torsdag 24 augusti 2017

Hur driver man ett företag med SAM?

Arbetsmiljön omfattar alla förhållanden på en arbetsplats, sociala, organisatoriska liksom fysiska förhållanden. Reglerna om systematiskt arbetsmiljöarbete, SAM, utgörs av tolv paragrafer som både ställer krav på hur arbetsmiljöarbetet ska organiseras och vilka aktiviteter som behöver genomföras. Paragraferna, eller kraven, bildar tillsammans ett system som ska ses som en helhet där alla delar hänger ihop. Med alla delar på plats har man grunden för att hantera alla arbetsmiljöförhållanden och skapa en bra arbetsmiljö.

Jag kan gå in på kronologin från AML, Arbetsmiljölagen från 1977, hur arbetsgivare senare fick AFS 2001:1 och dess 12 paragrafer som lag-förtydligande som sedemera fick rubriken SAM med SAM-hjul och Arbetsmiljöhandbok. Men det tänker jag inte göra.
I stället anpassar vi oss efter 2000-talets snabba ryck och kastar ut några länkar som ni läsare kan Googla vidare på.

I korthet: Arbetsgivare ansvarar alltid för allt som händer. En styrelse är en juridisk arbetsgivare, d.v.s. ansvaret delas då mellan dem som sitter i styrelsen. Egenföretagare är exempel på fysiska arbetsgivare. Arbetsgivare hinner sällan kolla allt som händer, så enligt lag får man fördela arbetsmiljöuppgifter. Mellanchefer, skyddsombud och andra får då uppgiften att ansvara för tillsynen av vissa delar och informera arbetsgivare om läget. Så, arbetsmiljöansvaret kan aldrig delas ut, bara arbetsmiljöuppgifter. I korthet betyder det att den som klantar sig kan straffas av arbetsgivare, men arbetsmiljödomstolen straffar arbetsgivare. Enkelt, eller hur?

Nu till haken; allt detta måste vara skriftligt och spårbart. Inte bara ansvarsfördelningen, utan även undersökning, riskbedömning, handlingar och uppföljning av risker på alla plan.
Det är nu Arbetsmiljöhandboken kommer in som ett bra recept. Alla företag med fler än 10 anställda måste ha ett fungerande system och handboken är uppdelad i 10 korta kapitel. Dessa 10 kapitel täcker upp samtliga delar som arbetsgivare ansvarar för.
Arbetsmiljöhandboken är suverän i sin grundläggande form som arbetsmiljösystem för mindre företag (10-40 anställda). Större företag kan med fördel använda digitala versioner med underliggande mappstruktur, så länge strukturen är intakt.
Så, hur driver man då ett företag med SAM? Jag har här länkat ett helt fungerande system, så du kan läsa hela den exempeltext som brukar ingå och få inspiration till lösningar.

Arbetsmiljöhandboken enligt SAM 

(Öppna AFS 2001:1 om du vill läsa tillhörande paragrafer)

1 Register: Självförklarande
2 Inledning: Kort om visioner och syfte med arbetsmiljöarbetet (AFS 2001:1 §3). Läs full exempeltext.
3 Arbetsmiljöpolicy: Policy måste finnas och beskriva företagets övergripande syn på olika risker och handlingsplaner. Exempelvis drogpolicy, kränkande särbehandling m.m. (AFS 2001:1 §5) Läs full exempeltext.
4 Samverkan: Samverkan ska beskriva arbetsgivares rutin för SAM. Till exempel hur ofta man har skyddskommittémöte och hur anställda med arbetsmiljöuppgifter ska delge information till VD/Styrelse (AFS 2001:1 §4). Läs full exempeltext.
5 Fördelning av arbetsmiljöuppgifter: Uppgiftsfördelning innebär att uppgifter i arbetsmiljöarbetet fördelas på bestämda personer eller befattningar (AFS 2001:1 §6). Läs full exempeltext.
6 Kunskaper & kompetens: Chefer, medarbetare och skyddsombud har rätt kunskap och kompetens inom arbetsmiljöområdet. Naturligtvis skriftligt & spårbart (AFS 2001:1 §7). Läs full exempeltext.
7 Undersöka arbetsmiljö: I mitt tycke det viktigaste (AFS 2001:1 §8). Läs full exempeltext.
8 Riskbedömning & Handlingsplan: Riskbedömning är processen för att bestämma hur allvarlig en risk är. Allvarlighetsgraden bestäms utifrån en sammanvägning av både sannolikhet för risken och dess konsekvenser. Handlingsplan är en "att-göra-lista" som tar upp åtgärder som ska genomföras, vem som ska göra det och när det ska vara klart (AFS 2001:1 §10). Läs full exempeltext.
9 Olyckor, tillbud & kris: Min erfarenhet är att många företag fortfarande har en intern rutin för detta som är inkorrekt (AFS 2001:1 §9). Man måste nu alltid anmäla via https://anmalarbetsskada.se/ . Läs mer. 
10 Årlig uppföljning: Arbetsgivare, lägg handen på hjärtat och berätta att ni gör en årlig uppföljning enligt lag (AFS 2001:1 §11). Läs mer.

