Arbetsgivare, vad gäller egentligen för #Metoo ?

Vår verklighet styrs till stor del av den tredje statsmakten, massmedia. Ofta blir temporära fokus-debatter till politiska slagträn som de två andra statsmakterna - regering och riksdag - följer. Politiskt valda ledare sitter på sina platser genom att hålla sig väl med folket. Ofta tolkas massmediala trender för 'folkets vilja'.
Ibland är det så, men lika ofta har trender skapas av journalisters iver att sälja lösnummer, de som skriker högst för stunden eller i värsta fall  trollfabriker. På grundval av massmedial information skapas  politisk debatt där Sveriges  ledare tar till brösttoner och kräver snabba förändringar. Detta är epitetet för det informationssamhälle vi vistas i.

En av regeringens mest fundamentala uppgifter är att styra statsförvaltningen och därigenom verkställa riksdagens beslut och styra folket eller samhället. De kan ge order till samtliga instanser i statsmakten och dess förvaltning. En instans är Arbetsmiljöverket (AV), som sorterar under Arbetsmarknadsdepartementet. De är i Sverige ansvarig förvaltningsmyndighet för arbetsmiljö- och arbetstidsfrågor.
Därmed; Arbetsgivare ansvarar för arbetsmiljö vilket per definition innebär att Arbetsmiljöverket granskar arbetsgivare - utifrån de önskemål som kommer från deras arbetsgivare - regeringen.
Så, hur är det nu med arbetsgivares ansvar för den verklighet som benämns #metoo ?

#Metoo, vad innebär det juridiskt?

Sexuella trakasserier är en av de många manifestationerna av vad som kallas kränkande särbehandling. Med kränkande särbehandling menas alla handlingar som riktas mot en eller flera medarbetare på ett kränkande sätt, och som kan leda till ohälsa eller att medarbetare ställs utanför arbetsplatsens gemenskap. Förutom sexuella trakasserier inkluderar kränkande särbehandling också mobbning och diskriminering.

Källa: AV, https://www.av.se/nyheter/2017/metoo/
Men var går då gränsen mellan 'häxjakt' på individnivå och de lagar som vi alla ska följa? 

Exemplet Martin Timell

Media

I Sverige lade inredaren Lulu Carter en bild på Instagram med texten "Timell = TV4's egen Harvey Weinstein" den 14 oktober till vilken hon sedan lade till hashtaggen #metoo. Det ledde till att TV4 avbröt samarbetet med Martin Timell efter att flera vittnat om sexuella trakasserier, sexistiska, homofoba och rasistiska skämt på inspelningar där Martin Timell varit framträdande. [WP].

Anställd

Det här har hänt kring Martin Timell efter #metoo:

• 14 oktober 2017 Lulu Carter, som jobbat med Timell på "Äntligen hemma", går till hård attack mot Timell på Instagram. Hon kallar Martin för "Sveriges Harvey Weinstein", och syftar då på Hollywoodproducenten Weinstein som anklagats för flera sexuella övergrepp. 
• 20 oktober 2017 Flera av Timells tidigare kollegor vittnar om sexuella trakasserier, rasism, homofobi och sexism. I en intervju med Expressen säger Timell att han ska ta hjälp av en terapeut. Lulu Carter berättar om det övergrepp Timell ska ha utsatt henne för. Hon gör även klart att hon inte kommer att acceptera hans ursäkt. 
• 23 oktober 2017 TV4 avbryter allt samarbete med Martin Timell, som varit en av deras största profiler i flera år.
• 30 oktober 2017 Martin Timell polisanmäls för våldtäkt. Under en jobbfest 2008 ska Timell ha stoppat in sin hand innanför en kvinnas bikinitrosor. Kvinnan ska även ha fått högre lön för att hålla tyst om övergreppet. 
• 11 november 2017 Martin Timell förnekar och tillbakavisar alla anklagelser om våldtäkt. 
• 23 november 2017 TV4:s utredning av Martin Timell blir klar.
• Därför väljer SVT att ha kvar Martin Timell: "Var 30 år sedan"

Källa: [24]

Arbetsgivaransvar?

http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=6819256

det handlar i många fall om att företaget omplacerar eller köper ut anställda, säger flera experter som Ekot pratat med.
– Som arbetsgivare vet man ju aldrig hur en arbetsrättslig tvist slutar i domstol. Man har ju som arbetsgivare ganska stora krav på sig när det gäller saklig grund för uppsägning och ännu högre när det gäller avsked, säger advokat Martina Slorach.
Exakt vilka belopp det handlar om varierar kraftigt från fall till fall och blir sällan offentligt. TV4:s pressansvarige Magnus Törnblom vill till exempel inte svara på frågor om Martin Timell har fått någon ekonomisk kompensation efter avslutat kontrakt.
Det beror ofta på hur företaget ser på sina chanser att vinna en rättslig process och vad det skulle innebära i form av kostnader och annat, säger advokat Stefan Flamström.
– Jag kan inte ge något normaltal, men det finns nog en lite större vilja hos arbetsgivaren att, trots att man tycker att den här anställda inte förtjänar det, så får den nog lite mer. Man vill inte ha hela karusellen och massmediala uppmärksamheten och allt det som belastar, säger han.

