Inomhusklimat, ett ständigt problem på arbetet?

Notering 18-07-31: Artikel nedan tar upp byggnadsrelaterad ohälsa. För det 'nya' inomhusproblemet med värme, se artikel 'Vad gör man åt värmeböljor på jobbet?'

Som arbetsmiljöingenjör får jag allt fler uppdrag utifrån BRO-problematik. Personal på olika arbetsplatser upplever att det är för kallt, för blåsigt, för dammigt eller har andra problem som kan bero på 'byggnadsrelaterad ohälsa'. Arbetsmiljöverket har under den internationella förkortningen SBS (sick building syndrome) - vilket man egentligen inte får säga då byggnader inte blir 'sick' (sjuka) rent juridiskt - försökt att förklara detta (klicka på länk för full text):

Byggnadsrelaterade hälsobesvär kan ofta kopplas till vissa omständigheter:

• Vatten- och fuktskador i byggnaden. Det kan medföra mögelväxt och flyktiga kemiska nedbrytningsprodukter från byggnadsmaterial.
• För låga luftflöden på grund av brister i ventilationen, orsakade av felaktig dimensionering eller brist på underhåll.
• Bristande eller felaktig städning

Dessa omständigheter är dock inte alltid orsaken till besvären.

Med andra ord: BRO kan vara BRO till dess att motsatsen bevisas.

Jag har själv varit certifierad kyltekniker, besiktningsman och är fortfarande certifierad som kontrollansvarig enligt PBL vid sidan av mitt jobb som arbetsmiljöingenjör. 

I grunden är luftmiljö relativt lätt; ren lokal + ren ventilation= bra luft, eller hur? 

Dock är inte det hela sanningen. Ibland beror symptom på energibesparingar, på stress (stress på jobbet försämrar immunförsvaret och ger symptom som är likvärdiga de man får av dålig luftmiljö), på fuktigt papper eller rent av taskig parfym eller svett hos någon medarbetare.

Det finns professorer och experter inom detta ämne. En stående diskussion inom detta fält är exempelvis ventilation och hur olika flöden skapar problem. Staten vill att kommuner ska vara energieffektiva. Fastighetsansvariga sänker eller stänger av ventilation under vissa timmar. De som arbetar i byggnad rapporterar ökade besvär. Är dessa delar kopplade till varandra? I så fall; vad ska arbetsgivare göra - följa lagkrav på effektivisering (kommunallagen) eller arbetsmiljölagen?

Som arbetsmiljöingenjör åtgärdar jag problem för alla företag som är knutna till min arbetsgivare ( Feelgood FHV ) och bygger bondförnuftet på samlad kunskap från andra experter. 

Jag vill här lyfta en artikel från Anders Lundin, SWESIAQ, som visar på hur lurigt det kan vara att definiera en sådan enkel sak som luftflödesrekommendationer.

Tankar om tidvis avstängd eller reducerad ventilation

Genom att behovsstyra ventilationen och reducera luftflödena i oanvända lokaler kan fastighetsägare sänka energiförbrukningen och spara en hel del pengar (SP Rapport 2011:13). 

Men detta är en omdebatterad fråga där i olyckliga fall sänkta driftskostnader står i motsättning till krav på god luftkvalitet. Jag ska försöka ge en antydan om hur koncentrationerna av luftföroreningar påverkas av reducerade luftflöden i tre typer av lokaler: 

ett klassrum, ett litet kontorsrum och en liten bostadslägenhet. 

Klassrummet och kontorsrummet har reducerade luftflöden nattetid mellan kl. 18-06. Lägenheten har istället reducerat luftflöde under lika lång tid på dagen när ingen är i bostaden (kl. 06-18). I alla tre fallen tänker vi oss att byggnad och inredning har en konstant avgivning (emission) ett antal olika luftföroreningar. Efter lång tid med normalt luftflöde (fullständig omblandning förutsätts) stabiliseras halten av varje luftförorening vid ett visst normvärde som vi sätter till 1,00. 

Hur snabbt halterna ökar – relativt normvärdet – kan enkelt beräknas med ventilationsformeln:

Lokalerna har normenliga luftflöden när de är i bruk: 0,35 l/s/m2 golvyta samt dessutom 7 l/s per person i klassrum (30 personer) och kontor (en person). I tabellen nedanför har angetts lokalernas dimensioner, luftflöden, luftomsättning och luftkoncentrationer. Med hjälp av ventilationsformeln kan beräknas hur mycket luftkoncentrationerna stigit efter 12 timmar med två varianter av reducerat flöde: 0,35 l/s/m2 (blå siffror) resp. 0,1 l/s/m2 (bruna siffror).

Man ser i tabellen att vid flödet 0,1 l/s/m2 hinner lufthalten inte helt uppnå jämviktsvärdet efter 12 timmar. Med hjälp av formeln kan man också beräkna hur fort halterna sjunker på morgonen. I figur 1 redovisas kurvorna för kontorsrummet med olika luftflöden nattetid.

I klassrummet som har högre luftomsättning sjunker halterna snabbare än i kontoret men i bostaden sjunker de långsammare. I teorin tar det oändligt lång tid innan halterna är helt normaliserade men med formeln kan man räkna ut hur lång tid det tar innan halterna sjunkit till 10 % över jämviktsnivån vid normalt flöde (fig. 2).