Det finn en paragraf till i AFS 2001:1 som inte har en egen rubrik i Arbetsmiljöhandboken:
12 § När kompetensen inom den egna verksamheten inte räcker för det systematiska arbetsmiljöarbetet eller för arbetet med arbetsanpassning och rehabilitering, skall arbetsgivaren anlita företagshälsovård eller motsvarande sakkunnig hjälp utifrån.

Lycka till!
( Se även http://www.feelgood.se/vara-tjanster/produkt/article/feelgood-bedoemer-arbetsmiljoe-och-haelsoarbetet/ )

torsdag 17 augusti 2017

Är vi på kollisionskurs mot en arbetslös framtid?

Under de senaste åren har det blivit allmänt känt att dramatiska framsteg inom robotik och artificiell intelligens har satt oss på kollisionskurs mot en arbetslös framtid. Eller?
Vi lever mitt i en "andra maskinålder" för att citera titeln på den inflytelserika boken av MIT-forskare Erik Brynjolfsson och Andrew McAfee, där rutinarbete av alla slag - inom tillverkning, försäljning, bokföring, matberedning automatiseras inom kort, och även komplexa analytiska jobb kommer att ersättas snart nog. En allmänt citerad studie av forskare vid Oxford University fann till exempel att nästan hälften av alla jobb i USA riskerade att vara helt automatiserade de närmaste 20 åren. Slutspelet, får vi veta, är oundvikligt: Robotarna är på marsch, och mänskligt arbete är på sista valsen.

Denna ångest om automatisering är förståelig i ljuset av de blixtsnabba framsteg som tekniska företag har gjort i robotik och artificiell intelligens. Tanken att vi står på gränsen till en ny värld och omfattningen av automatiseringen är hisnande. I Silicon Valley diskuteras en så kallad universell grundinkomst, ett stipendie som skulle betalas automatiskt till varje medborgare, så att människor kan ha något att leva på när robotar gör vårt jobb.
Det är en dramatisk historia, denna epok av automatisering och permanent arbetslöshet.
Men: Det finns inte mycket bevis på att det händer.

Ta produktivitet, vilket är ett mått på hur mycket ekonomin avsätter per timme för mänsklig arbetskraft. Eftersom automatisering tillåter företag att producera mer med färre människor, bör en stor våg av automatisering leda till ökad produktivitetstillväxt. Men i verkligheten har produktivitetsvinsterna under det senaste årtiondet, enligt historiska normer, varit orimligt låga. Från 1947 till 1973, ökade arbetskraftens produktivitet med en genomsnittlig takt på nästan 3 procent per år. Sedan 2007 har den vuxit med en hastighet på cirka 1,2 procent, den långsammaste takt i vilken period som helst sedan andra världskriget. Och under de senaste två åren har produktiviteten ökat med bara 0,6 procent - de år då automatiseringen har ökat snabbast. Det är helt enkelt inte vad du skulle se om effektiva robotar ersatte ineffektiva människor.
McAfee; "Låg produktivitetstillväxt talar emot historien som vi berättar om fantastiska tekniska framsteg."
Inte heller visar arbetsmarknaden tecken på en begynnande 'Robopokalyps'.
Arbetslösheten ligger under 5 procent, och arbetsgivare klagar över arbetskraftsbrist, inte arbetsöverskott. Ännu mer påfallande; lönerna för vanliga arbetstagare har ökat då arbetsmarknaden har förbättrats. Löneökningarna är svaga enligt historiska normer, men de stiger snabbare än inflationen och snabbare än produktiviteten. Det är något som inte skulle hända om mänskliga arbetare var en utbytesvara.

