måndag 10 april 2017

8 mätbara punkter för lycka på jobbet?

Notering: Att definiera 'lycka på jobbet' är naturligtvis omöjligt. Lycka är en definition av privatliv, känsloliv, livssyn och hälsa för varje individ. Att vi, som individer, ingår i en större organism som under en viss tid är på arbetsplatsen tillsammans, det kan vi enas om.

Det jag som arbetsmiljöingenjör finner fascinerande är de ständiga större krav (lagkrav) på arbetsgivare att garantera 'en lycklig arbetsplats'. 
Detta kan inte göras utan att kränka den personliga integriteten.



8 punkter vi lärt oss från The World Happiness Report

Nu i sitt sjätte år, har World Happiness Report strävat efter att objektivt mäta lycka runt om i världen och analysera de bakomliggande orsakerna till lycka. I sin senaste 2017 rapport toppar Norges medborgare listan som det lyckligaste landet i världen utifrån följande kategorier:

  • Inkomst
  • Förväntad livslängd
  • Vänskap
  • Generositet
  • Frihet
  • Förtroende

Av ovanstående är frihet och förtroende främst relaterade till arbete. I rapporten går man in på mer specifika frågor relaterade till lycka på jobbet, analyserar därefter självrapporterade mått på lycka och välbefinnande (skilda begrepp som behandlats något omväxlande i denna rapport) och får en bild av 98 procent av världens befolkning.

Dessa är några av de viktigaste slutsatserna i rapporten:


  1. Sysselsättning är bra. Du kan känna dig missnöjd med ditt jobb just nu, men du skulle vara olyckligare utan ett. Rapporten visar att utan aktiv variation så ökar arbetslöshet depression under loppet av arbetslöshetsperioden. Ju längre du är utan arbete, desto mindre nöjd kommer du att vara med livet. Vi behöver alla ett syfte vilket oftast förknippas med sysselsättning.
  2. Mer inkomst är bättre. Det förtydligas att högre inkomster leder till högre känslor av lycka , men bara upp till en viss punkt. En studie från Princeton bekräftade denna effekt under 2010, vilken visar att när du går över ca $ 75.000 i årsinkomst (det är ungefär $ 83.000 i dag), avstannar den upplevda lyckan av inkomstökningar.
  3. Balans mellan arbete och fritid ger en stark synergieffekt för lycka. Spendera mer tid med familjen och mindre tid på kontoret. Mindre kognitivt krävande arbeten är en bra sak och de 24 procent av den amerikanska arbetskraften som arbetar hemifrån åtminstone en del av tiden upplevde en positiv effekt.
  4. Variation och utbildning är värdefulla. Om du gör samma sak varje dag skapas kognitiv leda. Anställda med viss variation i sitt arbete, och de som har möjlighet att lära sig nya färdigheter regelbundet, rapportera högre nivåer av lycka och välbefinnande.
  5. Autonomi leder till belåtenhet. Har du mer kontroll över dina handlingar och möjlighet att påverka din arbetssituation kan du också bli gladare på jobbet. Självständighet ger människor större frihet, en av de viktigaste faktorerna för lycka totalt.
  6. Anställningstrygghet som säkerhetsfråga. Om ditt jobb sätter dig i fara, eller har betydande konsekvenser för din hälsa, kommer din lycka att minska. Likaså om du känner att ditt jobb är i fara eller att du kommer att bli arbetslös inom en snar framtid känner du naturligtvis av detta. Stabila, säkra jobb är de som ger mest glädje.
  7. Socialt kapital är en måttstock för lycka. Även om det är mindre viktigt än faktorer som inkomst, balans i livet och variation, kan det sociala kapitalet också påverka din lycka på jobbet. Att komma överens med dina medarbetare och delta i samarbetsövningar är en naturlig del av en trevlig arbetsplats.
  8. Anställningstyp. I rapporten noteras att olika typer av anställning ger olika effekter på lycka, främst av skäl som rör ovanstående kriterier; till exempel tenderar egenföretagare att rapportera lägre lycka, delvis på grund av lägre anställningstrygghet än heltidsanställda.


