ISO-certifiering x 3 på ett enkelt sätt!

• Är ni ett företag med fler än 10 anställda? Då bör ni - enligt Arbetsmiljölagen - ha en SAM-process som snurrar internt. 
• Är ni ett företag med fler än 10 anställda, som producerar produkter och/eller tjänster för större företag eller är ni själva stora i branschen? Då bör ni uppgradera till en fungerande ISO-process.

Jag skrev om detta första gången 2017 (se artikel). Den främsta förändringen sedan dess är att OHSAS 18001 - det främsta internationella systemet för arbetsmiljö - nu har ersatts med ISO 45001. 

Efter många års arbete i fält - och med artiklar i ämnet - har jag nu även integrerat ISO i samarbete med Svensk Certifiering för Sundsvalls Berghantering AB. 

Detta blev ett fantastiskt processarbete som mynnade ut i 3 certifieringar för Sundsvalls Berghantering, ett familjeföretag som växer stadigt på en marknad med ständigt ökande krav hos beställare. Med kärnverksamhet inom sprängning och ett systerföretag som bl.a. slipar borrkronor är detta ett bra exempel på ett företag med tydlig kärnverksamhet.

 

Som så många andra företag i branschen består ledningen och de anställda av praktiker - kvalité, miljö och arbetsmiljö är naturliga delar i det dagliga arbetet. Dokumentation är naturligtvis ett ständigt utökande fält - så vi arbetar nu på en arbetsmarknad där det inte är praktiskt att vara enbart praktiker - eller akademiker. Du måste vara båda. 

Men hur fungerar det för er med ansvar som VD eller chef?

Alla förkortningar, akademiska uttryck och de processer - byråkratin - handlar egentligen om olika sätt att definiera 'var, när, hur, vem och varför'. Vi vet alla att det finns olika sätt att kommunicera.  

Jag har under mina år i branschen börjar se dessa förkortningar och system som olika personligheter. En del system är som hantverkare - andra system är som akademiker eller byråkrater.

SAM, vår Svenska modell

SAM=Hantverkaren

Inom företagshälsovården använder psykologer ofta MBTI, Myers–Briggs Type Indicator, en analysprocess inom psykologin för att definiera personaliteter. 

Kanske skulle Arbetsmiljöverkets SAM - den process som definierades när Arbetarskyddsstyrelsen och Yrkesinspektionen slog ihop sina påsar 2001 och bildade det som nu är Arbetsmiljöverket - klassas som en ISTP-personlighet - en praktiker eller hantverkare?

Vid sekelskiftet (2000) var våra seniora handläggare på Arbetarskyddsstyrelsen eller Yrkesinspektionen ofta yrkesarbetare eller yrkesingenjörer i grunden, oftast med en klassisk kultur av arbetsgivare som överviktiga direktörer på något sågverk - utan kontakt med personalen på golvet.

AFS 2001:1 - SAM - är en process som till sitt namn avslöjar att den utgick som Arbetsmiljöverkets första föreskrift, skriven av dessa seniora experter. Det intressanta är dock att dess innehåll är ett skolboksexempel på minimal och precis kommunikation. Det är ett lagboks-hantverk skapat av Svenska analytiker - med båda fötterna på jorden och lång erfarenhet:

ISTP: er tycker om att ta isär saker bara för att se hur de fungerar. De är logiska och rationella, men är mer intresserade av praktiska tillämpningar än av abstrakta idéer.

ISO, Den internationella modellen

ISO=Byråkraten?

Organisationen för Internationell Standard är enorm, något som speglar sig både i deras kunskap, angrepps-sätt och innehåll. Om man skulle klassa vårt gamla Svenska system ovan för en praktisk hantverkare (ISTP) så skulle nog ISO vara en ESTJ - om det vore en person:

De är engagerade i tradition, standarder och lagar. De har starka övertygelser och har förnuftig bedömning och förväntar sig att andra människor upprätthåller samma principer också.

​Nyckeln till goda resultat i allt arbete ligger i att hitta minsta gemensamma nämnare för framgång. Positiva resultat kommer som en effekt av tydlighet, vilket grundar sig på kommunikation.

Men HUR gör man då när det är dags att gå över till ett nytt sätt att kommunicera, när företaget växer och kraven på standard, dokumentation och certifieringar blir allt högre?

Kombinera SAM och ISO? Som att kasta in byråkraten och hantverkaren i samma rum?

ISO-standarder bygger på PDCA-hjulet (Plan-Do-Check-Act) och SAM-Hjulet ligger till grund för att visualisera kraven i AFS 2001:1.

Trots sina olikheter har dessa två system i stort samma ryggrad. Fyra delar, fyra steg. 

Grundprocessen är densamma...bara med olika sätt att kommunicera. 

SAM-Hjulet

   

PDCA-hjulet

 

KMA - 3 ISO-system

Härligt med förkortningar, eller hur? 

Kvalite, Miljö och Arbetsmiljö är en sammanslagning av tre olika processer som bör hanteras i all framställning av produkter eller tjänster. På Engelska är förkortningen HSE, eller HSEQ i det fall någon har ansvaret för både Health, Safety, Environmental & Quality. 

Därmed blir det intressant: Säg exempelvis att ni är ett företag i Sverige. Ni är inte stora - runt 30 personer - och har klarat KMA-delen med minimalt pappersarbete. Ni jobbar kanske med Bygg & Anläggning:

Kvalitetsangivelser och liknande för bygget har ni hanterat via AMA-Bygg, byggdagböcker och de krav som lagts i kontrakt när något byggts.

Miljökrav har oftast hamnat på beställaren, men ni har haft grundläggande kemikaliekoll och kontroller på maskiner och utrustning så att det inte läcker skit i naturen,

Arbetsmiljön har funkat bra med SAM-rutiner, kollektivavtal och Arbetsmiljöhandbok. 

Men ni växer och fler beställare kräver att ni kan uppvisa någon sorts kvalitetsangivelse som entreprenör, helst en ISO-certifiering för KMA-arbetet. 

Kvalité ( ISO 9001 ), Miljö (ISO 14001) och Arbetsmiljö (ISO 45001)...tre olika system. Är det en omöjlighet att få in arbetsprocesser och rutiner på rätt sätt?

Byråkrati vs. Verktyg?