Häxjakt?

Det är talande, att det allvarligaste trolldomsmålet i Dalarna före 1668 anses vara det mot Håll Karin 1663, vilket resulterade i förvisning från bygden och inte i dödsstraff. Den första processvågen i Sverige, som inträffade mellan 1590-talet och 1610-talet (vilket också var den intensivaste perioden ute i Europa), avstannade på 1620-talet och de följande 40 åren var trolldomsfall som ledde till avrättning mycket sällsynta i Sverige. Dessa första häxjakter var få jämfört med den stora hysterin som skulle bryta ut 1668. År 1635 uttryckte riksdagen, som skulle bekräfta dödsstraffen som avkunnats av de lokala domstolarna, sin lättnad över att så få trolldomsfall hade inrapporterats under flera år.

Källa: Häxprocesser i Sverige

Likt Håll blir Martin landsförvisad då mediedrevet i detta fall dömt på förhand. Att polisanmälan om fysiskt övergrepp gällde en 30 år gammal händelse är oväsentligt

Nyligen fick en fransk skådespelerska, Catherine Deneuve, hård kritik när hon var en av hundra franska kvinnor som i ett öppet brev protesterade mot metoo-rörelsen och kallade den en häxjakt på män. I helgen bad hon om ursäkt till personer som utsatts för sexuella övergrepp, som kan ha tagit illa vid sig av brevet, men stod fast vid sitt undertecknande av det öppna brevet. [SvD].

Men vad hände egentligen mellan Martin och Lulu?

– Vi åkte upp i en hiss tillsammans, för att möta familjen vars lägenhet vi hade gjort i ordning. Då tryckte han upp mig mot väggen och tog tag i mina bröst. Och så sa han ’de här, det här är juveler, de kommer vi få så jävla mycket tittarsiffror på. Men du måste alltid ha urringat”, och så drog han ner min urringade tröja, kunde Lulu Carter till slut berätta för Aftonbladet. Timell har nu gått ut och bett om ursäkt för sitt beteende, något som Carter inte ger mycket till övers för.

sexuella trakasserier är enligt lagen:

• ovälkomna förslag eller krav på sexuella tjänster
• oönskad fysisk kontakt
• ovälkomna sexuella anspelningar, blickar, visslingar och kommentarer om utseende
• könsord, pornografiska bilder och nedsättande skämt om det kön du tillhör.

Det framgår inte i offentliga handlingar om Martin verkligen gjorde det som Lulu skrev ovan, så ord står mot ord. Domen är här utdelad av den tredje statsmakten, massmedia. Martin och hans familj kommer att för all framtid vara märkta.

Nu är Martin tillbaka i Sverige och den hårda verkligheten – och för Stoppa Pressarna berättar Martins vänner om hur den tidigare folkkära profilen nu har isolerat sig totalt.
– Han pratar knappt med någon längre. Jag tror att han mår enormt dåligt, jag menar, vad ska han göra nu? Flytta till Spanien och bli pensionär?, säger en av Martins vänner till Stoppa Pressarna.
Källan fortsätter:
– Martins karriär är över och han är paria överallt. Det är klart att han är djupt deprimerad och ska jag vara ärlig tycker jag synd om honom, trots att jag vet att han har varit ett svin mot så många människor omkring honom.

För att vårt civilrättsliga samhälle ska fungera bör massmedia och journalister tänka på vilken enorm makt de har. Offentlighetsprincipen är ett tvåeggat svärd, att undanhålla information kan skapa mer skada när mediedrevet väl har startat. 'Folkets vilja' styrs av den information som delas ut och känslor börjar styra regelverket när politiker kräver snabb rättvisa. 

#Metoo och det underliggande problemet med patriarkal makt och sexuella trakasserier är en viktig fråga, men utan medial fakta så straffas individer lika hårt för sexuella trakasserier, oavsett om det handlar om en 'oönskad blick' eller den sexuella närhet som Lulu utsattes för. Det är ytterst vad media skriver vi bryr oss om, inte bevisbördan bakom. Du som chef måste då 'agera som en aktsam och seriös arbetsgivare' genom att stödja både den som anser sig utsatt men även den som utpekas.

