torsdag 14 september 2017

Vem ansvarar när flera olika företag är sida vid sida?

Denna del av artikelserien 'Hur driver man ett företag med SAM?' är mycket viktig ur juridisk synpunkt. Vi ska prata om del 04; Samverkan i arbetsmiljöarbetet .

Alla företag, organisationer och myndigheter måste enligt lag definiera vem, vad, när och hur man ansvarar för arbetsmiljö och säkerhet. Detta tar därför, enligt arbetsmiljölagen (som förtydligas i AFS 2001:1 > SAM > arbetsmiljöhandbok) avstamp i just '04 Samverkan i arbetsmiljöarbetet'.

Ansvarslöst?

I verkligheten är kunskaperna om detta skrämmande dåligt. Detta visar sig både hos regering och riksdag (se min artikel Självmorden på grund av försämrade arbetsvillkor ökar ) samt företag ( se Arbetsmiljöverkets information ). Om du inte gömt dig under en sten den senaste tiden så ser du direkt hur det påverkar inte bara arbetsplatser, utan även det politiska klimatet och samhället:

Som ett led i Europeiska arbetsmiljöveckan undersökte Arbetsmiljöverket vid sina inspektioner hur företag och organisationer skötte sig.
Inte ens hälften av de 1 300 inspekterade arbetsplatserna hade ett fungerande arbetsmiljöarbete. En femtedel av de besökta företagen fanns inom bygg och merparten av dem fick underkänt. Ungefär lika dåligt ställt var det inom transportnäringen. Vård och omsorg var den bransch som fick flest besök. Andelen med brister var runt hälften. De 1 300 inspektionerna riktade sig mot små och medelstora arbetsplatser som inte tidigare besökts i nästan alla branscher. Två tredjedelar av besöken gjordes på arbetsplatser med 10-20 anställda.

Detta hände 2011 vilket gör informationen inaktuell. Men den senaste arbetsmiljörapporten från AV visar inte att detta blivit mycket bättre. Endast hälften av alla sysselsatta, 56 procent, uppger att systematiskt arbetsmiljöarbete (SAM) bedrivs på arbetsplatsen (s.64). 

Tjänstemannaansvar?

Hur är det då inom Sverige AB, det vill säga den statliga sektorn?
Tidigare fanns i Sverige ett långtgående tjänstemannaansvar. Men genom en reform som trädde i kraft 1976 urholkades det till den grad att den officiellt är avskaffad. Tjänstefel leder i normalfallet inte till rättsliga prövningar utan i stället till interna prövningar hos myndigheternas ansvarsnämnder, som till skillnad från domstolsprocesser inte är transparenta.

En delförklaring till det sviktande förtroendet för politiken i stort är den grundläggande relationen mellan staten och medborgaren. Skattskyldiga kontrolleras noggrant och om för lite skatt betalas in är påföljderna ofta väl tilltagna. När myndigheter eller kommuner slösar bort samma pengar renderar sällan mer än en axelryckning.
Staten har en tydlig fördelning av samverkansansvaret som heter Riksdagsordningen. Men; om ansvarslöshet inte får några påföljder så är regelverket värdelöst. Politiker är tjänstemän som ska styra Sverige AB. Styrande politiker är därför våra chefer, med arbetsmiljöuppgift att se till att alla medborgare och företagare följer de regler som VD (kungen) och styrelsen (Riksdag) bestämt.
Skattebetalarnas riksorganisation har skrivit en bra rapport om vad detta leder till.

Sverige AB

Riksdagen beslutar om nya lagar och ändringar i gamla lagar. Det är oftast regeringen som tar initiativ till nya lagar, men också som verkställer riksdagens beslut. Statens ansvarsnämnd hos Finansdepartementet samt KU granskar ansvariga på denna nivå. Arbetsmiljöverket granskar nedåt. 

Nu till det intressanta: Riksdagsordningen och Arbetsmiljölagen bygger på samma grunder. Man får ett ansvar (VD/Styrelse v.s. Monarki/Riksdag) enligt lag. Straff ska utdömas om lagbrott begås. Om företag och företagare begår ett brott, till exempel att en olycka sker och samverkanspolicy saknas som skulle definiera vem som ansvarar för olyckan, då sköter Arbetsmiljöverket undersökningen och Arbetsdomstolen utdömer straff. 
Men vad händer om någon inom monarki eller riksdag bryter mot lagen? Regeringen såg inte något behov av skärpta straffregler eller någon utvidgning av det straffrättsliga området när lagen om tjänstemannaansvar togs bort 1976. 1989 års reform gör det inte möjligt att hålla en tjänsteman ansvarig för hur exempelvis offentliga medel hanteras.