Här kommer exemplet med hantverkaren och byråkraten in i bilden. Ni är vana att jobba på ett sätt som kommer naturligt efter många års arbete. Nu kommer byråkraten (ISO) in och kräver att få veta exempelvis - i skrift - exakt hur ni kommit fram till dessa kvalitetsangivelser, hur ofta ni gör analysen, hur ni beskriver era mätbara mål för kvalitet och på vilket sätt ni jobbar förebyggande med kvalitet i affärsmodellen? Sunda frågor som dock kräver tid & resurser att svara på.

Så, hur mycket tid och resurser ska ni investera i detta? Är det ens praktiskt genomförbart?

HUR GÖR MAN?

Detta är endast ett exempel på hur man kan gå till väga, med ett recept som syftar till en tydligt och effektivt system. Dock måste ingredienserna - innehållet - definieras utifrån ert företags förutsättningar.

Steg 1: Skapa en processöversikt

I fallet med Sundsvalls Berghantering AB så hade företaget en väl definierad SAM samt bra dokumentation på sin interna server för underlag inom kvalité och miljö. 

För att skapa en optimal grund för vidare ISO-arbete definierades därmed en processhierarki utifrån Arbetsmiljöverkets grundläggande processbild av systematiskt arbete: 

OBS: Arbetsmiljöverket sysslar med arbetsmiljö - inte Kvalité och Miljö på det sätt som ISO syftar på - så eftertanke i varje del av processen är viktig! 

Exempelvis definieras riskhantering av kemikalier (Miljö) i mer än 9 föreskrifter från Arbetsmiljöverket. Dessa bör därmed bedömas (eller exkluderas) via ISO 45001 som Arbetsmiljörisker. Dock har följande myndigheter också regler för kemikalier:

• Strålsäkerhetsmyndigheten
• Naturvårdsverket
• Myndigheten för samhällsskydd och beredskap
• Livsmedelsverket
• Läkemedelsverket
• Kemikalieinspektionen.

Dessa är inte alltid arbets-relaterade. Har ni exempelvis en produkt som kan skapa utsläpp efter frisläppande så blir det en miljöaspekt (ISO 14001) samt möjligtvis en Kvalitetsaspekt (ISO 9001).

Steg 2: Skapa en digital portal

Skärmbild av ISO-Portal (ISO 9001, 14001, 45001 i samma ramstruktur)

Styrande processer, kärnprocesser och stödprocesser ligger lämpligtvis till grund för vidare definiering av hierarkin - d.v.s. vilken rangordning som gäller för dokument och processer. Arbetsmiljöverkets processbild gäller i grunden enbart för Arbetsmiljödokument, inte Kvalité och Miljö, så innehållet blir också större. 

Det fina är dock att samtliga ISO-underlag bygger på samma ramstruktur - oavsett om det handlar om Kvalité, Miljö eller Arbetsmiljö - och med denna översikt förenklas kommunikationen avsevärt. Även personer utan djupare kunskap om detaljerna ska instinktivt kunna klicka sig fram till rätt underlag.

Steg 3: integrera rätt innehåll på rätt plats

För denna portal skapades expanderbar text - d.v.s. - underliggande processer och dokument blir synliga först när man expanderar rubriken. Att minimera stora mängder data är viktigt för att arbeta förebyggande med 3 ISO-system på samma gång. Att minimera underliggande dokumentation är lika viktigt. 

Observera exempelvis att ni inte behöver separat Kvalitetspolicy, miljöpolicy samt Arbetsmiljöpolicy. En enhetlig Verksamhetspolicy är så mycket bättre!

Steg 4: Definiera behörighetsnivåer

ISO-Portalen är lösenordskyddad i detta fall, då övergripande information endast är relevant för ledningen. Även GDPR måste beaktas på personalnivå. 

Underliggande information som bör delas med anställda och 'intressenter' ligger därmed på en separat, öppen portal. 

ISO<>SAM-system skapar därefter en synergi. ISO blir ett 'levande' verktyg som fångar upp löpande kommunikation från SAM-arbetet.

Detta är viktigt: Att uppdatera ISO separat med allt vad det innebär av dubbel-jobb, kostnader och administration är ett klassiskt misstag. Man talar ofta om 'döda system' - processer som hamnar som en pärm på en hylla och oftast inte fyller sitt syfte. 

Checklistor, certifikat och deklarationer används och sparas på rätt plats i server vid normalt SAM-Arbete. ISO-strukturen definierar och länkas därefter till relevanta mappar, dokument och underlag, antingen via den öppna Verksamhetshandboken eller till underliggande mappstruktur.

Steg 5: Granskning, granskning, granskning

Ju fler som granskar soppan, ju bättre kockar får man.

1. Skaffa intern kunskap & kompetens av ISO i form av en internrevisor. Om någon anställd får detta jobb är det viktigt att vederbörande både får tid och en duktig mentor i sitt arbete.
2. Genomför internrevision och granska alla delar med lupp.
3. Kalla in den externa ISO-revisorn från ett auktoriserat revisionsbolag. I vårt fall hade vi en bra och tydlig återkoppling från Svensk Certifiering.
4. Efter 'steg 1' blir det förmodligen ett antal avvikelser att ta tag i. Detta görs på ett smidigt sätt om processer och system är inkört med ledningen, som ansvarar för samtliga delar.
5. Steg 2 kan vara intressant då nya avvikelser kan dyka upp. Det är med andra ord inte som bilbesiktningen.
   Men alla dessa delar ingår i SAM-Hjulet och PDCA: Undersök, Riskbedöm, Åtgärda och Följ upp...Plan, Do, Check, Act.

Som erfaren konsult i bygg & anläggningsbranschen - samt företagshälsovården - vet jag hur många känner frustration över byråkratin. Känslan av att 'så många rutiner har mycket lite med det praktiska arbetet att göra' kan också finnas där.

I grunden handlar det dock om att vi ständigt går mot ökad komplexitet - både i samhället och arbetslivet - vilket ställer ökade krav på oss själva att fortsätta se skogen trots alla träd. Jag hoppas att denna artikel kan vara till hjälp i detta arbete.

Och du - tveka inte att kontakta mig om ni behöver den där extra hjälpen! 

MVH//Daniel B 

  

Är det dags att kombinera Miljö-, Kvalité & Arbetsmiljö som ett system?