Om automatiseringen verkligen ändrar arbetsmarknaden skulle du också se vad ekonomer kallar jobbmigration när människor flyttar från företag till företag och industri till industrin när jobben har blivit förstörda. Men vi ser motsatsen till det.
Robert Atkinson och John Wu från Innovation Foundation; "Nivåer av yrkesmässig omsättning i Förenta staterna är nu på historiska låga värden." Omsättningen sedan 2000 - en tid som såg uppkomsten av Internet och nu AI, har varit bara 38 procent av nivån på omsättningen mellan 1950 och 2000. Med andra ord, snarare än en period med enorm störning har detta varit en tid av förvånande stabilitet för arbetskraften. Medianjobbet i dag motsvarar faktiskt vad det var på 1950-talet - den tid vi tänker på som utopia för arbetsstabilitet.

En noggrann studie av robotarnas inverkan på tillverkning, jordbruk och verktyg i 17 länder visade till exempel att robotar tar timmarna av lågutbildade arbetare, men de minskade inte de totala arbetstimmarna hos människor och faktiskt ökade lönerna. Med andra ord kan automatisering påverka det arbete som människor gör, men det är för tillfället svårt att se att det leder till en värld utan arbete.

Goldman Sachs släppte precis en rapport som förutsäger att autonoma bilar skulle kunna ta 300 000 körjobb per år. Men det kommer inte att hända på ytterligare 25 år, vilket är mer än tillräckligt med tid för anpassning. En ny studie från organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling förutspår emellertid att 9 procent av arbetstillfällen i 21 olika länder möter ett allvarligt hot från automatisering. Det är ett stort antal, men ingen apocalyps.

Bankomater är ett läroboksexempel på en maskin som utformades för att ersätta mänsklig arbetskraft. De infördes runt 1970 och idag finns det mer än 400 000 bankomater i USA. Men som ekonomen James Bessen har visat ökade antalet banktjänstemän faktiskt mellan 2000 och 2010. Det beror på att även om det genomsnittliga antalet banktjänstemän per filial föll, gjorde bankomater det billigare att öppna filialer, så bankerna öppnade fler av dem.

Så; om statistik inte visar några bevis för att robotar tar över, varför är så många människor övertygade om att det händer?
Det verkar logiskt att koppla samman dessa fenomen: Robotar har tagit över tillverkningsindustrin och fabriksjobben, så de kommer för resten av jobben nu.

En nyligen publicerad tidning från ekonomerna Daron Acemoglu och Pascual Restrepo med titeln "Robots and Jobs", fick mycket uppmärksamhet för sin påstående att industriell automation har ansvaret för att upp till 670 000 jobb har försvunnit sedan 1990.
Men bara i Perioden mellan 1999 och 2011 var handeln med Kina ansvarig för övertagandet av 2,4 miljoner jobb: nästan fyra gånger så många. "Om du vill veta vad som hände med tillverkningen efter 2000 är svaret inte automation, det är Kina", säger Dean Baker.

Naturligtvis kommer automatiseringen verkligen att ersätta många nuvarande jobb. Som McAfee säger, "När det gäller saker som AI, maskininlärning och självkörande bilar och lastbilar är det fortfarande för tidigt. Deras verkliga effekt kommer inte att kännas på länge. "Det är dock inte självklart huruvida effekterna av dessa innovationer på arbetsmarknaden kommer att vara mycket större än den enorma effekten av tekniska förbättringar i det förflutna. Outsourcing av arbete till maskiner är inte desto mindre nytt - det är det dominerande motivet från de senaste 200 års ekonomisk historia, från bomull, till tvättmaskinen, till bilen. Om och om igen; jobb har förstörts, andra har skapats. Och om och om igen har vi varit dåliga på att förutse vilka nya jobb människor kommer att sluta med.