Oavsett om man vill likna staten vid ett företag eller se det som en egen entitet så ska vi alla vara lika inför lagen. Ni arbetsgivare kan hantera lagen med mina råd. Med samverkansdokument får ni en juridiskt bindande fördelning. Samverkan är den delaktighet som ska finnas på alla nivåer i företaget när det gäller frågor och aktiviteter i det systematiska arbetsmiljöarbetet. Samverkan är särskilt viktig när det gäller planering, information och utbildning rörande arbetsmiljöfrågor. 

Dock, när det kommer till kommuner och landsting har Arbetsmiljöverket fortfarande ansvar för översynen. De har en mycket bra sida om politikers arbetsmiljöansvar som jag rekommenderar. Att dessa regler inte fungerar i verkligheten när det kommer till offentliganställda är en annan sak.

Byggföretag

Samverkansdokument är otroligt viktigt vid exempelvis byggnads- och anläggningsarbete. På en byggarbetsplats innebär det nästan alltid att ni är flera olika företag som jobbar sida vid sida. Det betyder att man oftast behöver samordna sina arbeten så att man inte skapar risker för varandra. Det är därför det finns särskilda regler för byggarbetsplatsen där fler än bara arbetsgivaren kan ha ett visst arbetsmiljöansvar. Reglerna är i grunden gemensamma inom hela EU men kan skilja sig åt på vissa punkter eftersom varje land har rätt att utöka dem vid behov. 

Ta del av hur grundläggande Samverkan i arbetsmiljöarbetet kan se ut.

Kontakta mig via Feelgood företagshälsovård om ert företag behöver extern expertis.
MVH/Daniel Bergström, Arbetsmiljöingenjör


fredag 8 september 2017

Finns mikroplaster i vanligt kranvatten?

Plastfibrer finns i kranvatten runt om i världen.

Mikroplastisk förorening har hittats i kranvatten i länder runt om i världen. 83% av prover tagna av vanligt kranvatten är förorenat, visar ny studie.

USA hade den högsta föroreningshastigheten, vid 94%, med plastfibrer som fanns i kranvatten på platser som inbegriper kongressbyggnader, USA: s miljöskyddsmyndighets huvudkontor och Trump Tower i New York. Libanon och Indien hade de näst högsta nivåerna.


Europa hade den lägsta föroreningshastigheten, men det var fortfarande 72%. Det genomsnittliga antalet fibrer som hittades i varje 500 ml prov varierade från 4,8 i USA till 1,9 i Europa.

De nya analyserna verifierar omfattningen av mikroplastisk kontaminering i den globala miljön. Tidigare arbete har i stor utsträckning fokuserat på plastförorening i oceanerna, vilket tyder på att människor äter mikroplastik via förorenade skaldjur.

"Vi har tillräckligt med data från de konsekvenser det har på vilda djur, för att vara oroliga", säger Dr Sherri Mason, en mikroplastisk expert vid State University of New York i Fredonia, som övervakade analyserna för Orb.
"Om det påverkar [vilda djur], kan vi då tro att det på något sätt inte påverkar oss?"

Mahon sa att det var två huvudsakliga problem: mycket små plastpartiklar och de kemikalier eller patogener som mikroplastik kan ha. "Om fibrerna är där är det möjligt att nanopartiklarna finns där , men det kan vi inte mäta," sa hon. "När de är i nanometerområdet kan de verkligen tränga in i en cell och det betyder att de kan tränga in i organen, och det skulle vara oroande." Orb-analyserna fångade partiklar som var större än 2,5 mikron, 2,500 gånger större än en nanometer.

Mikroplast kan även locka bakterier som finns i avloppsvatten, sade Mahon: "Vissa studier har visat att det finns mer skadliga patogener på mikroplastik nedströms av avloppsreningsverk."