Den 12 mars 2018 publicerades ISO 45001:2018, ett nytt ledningssystem för arbetsmiljö. Publiceringen av den nya standarden innebär att OHSAS 18001:2007 kommer att återkallas, med en övergångstid på tre år (2020-10-31). Fram till dess löper OHSAS-certifikat på i enlighet med ordinarie rutiner (Källa).
Även SAM - Arbetsmiljölagesn krav på Systematisk Arbets-Miljö - kan integreras som ett ISO-system. För er med ISO 9001 & 14001 kan man därmed slå ihop tre system till ett!

Varför en Arbetsmiljöcertifiering?

Arbetsmiljön omfattar alla förhållanden på en arbetsplats, sociala, organisatoriska liksom fysiska förhållanden. Reglerna om systematiskt arbetsmiljöarbete, SAM, utgörs av tolv paragrafer som både ställer krav på hur arbetsmiljöarbetet ska organiseras och vilka aktiviteter som behöver genomföras ( AFS 2001:1 ). I grunden är SAM en Svensk struktur.  Paragraferna, eller kraven, bildar tillsammans ett system som ska ses som en helhet där alla delar hänger ihop. Med alla delar på plats har man grunden för att hantera alla arbetsmiljöförhållanden och skapa en bra arbetsmiljö. Läs mer i artikeln från 2017

OHSAS 18001, Occupational Health and Safety Assessment Series, är ett likvärdigt Engelskt system som fram till nu har ansetts 'internationellt gångbart' och därmed fyllt det hål som funnits inom ISO.

Tänk på detta som olika ställningar på bygget. Ert företag kanske har ISO-certifiering för exempelvis Kvalité (9001) och miljö (14001), men allt som har med Arbetsmiljölagen att göra har ni hanterat separat, antingen med SAM eller OHSAS, vilket naturligtvis ökar administration och tid.

intressant nog är frågan om administration inte vad som ska göras, utan hur. Ska man ha parallella arbetsställningar och rutiner för varje regelverk blir det snabbt en ful arbetsplats och mycket jobb.
I stort sett alla större företag är nu ISO-certifierade enligt ISO 14001 (Miljöledning) och/eller ISO 9001 (kvalité), men arbetsmiljö har hamnat lite 'vid sidan om'.

Arbetsmiljöverkets SAM och tillhörande Arbetsmiljöhandbok är ett fint hantverk, men inte helt kompatibelt med ISO-upplägget. Det är med andra ord en Svensk arbetsplattform i en marknad med internationella ställningar.

Arbetsgivare kan nu baka ihop Miljösystem (ISO 14001), Kvalitétsystem (ISO 9001) och Arbetsmiljösystem (ISO 45001) och därmed förenkla det administrativa jobbet. Det i sin tur är en ren vinst, både ekonomiskt och utifrån den minskade stress som uppnås med minskad byråkrati.

Integrated Management Systems (IMS) är en förkortning som i stort betyder integrerad arbets-plattform på ren Svenska. Som på ett riktigt bygge skapar en ensam, robust plattform runt huset en effektiv grund för jobbet. Har man flera små byggnadsställningar så får personalen springa upp och ner för lejdare. Säkerheten blir en annan och effektiviteten minskar naturligtvis avsevärt. Digitala system och dess IMS:er kan liknas vid just detta, plattformar som ni ska hantera företagets rutiner med.

Hur?

Alla ISO-normer följer samma matrismodell. Det betyder i sin tur att styrdokument och alla underlag som är gemensamma för kvalité. miljö & arbetsmiljö (i detta fall) inom företaget kan slås samman:

Så, har ni redan certifierat er enligt ISO så rekommenderar jag en uppgradering av arbetsmiljöarbetet. Tänk på SAM och/eller OHSAS som byggställningar i närheten av er ISO-plattform. Man kan ta sig emellan, men vägen dit går mellan olika dokument och rutiner som i slutet leder till samma plats. Det blir svårare att se om sitt hus, helt enkelt.

Allt detta är delar av framtidens arbetsmiljöarbete och den ökande komplexiteten som uppkommit. Vi arbetsmiljöingenjörer inom företagshälsovården har den kompetens och expertis som krävs för att analysera, samordna, implementera och ge support i arbetsmiljöfrågor. Vi hjälper rutinmässigt våra klienter med SAM, nu även via de nya ISO-rutiner som kommit.

Intressant nog skapas en synergieffekt då ISO-revisorer som ger slutligt 'grönt ljus' för det administrativa hanterar själva strukturen, medans vi AMI:er naturligtvis lägger tyngdpunkten på det praktiska innehållet. Arbetsgivaren får på så sätt ett optimalt system med optimalt innehåll. 

Läs gärna 'Hur ska man hantera byråkrati i arbetet', då dokumentation och rutiner i rätt form är användbara verktyg, men i 'fel' form en börda.

Lycka till!

Kan Arbetsmiljöarbetet förenklas med ISO-certifiering?

Arbetsmiljöverket har hängt med sedan 2001. Som förvaltare av AML, Arbetsmiljölagen, skapade de som första 'egna' föreskrift AFS 2001:1 (tidigare AFS:ar är uppdaterade versioner av föreskrifter från dåvarande Arbetarskyddsstyrelsen och Yrkesinspektionen). AFS 2001:1 är en förenkling av Arbetsmiljölagens grundkrav med sina tolv paragrafer.
Att som arbetsgivare följa dessa tolv regler är som Guds tio bud; det är svårt utan vägledning.

Av denna anledning finns bland annat SAM, systematisk arbetsmiljö, en förkortning vars ingress innehåller ett system för att leva upp till AFS 2001:1 och därmed arbetsmiljölagen. Söker du på SAM får du bland annat upp SAM-hjulet och även Arbetsmiljöhandboken från Arbetsmiljöverket, två fina hjälpmedel. En hel industri har skapats runt SAM (och BAM, Bättre Arbetsmiljö).

Arbetsmiljölagen är bara en buske i buskaget som heter Svensk författningssamling. Som Arbetsgivare kan det vara svårt att se var en buske slutar och nästa börjar. Vi arbetsmiljöingenjörer arbetar ofta med att ansa grenverket i arbetsmiljösystem för att förenkla och förtydliga detta juridiska och säkerhetsmässiga arbete. Arbetsmiljöhandboken ger här en tydlig bild av hur Arbetsmiljöverket vill att SAM-busken ska se ut. 

Fotnot: Är ert företag intresserade av att uppdatera ert nuvarande (eller obefintliga) arbetsmiljösystem till IT-åldern så kan jag tipsa om SAM-Online, ett färdigt interaktivt system med AV:s Arbetsmiljösystem som bas. 