Det intressanta är att vi är rädda för två motsägelsefulla framtider...samtidigt. Å ena sidan får vi veta att robotar kommer till våra jobb och att deras överlägsna produktivitet kommer att omvandla världen. Om det händer kommer den ekonomiska tillväxten faktiskt att stiga och samhället som helhet kommer att bli rikare rikare än idag.
Men samtidigt får vi veta att vi befinner oss i en tid av stagnation, fast i en ekonomi som är dömd att sakta tillväxten och löner. Vi oroar oss för hur vi ska stödja en åldrande befolkning och betala för ökade hälsokostnader, eftersom vi inte kommer att bli mycket rikare i framtiden än vi är idag.
Båda dessa terminer är möjliga.
Men de kan inte båda vara sanna.

Källa// Chill: Robots Won’t Take All Our Jobs

tisdag 15 augusti 2017

Arbetsmiljörelaterade Förkortningar, vilket är vad?

Som arbetsmiljöingenjör arbetar jag ofta med BAM, SAM, OSA, AML, EBR, SWOT, MTO, OHSAS 18001, ISO 45001 och annat som är bra för arbetsgivare. Men vad betyder alla dessa förkortningar?

Inom företagshälsovården arbetar vi främst för att hjälpa företag, kommuner och offentliga verksamheter i sitt arbete. Förkortningar ovan kommer därför främst från arbete inom denna företagskultur. Dock handlar många av dessa förkortningar om att sätta rubriker och definiera metodik som vi har gjort i alla tider. Så:

SAM

Systematiskt arbetsmiljöarbete gäller för alla arbetsgivare. Systematiskt arbetsmiljöarbete innebär att undersöka, genomföra och följa upp verksamheten för att förebygga olyckor och ohälsa. SAM är egentligen en vägledning som innehåller råd och rekommendationer när man ska följa föreskriften om systematiskt arbetsmiljöarbete, AFS 2001:1. Denna AFS beskriver i sin tur grundläggande krav i AML, Arbetsmiljölagen. Läs mer. 

BAM 

Bättre arbetsmiljö, är ett vitt begrepp. Man kan i korthet säga att BAM-utbildningar brukar innehålla SAM med lite grädde ovanpå. Att jobba med arbetsmiljöfrågor handlar till stor del om att tolka situationer, ställa rätt frågor, kommunicera, samarbeta och kunna söka den information man behöver. BAM brukar därför fokusera lite mer på dessa bitar. Läs mer.

BRO

Byggnadsrelaterad Ohälsa. Uttrycken ”sjuka-hus-syndrom” eller ”sick building syndrome” (SBS) som beteckning på personer som förknippar sina symtom med inomhusmiljön bör undvikas pga otydlig definition och att det inte har kunnat visas att byggnader kan betecknas som ”friska” eller ”sjuka”. Ett alternativ är att använda begreppet byggnadsrelaterad ohälsa. Läs mer.

OSA

Organisatorisk och social arbetsmiljö (AFS 2015:4) är en AFS med stort genomslag. På samma sätt som SAM (AFS 2001:1) har denna författning fått OSA som rubrik. Föreskrifterna är anpassade till dagens arbetsliv och förtydligar vad arbetsgivare och arbetstagare ska göra inom ramen för det systematiska arbetsmiljöarbetet som alla arbetsgivare har ansvar att bedriva.
Den organisatoriska arbetsmiljön omfattar villkor och förutsättningar för arbetet som inkluderar; ledning och styrning, kommunikation, delaktighet, handlingsutrymme, fördelning av arbetsuppgifter samt krav, resurser och ansvar.
Den sociala arbetsmiljön handlar om villkor och förutsättningar för arbetet som inkluderar socialt samspel, samarbete och socialt stöd från chefer och kollegor. Läs mer.