Skalan av global mikroplastisk förorening börjar synas först nu, med studier i Tyskland som hittade fibrer och fragment i alla de 24 ölmärken som de testade, liksom i honung och socker. I Paris år 2015 upptäckte forskare mikroplast fallande från luften, som de uppskattar deponerar 3 till 10 ton fibrer på staden varje år och att det också var närvarande i luften i människornas hem.

Hur mikroplastiken hamnar i dricksvatten är för tillfället ett mysterium, men atmosfären är en uppenbar källa, med fibrer från exempelvis vardagligt slitage på kläder och mattor. Torktumlare är en annan potentiell källa. Nästan 80% av de amerikanska hushållen har torktumlare som vanligtvis släpper ut i luften.

"Sjöarna [och andra vattenkroppar] kan förorenas av kumulativa atmosfäriska ingrepp", säger Johnny Gasperi vid universitetet Paris-Est Créteil, som gjorde Parisstudierna. "Det vi observerade i Paris tenderar att visa att en stor mängd fibrer är närvarande i atmosfärsfall."

Plastfibrer kan också spolas i vattensystem, med en ny studie som visar att varje cykel i en tvättmaskin kunde frigöra 700 000 fibrer i miljön. Rains kan också sopa upp mikroplastisk förorening, vilket kan förklara varför hushållsbrunnarna som användes i Indonesien befanns vara förorenade.

I Beirut, Libanon, kommer vattenförsörjningen från naturliga källor, men 94% av proven var förorenade. "Denna forskning reporerar bara ytan, men det verkar vara mycket mer," sade Hussam Hawwa, vid miljökonsultföretaget Difaf, som samlade prover för Orb.

Nuvarande standardvattenbehandlingssystem filtrerar inte ut alla mikroplaster, sade Mahon: "Det finns ingenstans där du kan säga att dessa fångas 100%. När det gäller fibrer är diametern 10 mikron i diameter. Det skulle vara mycket ovanligt att hitta den filtreringsnivån i våra reningssystem. "

Flaskvatten kan inte ge ett mikroplastiskt fria alternativ till kranvatten, eftersom de också hittades i några få prover av kommersiellt flaskvatten testat i USA för Orb.

Nästan 300 millioner ton plast produceras varje år. Då bara 20% återvinns eller förbränns, slutar mycket av plasten i luft, land och hav. En rapport i juli fann att 8,3 miljarder ton plast har producerats sedan 1950-talet, med forskarna att varning om att plastavfall har blivit allestädes närvarande i miljön.

"Vi impregnerar i allt högre grad ekosystemen i plast och jag är mycket orolig för att det kan finnas alla typer av oavsiktliga, negativa konsekvenser som vi bara kommer att ta reda på när det är för sent", sa prof Roland Geyer, från University of California and Santa Barbara, som ledde studien.

Mahon sa att de nya kranvattenanalyserna ger en röd flagg, men att det krävs mer arbete för att replikera resultaten, hitta källor till förorening och utvärdera eventuella hälsoeffekter.

Hon sa att plast är mycket användbar, men att avfallshanteringen måste förbättras drastiskt: "Vi behöver plast i våra liv, men det är vi som gör skadorna genom att kassera dem på väldigt slarviga sätt."

Fotnot från Arbetsmiljöingenjören

Det är en oroande trend, med oanade följder. Mitt jobb handlar främst om arbetsmiljörisker. Målet är att skydda, inte oroa. Kunskap är dock grunden till skydd, så denna artikel var värd en översättning. Om du vill påverka, dela då denna artikel med miljöhandläggare, statliga myndigheter och övriga som, med rätt information, kan diskutera lösningar.

Originalartikel; The Guardian

måndag 4 september 2017

Vad innebär en arbetsmiljöpolicy egentligen?

Under Augusti skrev jag en kort artikel, Hur driver man ett företag med SAM, som var mycket uppskattad.
I korthet så finns det ett färdigt recept för hur man driver ett bra företag och följer arbetsmiljölagen i samma veva; SAM. Arbetsmiljöhandboken är en del av detta recept som, när degen jäser, binder ihop teori och praktik på ett enkelt sätt inom företaget.
Arbetsmiljötrender, hälsotrender och själva företagskulturen ändras över tid. Att marknadsföra cigaretter som ett hälsosamt alternativ var accepterat 1950, men inte i dag. Det är ett vedertaget faktum att tid i grunden handlar om ökad komplexitet, fundamentala yrkesroller delas till exempel upp i mindre specialiserade delar. Vår doktor som så tacksamt rökte sin Camel år 1950 är nu kvantifierad som  allmänläkare, AT-läkare, barnläkare, chefsläkare, distriktsläkare, företagsläkare, hyrläkare, läkarstudent, narkosläkare, provinsialläkare, röntgenläkare, ST-läkare, specialistläkare, tandläkare, underläkare, vårdcentralsläkare, överläkare och så vidare.
Världen var i grunden inte enklare förr, men vår världsuppfattning var.