Några andra buskar har grenar som är tätt intrasslade i arbetsmiljö och ingår som krav för arbetsgivare. Främst gäller detta miljö och kvalité. Byggande, detaljplanering, miljö- och hälsoskydd, naturvård och livsmedelshantering är några exempel på grenar där Miljönämndens-, naturvårdsverkets-, jordbruksverkets- och livsmedelsverkets inspektörer och kontrollanter trängs med Arbetsmiljöverkets inspektörer.

Kan man som arbetsgivare hantera detta buskage utan att gå vilse i papper och administration? Ska man följa alla regler måste halva arbetsdagen gå åt till byråkrati, eller hur?

Jo, intressant nog är frågan om administration inte vad som ska göras, utan hur. Ska man ha parallella system och rutiner för varje regelverk blir det snabbt ett yvigt buskage och mycket jobb.

I stort sett alla större företag är nu ISO-certifierade enligt ISO 14001 (Miljöledning) och/eller ISO 9001 (kvalité). Arbetsmiljöverkets SAM och tillhörande Arbetsmiljöhandbok är ett fint hantverk, men inte helt kompatibelt med ISO-upplägget (det är som två olika programspråk). Det är med andra ord en Svensk buske i en rabatt med internationella standardbuskar.

För arbetsmiljöarbete finns just nu ingen ISO-standard, men en standard enligt OHSAS 18001 (Occupational health and safety management system) som följer samma arbetsgång som ISO 9001 och ISO 14001. Fördelen men OHSAS 18001 gentemot andra sätt att styra arbetsmiljö är att den drar nytta av möjligheter till att samverka mellan olika delar i organisationen. Är organisationen certifierad enligt ISO 9001 eller ISO 14001 finns redan en struktur att bygga på som gör implementeringen av OHSAS 18001 enklare. 

Jag har sedan början på året programmerat vissa beta-tester av arbetsmiljösystem utifrån denna standard (en paketlösning på samma sätt som SAM-Online), men ser att detta jobb kan vara inaktuellt när det är färdigt.

En ny arbetsmiljöstandard

ISO 45001

Under 2016 publicerades ett förslag (en så kallad DIS) till en ny ISO-standard för arbetsmiljö.
I april förväntas ett nytt omarbetat förslag (DIS 2) att publiceras. Efter en remissomgång kommer alla länder som deltar i standardiseringsarbetet att rösta om den kan tillstyrkas eller ej samt lämna kommentarer på innehållet. I Sverige är det SIS TK301 som röstar och lämnar kommentarer där RISE Certifiering deltar. Nästa internationella möte sker i september. Där bearbetas kommentarer och tekniskt sett kan beslutas att publicera en färdig standard. Det mest troliga alternativet är dock att ett slutligt förslag till standard (FDIS) tas fram och skickas för ny remiss och slutlig omröstning. Det innebär ytterligare ett internationellt möte. I så fall kommer den färdiga standarden att kunna publiceras någon gång under våren 2018. (Källa; RI.SE)

Detta är fina nyheter! Du som arbetsgivare kommer att kunna baka ihop Miljösystem (ISO 14001), Kvalitétsystem (ISO 9001) och Arbetsmiljösystem (ISO 45001) och därmed förenkla det administrativa jobbet oerhört. Det i sin tur är en ren vinst, både ekonomiskt och utifrån den minskade stress som uppnås med minskad byråkrati. 

Jag ska nu kavla upp ärmarna och utveckla bra, enkla & praktiska system för detta. Hör av er om ni vill samarbeta med oss!

---

Uppdatering 2018-03-30:
ISO 45001:2018 är nu aktuell. Därmed kan ert företag certifiera er utifrån denna standard!
Uppdatering 2018-05-31:
Jag kan nu erbjuda full konsultation, integration och support till internrevisorer och projektansvariga.

KMA - för Bygg & Anläggning?

KMA – Kvalitets-, miljö- och arbetsmiljöstyrning 

Företag strävar idag efter att integrera ledningssystemen för kvalitet, miljö och arbetsmiljö (KMA).

Målet är lätthanterliga verktyg och rutiner i det dagliga arbetet - verktyg som sparar tid och pengar för beställare, entreprenörer och arbetsgivare.
Motsatsen är naturligtvis de tunga byråkratiska processer som jag skrivit om tidigare.

Men vad menas egentligen när man pratar om KMA-styrning på bygget?

Sökresultat

Webbresultat

K - Kvalitetsledning 

Med kvalitetssäkring menas i grund och botten att ett företag har tagit fram, dokumenterat och följer processer för sitt arbete samt tagit fram och använder olika verktyg - ledningssystem - till stöd i detta arbete. ISO 9001 är ett exempel på en produkt - eller ett system om du så vill - för kvalitetscertifiering och kvalitetssäkring i det egna företaget.
När det kommer till bygg & anläggning finns dock specificerade processer:

AMA - Allmän material- och arbetsbeskrivning

AMA är ett ramsystem för sådant som branschen uppfattar som god praxis, allmänt accepterad kvalitet, beprövad teknik och fackmässigt utförande. Texterna kan refereras i tekniska beskrivningar.

AMA är främst användbar för utförandeentreprenader men kan även tillämpas för totalentreprenader. Tekniska beskrivningar för totalentreprenader benämns vanligen rambeskrivningar. 

Där formuleras i första hand krav på funktion för det som ska byggas. 

Totalentreprenören svarar både för fortsatt projektering och produktion.

AMA omfattar även texter för administrativa föreskrifter vid upphandling av anläggnings- bygg- och installationsentreprenader. AMA AF är gemensam för alla fackområden.

AMA:s texter är ordnade enligt ett system av koder och rubriker vars nuvarande version kallas BSAB 96. BSAB-systemet klassificerar de begrepp som används i byggsektorn. I AMA tillämpas struktur för byggdelar och installationssystem respektive produktionsresultat.

ISO - International Organization for Standardization

AMA är ett jättefint verktyg för bygg & anläggning och ISO-kraven ligger i bakgrunden.
ISO-standarderna har blivit snabbt accepterade internationellt och använda av nästan alla länder. Sveriges medlemskap i ISO representeras av Svenska institutet för standarder, SIS.

De mest kända standarderna är ISO 9000 för kvalitetsledning och ISO 14000 för miljöledning. 

