torsdag 14 september 2017

Vem ansvarar när flera olika företag är sida vid sida?

Denna del av artikelserien 'Hur driver man ett företag med SAM?' är mycket viktig ur juridisk synpunkt. Vi ska prata om del 04; Samverkan i arbetsmiljöarbetet .

Alla företag, organisationer och myndigheter måste enligt lag definiera vem, vad, när och hur man ansvarar för arbetsmiljö och säkerhet. Detta tar därför, enligt arbetsmiljölagen (som förtydligas i AFS 2001:1 > SAM > arbetsmiljöhandbok) avstamp i just '04 Samverkan i arbetsmiljöarbetet'.

Ansvarslöst?

I verkligheten är kunskaperna om detta skrämmande dåligt. Detta visar sig både hos regering och riksdag (se min artikel Självmorden på grund av försämrade arbetsvillkor ökar ) samt företag ( se Arbetsmiljöverkets information ). Om du inte gömt dig under en sten den senaste tiden så ser du direkt hur det påverkar inte bara arbetsplatser, utan även det politiska klimatet och samhället:

Som ett led i Europeiska arbetsmiljöveckan undersökte Arbetsmiljöverket vid sina inspektioner hur företag och organisationer skötte sig.
Inte ens hälften av de 1 300 inspekterade arbetsplatserna hade ett fungerande arbetsmiljöarbete. En femtedel av de besökta företagen fanns inom bygg och merparten av dem fick underkänt. Ungefär lika dåligt ställt var det inom transportnäringen. Vård och omsorg var den bransch som fick flest besök. Andelen med brister var runt hälften. De 1 300 inspektionerna riktade sig mot små och medelstora arbetsplatser som inte tidigare besökts i nästan alla branscher. Två tredjedelar av besöken gjordes på arbetsplatser med 10-20 anställda.

Detta hände 2011 vilket gör informationen inaktuell. Men den senaste arbetsmiljörapporten från AV visar inte att detta blivit mycket bättre. Endast hälften av alla sysselsatta, 56 procent, uppger att systematiskt arbetsmiljöarbete (SAM) bedrivs på arbetsplatsen (s.64). 

Tjänstemannaansvar?

Hur är det då inom Sverige AB, det vill säga den statliga sektorn?
Tidigare fanns i Sverige ett långtgående tjänstemannaansvar. Men genom en reform som trädde i kraft 1976 urholkades det till den grad att den officiellt är avskaffad. Tjänstefel leder i normalfallet inte till rättsliga prövningar utan i stället till interna prövningar hos myndigheternas ansvarsnämnder, som till skillnad från domstolsprocesser inte är transparenta.

En delförklaring till det sviktande förtroendet för politiken i stort är den grundläggande relationen mellan staten och medborgaren. Skattskyldiga kontrolleras noggrant och om för lite skatt betalas in är påföljderna ofta väl tilltagna. När myndigheter eller kommuner slösar bort samma pengar renderar sällan mer än en axelryckning.
Staten har en tydlig fördelning av samverkansansvaret som heter Riksdagsordningen. Men; om ansvarslöshet inte får några påföljder så är regelverket värdelöst. Politiker är tjänstemän som ska styra Sverige AB. Styrande politiker är därför våra chefer, med arbetsmiljöuppgift att se till att alla medborgare och företagare följer de regler som VD (kungen) och styrelsen (Riksdag) bestämt.
Skattebetalarnas riksorganisation har skrivit en bra rapport om vad detta leder till.

Sverige AB

Riksdagen beslutar om nya lagar och ändringar i gamla lagar. Det är oftast regeringen som tar initiativ till nya lagar, men också som verkställer riksdagens beslut. Statens ansvarsnämnd hos Finansdepartementet samt KU granskar ansvariga på denna nivå. Arbetsmiljöverket granskar nedåt. 

Nu till det intressanta: Riksdagsordningen och Arbetsmiljölagen bygger på samma grunder. Man får ett ansvar (VD/Styrelse v.s. Monarki/Riksdag) enligt lag. Straff ska utdömas om lagbrott begås. Om företag och företagare begår ett brott, till exempel att en olycka sker och samverkanspolicy saknas som skulle definiera vem som ansvarar för olyckan, då sköter Arbetsmiljöverket undersökningen och Arbetsdomstolen utdömer straff. 
Men vad händer om någon inom monarki eller riksdag bryter mot lagen? Regeringen såg inte något behov av skärpta straffregler eller någon utvidgning av det straffrättsliga området när lagen om tjänstemannaansvar togs bort 1976. 1989 års reform gör det inte möjligt att hålla en tjänsteman ansvarig för hur exempelvis offentliga medel hanteras.

Oavsett om man vill likna staten vid ett företag eller se det som en egen entitet så ska vi alla vara lika inför lagen. Ni arbetsgivare kan hantera lagen med mina råd. Med samverkansdokument får ni en juridiskt bindande fördelning. Samverkan är den delaktighet som ska finnas på alla nivåer i företaget när det gäller frågor och aktiviteter i det systematiska arbetsmiljöarbetet. Samverkan är särskilt viktig när det gäller planering, information och utbildning rörande arbetsmiljöfrågor. 

Dock, när det kommer till kommuner och landsting har Arbetsmiljöverket fortfarande ansvar för översynen. De har en mycket bra sida om politikers arbetsmiljöansvar som jag rekommenderar. Att dessa regler inte fungerar i verkligheten när det kommer till offentliganställda är en annan sak.

Byggföretag

Samverkansdokument är otroligt viktigt vid exempelvis byggnads- och anläggningsarbete. På en byggarbetsplats innebär det nästan alltid att ni är flera olika företag som jobbar sida vid sida. Det betyder att man oftast behöver samordna sina arbeten så att man inte skapar risker för varandra. Det är därför det finns särskilda regler för byggarbetsplatsen där fler än bara arbetsgivaren kan ha ett visst arbetsmiljöansvar. Reglerna är i grunden gemensamma inom hela EU men kan skilja sig åt på vissa punkter eftersom varje land har rätt att utöka dem vid behov. 

Ta del av hur grundläggande Samverkan i arbetsmiljöarbetet kan se ut.

Kontakta mig via Feelgood företagshälsovård om ert företag behöver extern expertis.
MVH/Daniel Bergström, Arbetsmiljöingenjör


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

KMA - för Bygg & Anläggning?

K M A – Kvalitets-, miljö- och arbetsmiljöstyrning  Företag strävar idag efter att integrera ledningssystemen för kvalitet, miljö och arb...