Att göra denna komplexitet enkel, överskådlig och greppbar är, i mitt tycke, det absolut viktigaste för en företagsledning. Jag är i min yrkesroll en rådgivande resurs och sammanställer dagligen analyser, forskningsresultat, samrådsunderlag och mätningar. Vi på företagshälsovården ingår som en naturlig resurs i detta arbete. Denna ständiga process att genomföra samt presentera akademiska och ofta komplicerade mätresultat och paragrafer på ett fundamentalt enkelt och överskådligt sätt kan vara frustrerande och samtidigt det mest givande i mitt arbete.
Alla ni som organiserar, planerar, systematiserar, producerar, analyserar och -ar:ar på olika sätt känner igen er i detta.
Eller som Einstein uttryckte det: 'Allting bör göras så enkelt som möjligt – men inte enklare.'

Arbetsmiljöpolicy

Arbetsmiljöhandboken som jag rekommenderar i 'Hur driver man ett företag med SAM' är en sådan sammanställning. 10 delar som enkelt tydliggör hur arbetsmiljölagen blir överskådlig i det dagliga arbetet. I denna artikel är förtydligar vi del 3; Arbetsmiljöpolicyn.


Se bild ovan från artikel 'Arbetsmiljöpyramider, vad är det?'. En bra policy är i grunden en sammanfattning av företagets vision, värdegrund och mål (i toppen på pyramiden). Policy enligt Wikipedia: Policy: viljeinriktning eller program för ett företags eller organisations handlande i en eller flera aspekter.

Alla företag ska ha en arbetsmiljöpolicy. Om företaget har tio eller fler arbetstagare ska policyn dokumenteras. Att göra en arbetsmiljöpolicy innebär att komma överens om hur arbetsförhållandena ska se ut. Helst ska arbetsgivare, arbetstagare och skyddsombud diskutera fram policyn gemensamt. I små företag kan en handlingsplan fungera som arbetsmiljöpolicy.
Jag rekommenderar exempeltext från AV som grund för er Arbetsmiljöpolicy. 
Vilken är tydligast, den ni nu har eller den från AV? Tänk på denna fråga när ni utvecklar er dokumentation framöver. Om gamla farmor inte förstår vad som står är det för komplicerat.

Arbetsgivare, en fråga som berör er arbetsmiljöpolicy utifrån ett verkligt exempel:

Fråga:
  • Vi accepterar ingen form av mobbning eller trakasserier på vår arbetsplats.
Vad innebär punkt ovan i praktiken? Vad innebär trakasserier i verkligheten då det är en upplevelse, inte ett fast gränsvärde? Kan den rökande doktorn på vår bild upplevas som kränkande för andra? Är policy här en grej som företaget skriver för att vara politiskt korrekt, men som egentligen inte har någon innebörd? Finns det en paragraf i arbetsmiljölagen, eller någon annan lag, som definierar när företaget blir straffat utifrån detta? Hur får arbetsgivare själva straffa någon som bryter mot företagets policy?

Lätt blir svårt igen, eller hur? 
Tips: Faluns kommun har till exempel hanterat punkt ovan på ett 'gränsöverskridande sätt' i form av en Norsk polisutredning. Ja, du läste rätt! Tidningen Arbetarskydd tog upp detta i en artikel under Mars månad, hur ett flödesdiagram för brottsutredningar kan vara en utmärkt mall för att hantera just upplevd mobbning och trakasserier.

Arbetsgivare, hör av er för fler lösningar!

KMA - för Bygg & Anläggning?

K M A – Kvalitets-, miljö- och arbetsmiljöstyrning  Företag strävar idag efter att integrera ledningssystemen för kvalitet, miljö och arb...