Ofta användes tidigare SIS-märket som symbol för att olika redskap och liknande uppfyllde svensk standard och var godkända att användas.
Genom EU-inträdet har Sverige anpassat olika säkerhetskrav till en gemensam europeisk nivå, som ofta fastställs i EU-direktiv och EU-förordningar. Därmed har SIS-märkningen till stora delar ersatts av CE-märkning.

Kvalitets- , miljö- och ibland även Arbetsmiljöstyrningen är vanligtvis uppbyggd från ISO-standarder i större företag, då det gynnar handeln att ha ISO-certifieringar på plats.

Vet du att det finns det över 14 000 olika ISO-standarder! (Källa)

Vid första anblick kan detta med ISO & AMA se ut som en jobbig byråkrati, men i verkligheten fungerar det fantastiskt bra - om det görs rätt. Den som gör själva jobbet får undersöka, åtgärda och följa upp att allt blir som det ska. Han/hon jobbar då efter en enkel arbetsorder för just det jobbet

Kortfattat: Grävmaskinisten Berra vill ha en enkel arbetsorder i handen för sitt jobb på bygget, inte ett kompendium med en massa lagar och regler.

M - Miljö

ISO 14000 är en serie internationella standarder som ett företag eller annan organisation kan följa för att skapa ett miljöledningssystem. Ett sådant system omfattar organisering, uppföljning, utvärdering och redovisning av organisationens miljöarbete.
I standardfamiljen ingår en kravstandard, ISO 14001, som kan vara underlag för certifiering och då även agera som ett miljöledningssystem för det egna företaget. Utöver kravstandarden innehåller ISO 14000-serien också vägledningsstandarder inom 

• livscykelanalys, 
• miljöanpassad produktutveckling, 
• miljömärkning och miljödeklaration, 
• miljökommunikation, 
• utvärdering av miljöprestanda, 
• revision av miljöledningssystem och 
• mätning och rapportering av växthusgasutsläpp.

AMA som miljöverktyg?

När det kommer till Bygg- och anläggnigsprojekt är AMA åter ett praktiskt verktyg, då det finns en tydlig ramstruktur för miljöarbetet - före, under & efter ett projekt.

AMA - se Svensk Byggtjänst - uppdateras löpande. Exempelvis ligger strukturen för miljöarbetet tydligt i AMA-Anläggning:

• B FÖRARBETEN
• BBB.12 Jordmåns- och vegetationsförhållanden
• BBC.1 UNDERSÖKNINGAR AV MARK- OCH VATTENFÖRHÅLLANDEN
• BBC.15 Föroreningsundersökning
• ...

Ja, ni förstår ramstrukturen. Genom att definiera 'När-Var-Hur-Vem-Varför' i varje del så blir det tydligt vad som avtalats och ska göras – med referens till koder och rubriker under AFB Upphandlingsföreskrifter. Innehållet anpassas sedan efter vad som efterfrågas av myndigheter, beställare och i avtal.

A - SAM - Arbetsmiljö

När det gäller arbetsmiljö finns det ett lagstadgat system i Sverige som kallas Systematiskt arbetsmiljöarbete (SAM), vilket regleras via Arbetsmiljölagen (AML) > föreskriften Systematiskt arbetsmiljöarbete (AFS 2001:1).

ISO 45001 för Arbetsmiljö ovan fyller kraven för SAM - våra nationella lagkrav för Arbetsmiljö - men i praktiken är ISO i sin helhet ett relativt otympligt verktyg i det dagliga arbetet.

AMA som Arbetsmiljöverktyg?

Jomenvisst, vid bygg- och anläggningsprojekt är det praktiskt att använda AMA för att definiera arbetsmiljöarbetet på bygget. SAM finns normalt kvar som grundstruktur och metodik i alla företag som jobbar där ute, men AMA förtydligar i korthet vad som gäller under projektet.

Se exempelvis BBC.17 Inventering av skaderisker (exempeltext):
Entreprenören ska under entreprenadens utförande kontinuerligt låta inventera och identifiera de risker som uppkommer i projektet och vidta erforderliga åtgärder så att risken/riskerna minimeras.

Ovanstående kallas normalt för 'definition av samordningsansvar' i SAM.

Systematiskt arbetsmiljöarbete, SAM 

Med det systematiska arbetsmiljöarbetet i ett företag avses normalt det långsiktiga förbättringsarbetet. SAM kan beskrivas som en cykel där förbättringsprocessen aldrig avslutas - i motsats till AMA - som har ett 'före-under-efter' i pyramidform.
Systematiskt arbetsmiljöarbete bygger på följande steg:

1. Undersök
2. Riskbedöm
3. Åtgärda
4. Följ upp 

SAM har liknande systematik som för kvalitets- och miljöstyrning. En viktig skillnad är dock att SAM är lagstadgad och obligatorisk för alla företag. 
Under mina år som Arbetsmiljöingenjör fokuserade jag mycket på SAM. Läs gärna mer  i tidigare artikel och ställ frågor i kommentarsfältet nedan.

Mindre byggprojekt?

I denna artikel har jag tagit upp KMA-system som funkar för stora anläggningsprojekt.

Det finns andra system anpassade för exempelvis mindre byggen enligt PBL > BBR. Se exempelvis BF9K från Stockholms Byggmästareförening, eller Povel från Byggföretagens organisation.
I slutändan handlar det om att anpassa strukturen efter arbetet - och att utnyttja kunskap från dem som har ägnat sina yrkesliv till att bli bra på det de gör.

Lycka till!

---

Tidigare artiklar i samma kategori

• Tips på olika arbetsmiljösystem
• Arbetsmiljöpyramider, vad är det?
• Vad är byggnads- och anläggningsarbete respektive driftarbete?
• Arbetsmiljöförkortningar i byggbranschen?
• Kan Arbetsmiljö-arbetet förenklas med ISO-certifiering?

Tips på olika arbetsmiljösystem

Kvalitetssäkring innebär att ett systematiskt kvalitetsarbete bedrivs som säkrar kvaliteten på de objekt som kvalitetssäkras.

Med kvalitetssäkring menas i grund och botten att ett företag har tagit fram, dokumenterat och följer processer för sitt arbete samt tagit fram och använder olika verktyg, ledningssystem, till stöd i detta arbete.

Kvalitetssäkring kan certifieras enligt standarder som till exempel ISO 9001, OHSAS 18001:2007 eller ISO/TS16949. Organisationen vänder sig då till ett certifieringsorgan för att få sitt ledningssystem kontrollerat och certifierat. För kvalitetssäkring av arbetsmiljö finns sedan 2018 ISO 45001 (Artikel) som kan ersätta SAM.