Vad säger lagen?

Arbetsmiljöverket har en sida för frågor och svar. I grunden hänvisar de till AFS 2015:4 13 §. I lagen om anställningsskydd finns vissa riktlinjer i fall där en domstol har beslutat att det inte funnits skäl till uppsägning. Då kan företaget ändå välja av avsluta en anställning och ersättningen baseras då på anställningstid. Arbetsmiljöupplysningen har även dragit sitt strå till informationsstacken. Sammanfattningsvis kan sägas att Arbetsgivare inte har några tydliga pekpinnar när väl drevet är igång.

"Om det är förnuftet som formar människan, så är det känslan som leder henne."
- Rousseau

Hur ska man hantera byråkrati i arbetet?

Byråkrati ska - som så mycket annat - fylla ett syfte och inte vara ett mål.
Byråkrati syftar till en enda sak; att förmedla information. Vem gör vad, när och hur samt varför, är några exempel på vad som förmedlas. Detta är viktigt då lagen ska följas. Det är viktigt för att alla ska få samma information. Det är viktigt för att vi ska kunna verifiera att det arbete som utförs är korrekt och att det görs på ett sätt som ledningen önskar. Men var går linjen mellan administration och byråkrati?
Vad är skillnaden mellan behov och krav?
När vi hela tiden matas med politiska debatter, expertutlåtanden och krisrapporter av hur exempelvis vård & omsorg överlastas av pappersjobb och ingen kan förklara vad grundproblemet är så är det lätt att tappa tråden. Vad är då grundproblemet?

New Public Management?

New Public Management (NPM), på svenska ungefär 'Ny offentlig verksamhetsledning', avser den samling av styrnings- och ledningsmetoder som gradvis introducerats inom offentlig sektor sedan 1980-talet med syftet att göra offentliga verksamhet mer lönsam och effektiv. 

Ledningsmodeller hämtades från privat sektor och det skulle vara möjligt för privata aktörer att sköta tidigare offentliga tjänster.

Kritik har riktats mot systemet därför den högre ledningen vanligen inte rekryteras från verksamheten och därför inte förstår den. Detta leder i sin tur till att de satsar på en dyr överbyggnad i form av ledningsfunktioner för t.ex. ekonomi, juridik, kommunikation och utvärderingar medan verksamheten blir lidande eller till och med motarbetas. Enligt forskningen beräknas granskningskostnaderna till 300 miljarder kronor per år. (Källa)

300 miljarder kronor per år? Grundproblemet är dock inte något så trivialt som pengar.

Alla som arbetar, studerar eller på andra sätt ingår i en organisation som tillsammans ska utföra något vet att ömsesidigt förtroende ligger till grund för att man trivs tillsammans. 

Hela samhällsstrukturen bygger på att en flock av artfränder som grupp tillsammans ska nå maximala resultat med minimal ansträngning. Det lyckas endast om vi kan lita på varandra. Detta system är biologiskt inpräntat i flockdjur på så sätt att vi blir stressade, deprimerade och oroliga när vi känner att detta förtroende brister inom flocken.

Detta är också grundproblemet i Svensk offentlig verksamhet just nu. 

NPM bygger på en kontrollstruktur som utgår från att 'ingen utför något arbete om inte någon annan står och tittar på', ett synsätt som går helt emot grundläggande etik hos normala människor. 

Läkartid går åt till andra uppgifter än att träffa patienter. I stället ägnas tiden åt att skriva i patienternas journaler, leta vårdplatser eller fylla i statistik. Ekonomiskt går många landsting redan på knäna. Av samtliga 21 landsting går 18 med ekonomiskt underskott och tvingas nu spara. Situationen är så pressad att personal riskerar uppsägning trots en redan ansträngd arbetssituation. (Källa: DM)

Läkaren i detta exempel är som André på bilden ovan. Den som utför arbetet hinner inte utföra arbetet då den tiden upptas av att skriva dokument för andra som ska granska hur arbetstiden tas upp för att dokumentera hur arbetstiden utnyttjas. Administratörernas jobb kräver i sin tur mer administration för andra administratörer som administrerar administratörernas administration.

Vad skulle då hända om regeringen tog bort allt detta?

Utredningar är en del av denna administration. Effektiv vård SOU 2016:2 - en av statens offentliga utredningar, sammanfattar på 793 sidor ungefär detsamma som mina fem rader ovan; ett system som bygger på förtroende och egenansvar är bättre. Om regeringen sedan läser dessa 793 sidor från samordnare Göran Stiernstedt är dock oklart.
'En viktig pusselbit i vägen framåt är att vända den pågående avprofessionaliseringen som pågått sedan 80-talet (NPM). I praktiken betyder det att lita på att människor gör rätt - även om ingen granskar eller tittar över axeln. – Låt människor koncentrera sig på det som gjorde att de valde yrket', säger Shirin Ahlbäck Öberg.