Att trivas på jobbet börjar hemma

Enligt en färsk studie från Oregon University kan ett lyckligt hemliv resultera i en ökning av produktivitet, vilket leder till ett lyckligare arbetsliv.
Specifikt fann de att arbetstagare med ett aktivt sexliv rapporterade högre nivåer av engagemang och tillfredsställelse än de med ansträngda relationer eller andra stressfaktorer hemma.

Så mycket som vi försöker att skilja våra personliga och professionella liv, det finns ingen förneka att det finns ett samband här.
Att misslyckas i ett område kan orsaka en självförstärkande spiral; missnöje hemma leder till missnöje på arbetsplatsen, vilket leder till ännu mer stress hemma, och så vidare.

Måste man ständigt vara lycklig? 

Ben Horowitz s redovisning till Columbia University 2015 illustrerar några av de viktigaste frågorna med denna idé. Nämligen, passioner (ständig lycka) är svåra att prioritera, de tenderar att utvecklas över tiden (speciellt när du arbetar passionerat 40 eller fler timmar i veckan). Resultatet blir i stället självcentrering där dina passioner inte nödvändigtvis avspeglar vad du är bra på i jobbet eller vad som efterfrågas. Själv-centrering är inte en tillgång i företag där processen kräver samarbete.

Man kan säga att lycka i arbetslivet är bra om det gynnar produktionen. När allt för mycket fokus riktas mot individens lycka åsidosätts ofta företagets själva syfte, produktivitet och vinst.

Originalkälla: http://www.nbcnews.com/better/careers/busy-trap-how-keeping-busy-became-status-symbol-n742051

torsdag 6 april 2017

Arbetsmiljöförkortningar i byggbranschen?

Jag får ofta frågor om vilka benämningar, krav, lagar och regler m.m. som gäller i byggbranschen.
Som arbetsmiljöingenjör arbetar jag hela tiden utifrån AML, Arbetsmiljölagen. Inom bygg går detta regelverk sida vid sida med PBL, plan & bygglagen. Även andra regelverk påverkar (kommunallagen, miljölagen m.fl.), men denna artikel skrapar på övergripande arbetsmiljökrav.

Arbetsmiljöverket och Boverket bestämmer vilket verk som ska ta hand om vad, men det blir lätt diffust då båda bygger krav och kontroller på säkerhetsaspekter och ansvarsfördelning som kan gå in i varandra.

Jag tänkte därför svara på frågan genom att begränsa svaret till några grundläggande förkortningar. Samtliga förkortningar är personer/tjänster, dokument och/eller system som är oundvikliga när det gäller arbetsmiljö inom byggbranschen. Vissa är krav från AML, vissa från PBL.

Lathund: Arbetsmiljö-ord inom byggbranschen:


BAS-P?

BAS-P fungerar som samordnare för arbetsmiljön under den inledande fasen av planering och projektering. I ansvaret ingår att sammanställa underlag från olika projektörer, såsom arkitekter, ingenjörer och övriga tekniska konsulter i syfte att erhålla en säker arbetsmiljö.

BAS-U?

BAS-U ska se till att arbetsmiljöplanen finns tillgänglig för alla på byggarbetsplatsen och att den hålls uppdaterad vartefter byggprocessen fortskrider. Om en uppdaterad arbetsmiljöplan inte finns tillgänglig riskerar BAS-U att få betala en sanktionsavgift. Arbetsmiljöplanen ska innehålla de regler som tillämpas på byggarbetsplatsen tillsammans med beskrivningar av hur arbetsmiljöarbetet ska organiseras samt vilka arbetsmiljöåtgärder som ska vidtas vid olika arbeten, t.ex. för att undvika risk för fall.

KMA?