---

Ett ledningssystem kan beskrivas som en organisations policy, mål och hur arbetet ska ske med att nå dessa mål. Ett ledningssystem har olika inriktning beroende på vad det syftar till. Ett miljöledningssystem syftar till att minska verksamhetens miljöpåverkan och ett kvalitetsledningssystem syftar till att säkerställa och öka verksamhetens kund- och intressentnytta. Ett arbetsmiljöledningssystem syftar till att säkra arbetsmiljöarbetet.

I stort sett alla större företag är nu ISO-certifierade enligt ISO 14001 (Miljöledning) och/eller ISO 9001 (kvalité). Arbetsgivare kan då baka ihop Miljö- , Kvalité- samt nya Arbetsmiljö-ISO:n (ISO 45001) som ett enhetligt ledningssystem. Det är oftast en ren vinst, både ekonomiskt och administrativt, då man samlar allt under en flagg.

---

Vad vi pratar om (på ren Svenska) är verktyg. Att ha ett system som ser till att företaget uppfyller arbetsmiljökrav, dokumentationskrav och andra regelverk som just den verksamheten är målet. Att systemet ska vara ett bra verktyg och inte en extra byråkratisk börda är visionen.

Arbetsmiljöverket 

Att Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete (AFS 2001:1) är ett ledningssystem framgår i föreskrifternas inledande paragrafer. AFS 2001:1 har till sin struktur många likheter med andra standardiserade ledningssystem. Det finns dock en viktig skillnad – AFS 2001:1 är ett lagkrav som alla arbetsgivare måste uppfylla, medan andra ledningssystem kan vara frivilliga.

---

Socialstyrelsen (Vård & Omsorg)

http://www.socialstyrelsen.se/publikationer2011/2011-6-38

Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete tar upp specifika krav för vård&omsorgsarbete

Tips: Uppföljningsguiden, ledningssystem från Sveriges Kommuner och Landsting

---

Övergripande ledningssystem

Tips: FR 2000

http://www.fr2000.se/

Systemet utgår från ISO 9001, ISO 14001 och SS 62 40 70 samt Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete, AFS 2001:1 och Räddningsverkets allmänna råd om systematiskt brandskyddsarbete, SRVFS 2004:3.

---

Byggledningssystem

Tips: BF9K
http://www.bf9k.se/

BF9K är ett lednings- och produkt­certifierings­system som ställer krav på kvalitets-, miljö- och arbetsmiljö. Det fungerar på samma sätt som en ISO-certifiering, men systemet är direkt anpassat för företag i byggbranschen, oavsett storlek.

Tips: POVEL
https://www.sverigesbyggindustrier.se/povel

Povel ägs och drivs av Sveriges Byggindustrier; Byggarnas bransch och arbetsgivarorganisation. Povel följer de kvalitets-, miljö- och arbetsmiljökrav som anges i ISO 9001, ISO 14001 och OHSAS 18001.​

Det finns naturligtvis fler, så tipsa gärna om dessa i kommentarsfältet.

Arbetsmiljörelaterade Förkortningar, vilket är vad?

Som arbetsmiljöingenjör arbetar jag ofta med BAM, SAM, OSA, AML, EBR, SWOT, MTO, OHSAS 18001, ISO 45001 och annat som är bra för arbetsgivare. Men vad betyder alla dessa förkortningar?

Inom företagshälsovården arbetar vi främst för att hjälpa företag, kommuner och offentliga verksamheter i sitt arbete. Förkortningar ovan kommer därför främst från arbete inom denna företagskultur. Dock handlar många av dessa förkortningar om att sätta rubriker och definiera metodik som vi har gjort i alla tider. Så:

SAM

Systematiskt arbetsmiljöarbete gäller för alla arbetsgivare. Systematiskt arbetsmiljöarbete innebär att undersöka, genomföra och följa upp verksamheten för att förebygga olyckor och ohälsa. SAM är egentligen en vägledning som innehåller råd och rekommendationer när man ska följa föreskriften om systematiskt arbetsmiljöarbete, AFS 2001:1. Denna AFS beskriver i sin tur grundläggande krav i AML, Arbetsmiljölagen. Läs mer. 

BAM 

Bättre arbetsmiljö, är ett vitt begrepp. Man kan i korthet säga att BAM-utbildningar brukar innehålla SAM med lite grädde ovanpå. Att jobba med arbetsmiljöfrågor handlar till stor del om att tolka situationer, ställa rätt frågor, kommunicera, samarbeta och kunna söka den information man behöver. BAM brukar därför fokusera lite mer på dessa bitar. Läs mer.

BRO

Byggnadsrelaterad Ohälsa. Uttrycken ”sjuka-hus-syndrom” eller ”sick building syndrome” (SBS) som beteckning på personer som förknippar sina symtom med inomhusmiljön bör undvikas pga otydlig definition och att det inte har kunnat visas att byggnader kan betecknas som ”friska” eller ”sjuka”. Ett alternativ är att använda begreppet byggnadsrelaterad ohälsa. Läs mer.

OSA

Organisatorisk och social arbetsmiljö (AFS 2015:4) är en AFS med stort genomslag. På samma sätt som SAM (AFS 2001:1) har denna författning fått OSA som rubrik. Föreskrifterna är anpassade till dagens arbetsliv och förtydligar vad arbetsgivare och arbetstagare ska göra inom ramen för det systematiska arbetsmiljöarbetet som alla arbetsgivare har ansvar att bedriva.
Den organisatoriska arbetsmiljön omfattar villkor och förutsättningar för arbetet som inkluderar; ledning och styrning, kommunikation, delaktighet, handlingsutrymme, fördelning av arbetsuppgifter samt krav, resurser och ansvar.
Den sociala arbetsmiljön handlar om villkor och förutsättningar för arbetet som inkluderar socialt samspel, samarbete och socialt stöd från chefer och kollegor. Läs mer.

MTO

Människa, Teknik och Organisation. Begreppet MTO har sin bakgrund i kärnkraftsindustrins incidenter under 80-talet. Trots teknikförbättringar som minskade antalet incidenter beroende på tekniska fel ökade samtidigt antal fel som gick att härleda till den mänskliga faktorn och till organisatoriska brister så som ledarskap och arbetsmiljö. Man insåg att säkerhetsarbetet därför behövde inkludera både människa, teknik och organisation för att skapa en säkrare arbetsplats. Läs mer.