MTO

Människa, Teknik och Organisation. Begreppet MTO har sin bakgrund i kärnkraftsindustrins incidenter under 80-talet. Trots teknikförbättringar som minskade antalet incidenter beroende på tekniska fel ökade samtidigt antal fel som gick att härleda till den mänskliga faktorn och till organisatoriska brister så som ledarskap och arbetsmiljö. Man insåg att säkerhetsarbetet därför behövde inkludera både människa, teknik och organisation för att skapa en säkrare arbetsplats. Läs mer.

SWESIAQ 

Swedish Chapter of International Society of Indoor Air Quality and Climate. En lång förkortning som egentligen handlar om en utredningsmetodik vilken är bra att följa vid utredningar där man klagar på dålig arbetsmiljö som kan grunda sig på BRO, byggnadsrelaterad ohälsa...Läs mer.

OHSAS 18001

Occupational Health and Safety Assessment Series. OHSAS 18000 är en serie standarder som kan ligga till grund för ett ledningssystem för arbetsmiljö då det inte finns någon ISO-standard för att arbeta med detta. SAM (ovan) fungerar bra men är inte gångbar internationellt. Ledningssystemet blir en struktur för hur organisationen arbetar med sina arbetsmiljöfrågor. Det omfattar uppföljning, utvärdering och redovisning av miljöarbetet. I standardserien ingår hittills en kravstandard, OHSAS 18001, och en vägledningsstandard, OHSAS 18002. Läs mer.

ISO 45001

En ny ISO standard för arbetsmiljö är under framtagning. Den kommer att ersätta OHSAS 18001 och därmed får stor inverkan på de organisationer som jobbar systematiskt med sitt arbetsmiljöarbete.
OBS: Via mitt eget företag, i samarbete med akrediterade ISO-revisorer, utvecklas just nu ett effektivt arbetsmiljöpaket utifrån denna nya ISO-standard. Det betyder att alla företag och organisationer som är certifierade enligt ISO kommer att kunna integrera även arbetsmiljö i existerande rutin!
Läs mer.

AML

Arbetsmiljölagen. Läs mer.

EBR

El-Byggnads-Rationalisering. Kanske inte så vanligt utanför byggnadsindustrin/elkraftsindustrin, men jag vill ge en elogé till systemet. EBR är ett självklart nav för landets elnätsföretag. Löpande publiceras aktuella rapporter och anvisningar. Utvecklingsarbetet sker i olika arbetsgrupper. I nuläget arbetar inemot 30-talet arbetsgrupper med totalt ett 100-tal experter från hela branschen. Läs mer.

SWOT

SWOT-analys (namnet SWOT kommer från orden "Strengths", "Weaknesses", "Opportunities" och "Threats") är ett företagsekonomiskt planeringshjälpmedel där man försöker finna styrkor, svagheter, möjligheter och hot vid en strategisk översyn. Ett av huvudsyftena med en SWOT-analys är att genom granskning av styrkor, svagheter, hot och möjligheter i den redan befintliga strategin värdera de starka och svaga sidorna. I detta tydliggörs påverkan från organisationens omvärld och man kan identifiera möjligheter att hantera omvärldens ständiga förändringskrav.
En SWOT-analys används främst av företag eller föreningar, men kan även användas av individer, som till exempel för ett yrkesval. Läs mer.

torsdag 10 augusti 2017

Hur intressant är sjukfrånvaron - egentligen?


Varje år minglar olika tunga instanser, representanter, lobbyister, företagare och publik i Almedalen.
Själva eventet är uppdelat i olika områden, bland annat ett område döpt till Hälsodalen.
Hälsodalen är mötesplatsen för debatt kring hälsa ur ett holistiskt perspektiv där idéer som leder till konkreta förbättringar av svensk vård och av hälsoområdet i stort brukar mejslas ut.
Min arbetsgivare, Feelgood företagshälsovård, har förmodligen Sveriges största mängd fältdata om jobbklimatet på gräsrotsnivå. Denna rådata i händerna på våra duktiga analytiker skapar resultat som sedan används av bl.a regeringen för framtida handlingsplaner. Det är därför oerhört viktigt att vi kommer fram till rätt slutsatser utan att peka med hela handen, något som gör jobbhälsorapporter till ett svårt hantverk...och i många fall kan slutresultatet vara riktiga sömnpiller.