Många företag strävar idag efter att sammankoppla ledningssystemen för kvalitet, miljö och arbetsmiljö (KMA). Idag är det vanligt att miljö-, kvalitets- och arbetsmiljöarbete samordnas. Begreppet KMA står för detta. Utifrån detta har även titeln KMA-Ansvarig uppstått.

Kontrollansvarig?

Vid många byggnads-, rivnings- och markåtgärder ska det finnas en eller flera kontrollansvariga som bistår byggherren när åtgärderna genomförs. Byggnadsnämnden ska i bygglovsbeslutet ange om det ska finnas någon kontrollansvarig och i så fall vem eller vilka som är kontrollansvariga.

Arbetsmiljöingenjör?

Arbetsmiljöingenjörernas uppgift är att se till att alla ska kunna gå till sitt arbete utan att riskera sin hälsa. De arbetar systematiskt med att förhindra olyckor och förebygga skador genom att identifiera och utreda fysiska och kemiska risker. Arbetsmiljöingenjören bidrar också med kunskap om arbetsmiljölagstiftningen och håller ofta i kontakter med myndigheter. De implementerar också arbetsmiljöledningssystem och certifieringssystem.

Arbetsmiljösystem?

Definition av arbetsmiljösystem: Arbetsmiljösystem innebär att ett systematiskt arbetsmiljöarbete bedrivs utifrån Arbetsmiljölagen för att förebygga risker och skapa en bättre och säkrare arbetsmiljö för alla anställda.

Miljöledningssystem?

Miljöledningsystemet bör främst ses som ett hjälpmedel: Ett miljöledningsystemet består i praktiken av en massa rutiner som skall följas vid planering, genomförande och uppföljning av t ex ett byggprojekt.
Att följa dessa rutiner är i sig ingen garanti för att företaget verkligen producerar de mest miljövänliga produkterna. Då krävs också personligt engagemang och kunskap.

Arbetsmiljöplan?

En arbetsmiljöplan för hela objektet ska tas fram redan innan byggarbetsplatsen etableras. Det är byggarbetsmiljö­samordnaren för planering och projektering som i första hand ska se till att detta sker.

Samordningsansvar för flera arbetsgivare/entreprenörer?

Den som råder över ett fast driftsställe ansvarar för samordningen av arbetsmiljöfrågorna när entreprenörer anlitas, så att risken för ohälsa och olycksfall kan förebyggas på det gemensamma arbetsstället (3 kap. 7 d § AML). Den som delegeras uppgiften för samordning ska ha de befogenheter, resurser och kompetens som uppgiften kräver (6 § i föreskrifterna om systematiskt arbetsmiljöarbete, AFS 2001:1). I kapitel 3, 7 e § i AML beskrivs vad den samordningsansvarige minst ska ansvara för.
OBS: Samverkansavtal är inte detsamma som samordningsansvar.
Samverkansavtalet är ett kollektivavtal som är en vidareutveckling av både medbestämmandelagen, MBL, och arbetsmiljölagen, AML. Ett problem med MBL kan vara att de fackliga representanterna kommer in för sent i processen. När de träffar arbetsgivaren är det mesta redan klart. Samverkansavtalet kom till för att ändra på detta.

Kontrollplan?

Kontrollplanens innehåll och utformning regleras i plan- och bygglagens 10e kapitel 6 §.
De viktigaste punkterna är:
  • Vilka kontroller som ska göras och vad kontrollerna skall avse.
  • Vem som skall göra kontrollerna.
  • Vad som kontrolleras.
  • Vem som kontrollerar.
  • Mot vad kontrollen görs.
  • På vilket sätt kontrollen utförs.
  • Resultatet av kontrollen.

Med detta sagt: som arbetsmiljöingenjör inom företagshälsovården är jag en resurs och rådgivare närhelst ni behöver mer information.

KMA - för Bygg & Anläggning?

K M A – Kvalitets-, miljö- och arbetsmiljöstyrning  Företag strävar idag efter att integrera ledningssystemen för kvalitet, miljö och arb...