SWESIAQ 

Swedish Chapter of International Society of Indoor Air Quality and Climate. En lång förkortning som egentligen handlar om en utredningsmetodik vilken är bra att följa vid utredningar där man klagar på dålig arbetsmiljö som kan grunda sig på BRO, byggnadsrelaterad ohälsa...Läs mer.

OHSAS 18001

Occupational Health and Safety Assessment Series. OHSAS 18000 är en serie standarder som kan ligga till grund för ett ledningssystem för arbetsmiljö då det inte finns någon ISO-standard för att arbeta med detta. SAM (ovan) fungerar bra men är inte gångbar internationellt. Ledningssystemet blir en struktur för hur organisationen arbetar med sina arbetsmiljöfrågor. Det omfattar uppföljning, utvärdering och redovisning av miljöarbetet. I standardserien ingår hittills en kravstandard, OHSAS 18001, och en vägledningsstandard, OHSAS 18002. Läs mer.

ISO 45001

En ny ISO standard för arbetsmiljö är under framtagning. Den kommer att ersätta OHSAS 18001 och därmed får stor inverkan på de organisationer som jobbar systematiskt med sitt arbetsmiljöarbete.

OBS: Via mitt eget företag, i samarbete med akrediterade ISO-revisorer, utvecklas just nu ett effektivt arbetsmiljöpaket utifrån denna nya ISO-standard. Det betyder att alla företag och organisationer som är certifierade enligt ISO kommer att kunna integrera även arbetsmiljö i existerande rutin!

Läs mer.

AML

Arbetsmiljölagen. Läs mer.

EBR

El-Byggnads-Rationalisering. Kanske inte så vanligt utanför byggnadsindustrin/elkraftsindustrin, men jag vill ge en elogé till systemet. EBR är ett självklart nav för landets elnätsföretag. Löpande publiceras aktuella rapporter och anvisningar. Utvecklingsarbetet sker i olika arbetsgrupper. I nuläget arbetar inemot 30-talet arbetsgrupper med totalt ett 100-tal experter från hela branschen. Läs mer.

SWOT

SWOT-analys (namnet SWOT kommer från orden "Strengths", "Weaknesses", "Opportunities" och "Threats") är ett företagsekonomiskt planeringshjälpmedel där man försöker finna styrkor, svagheter, möjligheter och hot vid en strategisk översyn. Ett av huvudsyftena med en SWOT-analys är att genom granskning av styrkor, svagheter, hot och möjligheter i den redan befintliga strategin värdera de starka och svaga sidorna. I detta tydliggörs påverkan från organisationens omvärld och man kan identifiera möjligheter att hantera omvärldens ständiga förändringskrav.
En SWOT-analys används främst av företag eller föreningar, men kan även användas av individer, som till exempel för ett yrkesval. Läs mer.

Arbetsrelaterad teknikstress?

Vi inom företagshälsovården hanterar arbetsrelaterade symptom och orsaker . Målet är naturligtvis att hjälpa samtliga anslutna företag på en förebyggande nivå, något som dock kräver att både företagshälsovården och arbetsgivare definierar orsaker till de symptom som uppstår. Vi ska inte enbart släcka bränder, utan även spana efter röken.

Utifrån det jag belyst ovan kan man få en viss förklaring till ett systematiskt problem som Arbetsmiljöverket lyfte i sin senaste arbetsmiljöstatistik ( Arbetsmiljö 2015 ):

Av de sysselsatta som har företagshälsovård är det en av tre som uppfattar att FHV har en roll i att förbättra arbetsmiljön. -

Mobil kommunikationsteknik medför en möjlighet att alltid vara nåbar. 2015 års arbetsmiljöundersökning innehåller två nya frågor om förväntningarna på att vara anträffbar per telefon och att läsa jobbrelaterad e-post på fritiden. Fyra av tio sysselsatta uppger att deras arbetsgivare förväntar sig att de ska vara anträffbara per telefon, och tre av tio att de ska läsa jobbrelaterad e-post på fritiden.

Kortfattat kan sägas att teknikrelaterad stress är ett problem som fortfarande på många sätt ‘faller mellan stolarna’, både hos arbetsgivare, företagshälsovården och rådgivande myndigheter. Detta ger i sin tur en ökning av stressrelaterad symptomatik där vi inte berör rätt orsakssammanhang. Arbetsmiljöverket, i samarbete med KTH, sammanställde 2015 en utmärkt rapport med namnet ‘Digital arbetsmiljö 2015:17’ som på 127 sidor lyfter mycket av det vi lyfter här.

Problematik
Vi är ständigt uppkopplade. Facebook, LinkedIn och Twitter har exempelvis kommit att bli arbetsredskap, vilket bidrar till att privatliv och arbetsliv flyter samman.

Den upplevda arbetsbördan ökar, både kvantitativt och kvalitativt, med ofta återkommande förändringar i arbetsorganisation och andra arbetsförhållanden. Detta bidrar till att skapa osäkerhet rörande vad som krävs för att uppfylla kraven. Det leder till att många arbetar för mycket och får för lite vila och återhämtning.

Forskning (Craig Brod 1988) hävdar att vissa människor inte klarar av att anpassa sig till it-teknikutvecklingen på ett sunt sätt, utan utvecklar ”teknostress”.

Arbetsmiljöfaktorer som kunnat relateras till besvären kan beskrivas under följande rubriker:

• Bundenhet – stillasittande vid datorn stor del av dagen, ofta i låsta, statiska och ensidiga arbetsställningar 
• Styrning – en känsla av att vara styrd i arbetet av datorsystemet, av att sakna tillräcklig möjlighet att kontrollera och påverka ”systemet” 
• Obalans mellan krav och resurser – känslan att arbetets krav, både i form av arbetsmängd och tidspress och i form av svårhanterligt eller dåligt fungerande datorstöd, överstiger de tillgängliga resurserna och den egna förmågan 

En mycket angelägen fråga för arbetsgivare rör därför hur man ska kunna se till att en ökande datorisering och införandet av nya it-stöd kan kombineras med ökad egenkontroll och ökat socialt stöd för de anställda. Föreskriften AFS 1998:05, Arbete vid bildskärm, är i behov av modernisering, men trots detta är den förvånansvärt konkret och insiktsfull, och till stora delar relevant idag.