Jobbhälsorapporten 2017 följer den intressanta insikten att en bra arbetsplats inte kan delas upp i psykosociala, fysiska och organisatoriska risker på traditionellt sätt. Dessa rubriker är så tätt sammanflätade att de måste betraktas som en enhet vid varje analys. 
Exempelvis behöver upplevd dålig luftmiljö (mitt fält) inte bero på luft, det kan vara en överkänslig anställd (läkares fält) som mår dåligt (psykologs fält) p.g.a. arbetsbelastning (organisationskonsults fält). Mycket i vår data bekräftar det som arbetsmiljöverket och försäkringskassans rapporter visat tidigare, men vårt jobb handlar också om att ta fram evidensbaserade lösningar. 
Analytiker utgår främst från sina kunskaper inom psykologi, både i rapportanalysen och efterföljande förslag. Kortfattat säger de:
  • Att tala om bra och dåliga arbetsplatser är missvisande. Vi måste ta hänsyn till att den psykosociala arbetsmiljön är unik för varje individ. Det är summan av individerna som bygger grupper och organisationer. 
  • Produktionsbortfall; Att fokusera på ren sjukfrånvaro är vanskligt, både för arbetsgivare och regering. När det gäller den psykosociala arbetsmiljön förefaller den största kostnaden vara nedsatt prestation, något som förbises i de flesta mätningar.
  • Vi pratar om sjukfrånvaro men förbiser ofta frisknärvaro. Frisknärvaro är den policy som definierar när en anställd kan anses vara så frisk att hen kan utföra arbete av något slag. Men frisknärvaro bör också definiera hur arbetsför en anställd är utifrån psykosocialt perspektiv. Exempelvis kan ett olycka med trauma orsaka större psykisk än fysisk skada.
Som Arbetsmiljöingenjör ser jag ständigt detta dilemma och en relativt enkelt problem får ofta orimliga proportioner. Det finns exempelvis företag som satsar miljoner på nytt ventilationssystem utan inledande analys. Jag kallades in efter detta - när ventilationssystem är bytt men problem med luftmiljö kvarstår - och får på två minuter insikt om att en depressiv, extrovert pälsallergiker i flera år suttit brevid en hundägare med pälshår på koftan.
Vi 'experter' krånglar ofta till det med diskussioner om klorfenoler, isocyanater och annat BRO-relaterat när det i grunden handlar om bondförnuft. I exempel ovan handlade ett luftmiljöärende egentligen om en medicinsk och psykologisk reaktion för en allergiker. Personen upplever naturligtvis problem på jobbet och det sprider sig på gruppnivå (individ klagar på dålig luft, kollegor upplever placebo) och tydliggör vad jobbhälsorapporten ovan kan syfta på.
Detta är exempel på evidensbaserad metodik...i folkmun bondförnuft. De flesta av oss har bondförnuft, men vi ser alla världen utifrån den kunskap och kompetens vi tilldelats.

Låt mig ta ett exempel vad jag menar med det: 
Rondning av fabrik. En större takventil läkte in vatten och hade så gjort i flera år. Ventilationstekniker hade (enligt information från personal jag gick med) varit där flera gånger och tätat system utan framgång. När jag så inspekterar tak ser jag stora vätskefyllda bubblor under takpapp i anslutning till ventil. Det var inte ventilen som läckte - det var taket runt om!
Därmed; experter fokuserar på 'sin' del. Ventilationstekniker fokuserar på ventilation. Psykologer fokuserar på mentala symptom. Arbetsmiljöingenjörer fokuserar på arbetsmiljö.

Därmed; ska vi ta fasta på jobbhälsorapportens punkter måste det gränsöverskridande arbetet ökas...vi måste arbeta tillsammans. Men med handen på hjärtat; finns det tid avsatt till det?
 

ISO-certifiering x 3 på ett enkelt sätt!

Är ni ett företag med fler än 10 anställda? Då bör ni - enligt Arbetsmiljölagen - ha en  SAM -process som snurrar internt.  Är ni ett företa...