fredag 11 januari 2019

Är Säkerhetsanalys & Riskanalys olika saker?


Säkerhetsanalys & Riskanalys?

I arbetet med en bra arbetsmiljö och företagseffektivisering finns det verktyg av olika slag.
En analys (av grekiska: ἀνάλυσις, analysis, upplösning) är att dela upp exempelvis ett problem i mindre delar och undersöka varje del för sig.
Normalt SAM-Arbete är teoretiskt sett ett exempel på löpande säkerhetsanalyser, men det är lite "äpplen & päron" över denna term. Först benar vi därför ut ett vanlig fråga: är säkerhetsanalys detsamma som en riskanalys?

  • Säkerhetsanalys innebär ett systematiskt sätt att undersöka eller analysera risker, riskkällor eller olyckor. 
  • En riskanalys är däremot en systematisk analys med syftet att bestämma risken förknippad med ett system. 
Dessa definitioner innebär att ”säkerhetsanalys” ses om ett överordnat begrepp. Själva riskanalysen syftar till att få fram ett mått på riskers storlek, exempelvis för en risktrappa där man prioritetsordnar flera risker. I praktiken brukar säkerhetsanalys och riskanalys ofta blandas ihop.
Låt oss anta att ett produktionssystem ska analyseras, antingen ett som existerar eller ett som projekteras. Vid en säkerhetsanalys för detta arbete undersöks riskerna utifrån olika delar, exempelvis personskador, driftstörningar, explosionsrisk eller liknande katastrofer. Riskbedömning ingår därmed alltid i en säkerhetsanalys.

Delar i en analys

Systematik och definitioner ovan kommer till stor del från den klassiska Arbetsmiljöbibeln Människan i Arbete (ISBN 91-20-06680-5). 
Att arbeta med specifika säkerhetsanalyser är i dagens samhälle främst något som säkerhetskonsulter, IT-anaytiker, BAS-P och vi arbetsmiljöingenjörer sysslar med. På engelska finns mer information under “job safety analysis” (JSA).




  • Planering: Beslutet att genomföra en säkerhetsanalys avgör främst;
    1. Vad som ska analyseras, exempelvis lokal, arbetsområden, arbetsplatser, maskiner, ergonomi m.m.
    2. Syftet. Ska analysen exempelvis syfta till att eliminera nuvarande risker, projekterat arbete, lagefterlevnad (Plan & Bygglagen, Arbetsmiljölagen, maskindirektivet, brandskydd m.m.)? 
    3. Omfattning. Det är till exempel lämpligt att dela upp en stor säkerhetsanalys för produktionssystem i exempel ovan i mindre delar utifrån vilket syfte analysen har. Behöver företaget verifiera att alla lagar följs så bör mindre delar vara de olika regelverk som man berörs av. 
  • Information
    För att genomföra en analys börjar man med den information som finns tillgänglig, exempelvis tekniska underlag (ritningar, leverantörens anvisningar m.m.) och riskbedömningar (registrerade olyckor, tillbud och liknande). När det gäller en nybyggnation är det svårare, men i de flesta fall finns utförlig information från liknande projekt. 
  • Identifiering
    Den centrala delen i en analys är att identifiera de risker som kan förekomma. Man strävar här efter att upptäcka huvuddelen av riskerna i systemet och vad som kan utlösa dessa. Den metod som valts styr hur riskidentifieringen går till. 
  • Riskbedömning
    Riskbedömningen ska alltid vara skriftlig. Den bör leda till förslag på åtgärder för att få bort eller minska riskerna. Kan de inte åtgärdas på en gång ska det skrivas upp i en handlingsplan. När man gör en riskbedömning är det viktigt att ta hänsyn till samspelet mellan människan, tekniken och organisationen. I själva verket är de grundläggande orsakerna oftast en kombination av mänskliga, tekniska och organisatoriska faktorer. Därför är det viktigt att förstå hur teknik, arbetsinnehåll och arbetsorganisation påverkar på fysisk, organisatorisk och social nivå. 
  • Komplettering
    Normalt måste man avsätta tid och möjlighet för alla deltagare att bedöma allt som gjorts i denna fas och oftast sker det i flera omgångar till dess att en slutlig handlingsplan är fastställd.
  • Handlingsplan
    Åtgärder behöver genomföras på olika sätt beroende på vilken risk som har upptäckts. Det kan vara ändringar i organisationen, utbildning och nya skyddsanordningar och så vidare. Åtgärda risker direkt om det är möjligt, och skriv ned vad som gjorts. Om det inte går, gör en handlingsplan som beskriver vilka risker som finns, hur de ska åtgärdas, vem som ska göra det och när det ska vara klart.
Dessa delar brukar i en säkerhetsanalys (vilken ofta sammanställs av exempelvis konsult) delas upp i en sammanfattning, beslutsunderlag (beställares egen handlingsplan) och genomförandeplan (beställares beslutade tidsplan) om det ingår i önskemål.

Ett annan betydelse av ”säkerhetsanalyser” är det som definieras i 5 § säkerhetsskyddsförordningen (1996:633); ”Myndigheter och andra som förordningen gäller för skall undersöka vilka uppgifter i deras verksamhet som skall hållas hemliga med hänsyn till rikets säkerhet och vilka anläggningar som kräver ett säkerhetsskydd med hänsyn till rikets säkerhet eller skyddet mot terrorism. Resultatet av denna undersökning (säkerhetsanalys) skall dokumenteras.”

Hör av dig om ni behöver en säkerhetsanalys!

KMA - för Bygg & Anläggning?

K M A – Kvalitets-, miljö- och arbetsmiljöstyrning  Företag strävar idag efter att integrera ledningssystemen för kvalitet, miljö och arb...