§10 säger t.ex. att system och program ska ta särskild hänsyn ska tas till ergonomiska principer som gäller förmågan att uppfatta, förstå och bearbeta information. Utifrån AV:s rapport saknas direkta verktyg för arbetsgivare och FHV att hantera denna problematik, en problematik som även ligger till grund för AFS 2015:4.

Kognitiva arbetsmiljöproblem – KAMP
Kognition är de mentala processer som används när vi tänker, till skillnad från emotion, som handlar om hur vi känner. Kognitiva arbetsmiljöproblem uppstår då datorstödens egenskaper inte är anpassade till människans perceptiva och kognitiva förmågor eller till de krav arbetet ställer. Att förstå hur informationssystemet fungerar, logga in och ut ur olika delsystem, att navigera i dessa, att öppna, stänga, flytta fönster, begripa felmeddelanden, fylla i onödiga uppgifter är exempel på just ett orsakssammanhang som skapar stress och ångest.

Lösningar? En process för att integrera användbarhetsaspekter i hela systemutvecklingsprocessen är den metodik som går under benämningen användarcentrerad systemdesign. Metodiken för användarcentrerad design finns inkorporerad i ISO 9241-210 (tidigare ISO 13407). FHV ska som rådgivande resurs hjälpa arbetsgivare med detta utifrån SAM när nya system införs.

Införandeproblematiken: I samband med införanden av system missar man ofta att förbereda användarna, förklara vad förändringarna innebär och hur de ska arbeta på ett bra sätt med det förändrade systemet. Upplevelsen av medverkan i grupp kan påverka hur individen klarar en stressande situation och individens reaktioner för bl.a. nya system. Man kan säga att socialt stöd fungerar som en buffert mot stress.

Företagshälsovårdens roll: AFS 2001:1 §12: ‘Företagshälsovårdens expertkunskap är ofta nödvändig både när det gäller att undersöka och bedöma de fysiska och psykiska riskerna och när det gäller att föreslå åtgärder och medverka vid genomförandet.’

Därmed; kontakta mig så hjälper jag dig.

MVH/Daniel Bergström, Arbetsmiljöingenjör

Hur ska ditt företag genomföra olycksutredningar?

Det är ett stort antal aktörer i samhället som utreder olyckor, tillbud och avvikelser. Myndigheter, kommuner, landsting, branschorganisationer och det privata näringslivet har olika system och metoder. Utredningarna har olika syften beroende på uppdrag och verksamhetsområde, men i de flesta fall görs de för att klargöra både direkta och indirekta orsaker till det som inträffat.
Utredningar görs, inom företag, främst för att identifiera åtgärder som förebygger att liknande händelser inträffar igen eller att konsekvenserna av risker minimeras.

MSB, Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap, har några av Sveriges främsta utredare och sitter därmed på föredömliga tips som i vissa fall inte går att finna på Arbetsmiljöverkets sidor.
Ni som följer denna arbetsmiljöblogg vet att jag ofta förklarar olika arbetsmiljökoncept för arbetsgivare i stort, naturligtvis för att marknadsföra min roll, men främst för att krav, lagar och regler nu är på en nivå som gör att en normal chef inte har möjlighet att hinna med all läsning.
I detta kåseri tar jag upp några korta utdrag ur MSB:s fina rapport 'Riktlinjer för olycksutredning' med några egna förklaringar.

MTO-mindmap; Människa. Teknik, Organisation

En olycka eller incident beror oftast inte på en enda orsak utan en kombination av orsaker som bidrar till händelsekedjor som löper parallellt och som i olika utsträckning bidrar till olyckans uppkomst eller konsekvenserna av denna. Dessa orsaker har ofta sin grund i organisatoriska faktorer.

VAD?

För att säkerställa att en olycka blir allsidigt genomlyst, är det väsentligt att den utredningsmetod som tillämpas har ett systemperspektiv. I en utredning som utgår från ett systemperspektiv ställs frågan om varför en händelse har inträffat i flera steg och inte enbart vem som har gjort vad. 

MTO står för Människa, Teknik och Organisation och det är samspelet dem emellan som är centralt. MTO kan också definieras som ett perspektiv på säkerhet vars syfte är att studera hur människans fysiska, psykologiska och sociala förutsättningar samspelar med teknologier och organisationsformer samt utifrån detta perspektiv kunna verka för ökad säkerhet.

En olycksutredning ställer specifika krav på deltagarnas kunskaper om och erfarenheter av datainsamling, utredningsmetoder och rapportskrivning. Exempel på viktiga kompetenser som en utredare eller utredningsgrupp bör ha framgår av följande tabell:

I korthet: Chef bör ha kunskap om företagets utredningsmetoder (1). Hen bör se till att någon med koll på arbetsplatsen medverkar vid utredning (2) (exempelvis skyddsombud, lagbas eller enskild anställd). Till sist bör olycksspecifik kompetens (3) i form av utredare tillkallas. Detta är normalt min roll vid exempelvis arbetsplatsolyckor eller s.k. kliniska mätningar.

HUR?

Det finns olika arbetsmiljösystem som du kan läsa om i tidigare artiklar:

• Hur ska man hantera byråkrati i arbetet?, 
• Tips på olika arbetsmiljösystem, 
• Arbetsmiljöpyramider, vad är det?, 
• Kan Arbetsmiljöarbetet förenklas med ISO-certifiering? 

Följande tabell hänvisar dock specifikt till exempel på olika utredningsmetoder rekommenderade av MSB:

Olycksutredningar är ett effektivt verktyg i ett systematiskt säkerhetsoch kvalitetsarbete, men för att ge effekt måste det ses som en integrerad del i detta arbete och inte som en isolerad företeelse utan koppling till helheten. 

En olycksutredning omfattar allt från den initiala planeringen av hur olyckan ska utredas, fördelning samt schemaläggande av resurser, insamling av data och information, analys av detta, rekommendationer utifrån analysen, implementering av rekommendationerna och slutligen utvärdering av den effekt dessa fått. 

En olycksanalys fokuserar på hur en förståelse för vad som skett kan skapas utifrån tillgänglig data och information. En olycksanalys är alltså bara en del av en olycksutredning. 

Analysen bestämmer dock indirekt hur datainsamlingen utförs, särskilt om analysmetoden används regelbundet inom organisationen.

Vill ni veta mer så kan ni kontakta mig direkt, eller Feelgood Företagshälsovård. 

Lycka till!