Vad betyder det för dig som chef?

Jag är arbetsmiljöingenjör och organisationskonsult. Vi arbetar inom dessa yrken med att förbättra, förtydliga och förenkla för kommuner och företag som ingår i vår företagshälsovård. Jag gör detta främst för chefer och skyddsombud som rådgivande resurs ( AFS 2001:1 §12 ) utifrån Arbetsmiljölagen. Den företagshälsovård jag verkar inom skiljer sig betydligt från öppen offentlig vård, men i grunden handlar det om att vi hittar de problem som skapar ohälsa och åtgärdar detta. Med erfarenhet kan jag därför säga detta till er som ansvarar för personal:

Medicinering och stödsamtal är exempel på efterhjälpande åtgärder vid utbrändhet, men underliggande orsaker missas allt för ofta. Problemet ligger oftast inte på individnivå, utan på organisationsnivå. Det är inte svårt att följa den röda tråden vid utbrändhet;

• bemanningsbrist, 
• informationsbrist, 
• kompetensbrist, 
• planeringsbrist 
• och slutligen sömnbrist. 

Har organisationen kunskaper av hur detta kan åtgärdas? Har chef, KMA, skyddsombud, personalansvarige och VD diskuterat underliggande brister? Har ni ett SAM-system som visar vem som gör vad och varför? Har ni kanske tre administratörer för varje 'arbetare'? Allt detta ligger till grund för den stress och utbrändhet som visar sig inom allt för många förvaltningar och företag i dag. Läs Wikipedia: Byråkrati är den struktur och uppsättning regler som skapats för att styra en vanligen större organisation. En person som ingår i en byråkrati kan kallas byråkrat. Även om alla större organisationer har någon form av struktur som kan kallas byråkrati, används termen ofta i nedsättande bemärkelse om administrativa apparater som uppfattas som alltför omfattande eller ineffektiva. 

Moment 22 är en roman av författaren Joseph Heller från 1961. I boken är Moment 22 en sektion i militärens regelverk som säger att det enda sättet att bli frikallad från militärtjänst är att vara galen, men för att bli frikallad måste man ansöka om detta. Ansökan antas emellertid bero på att man är livrädd för att delta i kriget och då detta är en sund reaktion är man följaktligen inte galen. Det hela blir ett cirkelresonemang, som innebär att det är omöjligt att bli frikallad.
I dagligt tal används uttrycket ofta om dödlägen eller paradoxer inom bland annat byråkrati – exempel: "För att få ett jobb, då måste du ha erfarenhet. Men för att få erfarenhet, då måste du ha ett jobb", eller "för att jobba måste jag administrera, men jag kan inte jobba när jag administrerar, om inte administrationen är ett jobb. Därmed är administrationen av administration ett jobb".

Så vad gör man då lämpligtvis som personalansvarig (chef)?
Följ Arbetsmiljölagens grundläggande krav på administration. Se AFS 2001:1 §5 . Det skall finnas en arbetsmiljöpolicy som beskriver hur arbetsförhållandena i arbetsgivarens verksamhet skall vara för att ohälsa och olycksfall i arbetet skall förebyggas och en tillfredsställande arbetsmiljö uppnås. Det skall finnas rutiner som beskriver hur det systematiska arbetsmiljöarbetet skall gå till. Arbetsmiljöpolicyn och rutinerna skall dokumenteras skriftligt om det finns minst tio arbetstagare i verksamheten. 

Men administrationen måste kontinuerligt trimmas och förenkals för att inte växa till ett byråkratiskt träd. Följ därför krav i AFS 2015:4 §9 . Arbetsgivaren ska se till att de arbetsuppgifter och befogenheter som tilldelas arbetstagarna inte ger upphov till ohälsosam arbetsbelastning.

Om du som chef blir stressad av allt detta, följ då lämpligtvis krav i AFS 2001:1 §12:
När kompetensen inom den egna verksamheten inte räcker för det systematiska arbetsmiljöarbetet eller för arbetet med arbetsanpassning och rehabilitering, skall arbetsgivaren anlita företagshälsovård eller motsvarande sakkunnig hjälp utifrån.

Lycka till!

---

P.s: jag skriver dessa kåserier utifrån intresse och (fri)tid. Uppskattar du läsningen hoppas jag att du delar vidare, då fler läsare är en trevlig återkoppling. Tack på förhand!