Vi antar i detta fall att luftföroreningshalterna ligger på en acceptabel nivå under längre tid vid normalflöde. Då kan det vara rimligt att luftföroreningshalterna åter-ställs till denna nivå innan man börjar vistas i lokalen igen efter reducerat flöde. 

Figur 2 visar vad som borde vara en rimlig tid att vänta innan man tar lokalen i bruk. Man ser att i klassrummet bör det fungera bra om fläktarna varvas upp 1-1½ timme före lektionsstart (se också SP Rapport 2011:13).

Däremot får en kontorsanställd som kommer till jobbet kl. 8 räkna med lite sämre luft den första halvtimmen – även om luftflödet varit 0,35 l/s/m2 under hela natten och trots normalflöde från kl. 6 på morgonen. Har man strypt nattflödet till 0,1 l/s/m2 måste uppvarvning av fläktarna ske redan vid 04:30-tiden på morgonen för att föroreningshalterna ska vara normaliserade kl. 8. 

Om kontorsventilationen är närvarostyrd genom en koldioxidgivare i rummet skapas en ytterligare fördröjning av utvädringen. Först måste den anställdes utandade koldioxid – trots låg luftomsättning – orsaka att halten så småningom blir så hög vid detektorn att omkoppling sker till normalt luftflöde.

Särskilt problematiskt skulle det bli i en bostadslägen-het med närvarostyrd ventilation. Den som arbetar och lämnar hemmet obebott kl. 6 startar då automatiskt en omställning till reducerat luftflöde. Vid återkomsten kl. 18 till bostaden sker en omställning till normalflöde men under hela kvällen kommer luftkvaliteten att vara klart försämrad. Det hinner bli natt innan halterna nor-maliseras!

Vad tycker myndigheterna?

Boverket skriver på sin hemsida: ”I bostadshus där ventilationen kan styras separat för varje bostad, får ventilationssystemet utformas med närvaro- och behovsstyrning av ventilationen. Dock får uteluftsflödet inte bli lägre än 0,10 l/s per m2 golvarea då ingen vistas i bostaden och 0,35 l/s per m2 golvarea då någon vistas där”. Boverket accepterar alltså närvarostyrd ventilation, dvs. att luftkvaliteten får vara försämrad under ca 6 timmar (eller mer om styrning sker med koldioxidgivare) efter åter-komst till en bostad där ingen vistats. Men det finns en hälso-brasklapp: ”Reduktion av ventilationsflöden får inte ge upphov till hälsorisker.” Den fastighetsägare som vill hyra ut lägenheter med närvarostyrd ventilation måste alltså försäkra sig om att hälsorisker inte kan uppstå trots att halterna av de luftföroreningar som emitteras från byggnaden – och från de mattor, möbler, datorer, och andra föremål som finns i lägenheten – är ett par gånger högre än normalt under flera timmar dagligen!

Boverket har också ett allmänt råd på hemsidan: ”Efter en period med reducerat luftflöde bör normalt luftflöde anordnas under så lång tid som krävs för att åstadkomma en omsättning av luftvolymen i rummet innan det åter används.” En liknande formulering finns i Arbetsmiljöverkets råd Arbetsplatsens utformning. Jag tycker att denna formulering är oklar. Vad menas med ”en omsättning av luftvolymen”? Man får absolut inte tolka detta så att 1 timme med normalflöde skulle vara tillräcklig vid luftomsättningen 1 oms/h medan 2 timmar krävs vid 0,5 oms/h. Vid samtal med både Boverket och Arbetsmiljöverket är det heller ingen som försvarar en sådan tolkning. Mina beräkningar visar istället att även med så hög luftomsättning som 3,97 oms/h krävs mer än en timme innan lufthalten är någorlunda återställd till det värde den hade innan flödet reducerades.

Stäng inte av ventilationen helt!

Wanda Rydholm på Boverket betonar att i arbetslokaler är det tillåtet att reducera luftflödena, dock inte att stänga av ventilationen helt. En stor risk är då att temperatur och luftfuktighet ökar i intags-kanaler och tillluftsfilter, så att mikrobiell växt uppstår. När sedan fläktarna startas kan gaser och små mikrobiella partiklar frigöras från filter och kanaler och orsaka hälsobesvär (IVL Rapport B 2166, sid. 33). När man stänger av fläktarna blir luftväxlingen låg (inte noll!), okontrollerad och beroende av otätheter i byggnaden. Halterna av luftföroreningar kan bli höga, särskilt under längre tids avstängning vid helger och semester. Ytterligare risker med låga luftflöden är förändrade tryckförhållanden så att luften rör sig åt fel håll och att fuktskador uppstår.

Sorptionseffekter

Mina teoretiska exempel innehåller förenklingar. En förenkling är att ingen hänsyn tagits till sorptionseffekter (se en film eller en avhandling om sorption!). När luft-halten stiger under natten (på dagen i en bostad) kommer en del av luftföroreningen att adsorberas på olika ytor i rummet. Detta medför att lufthalten inte ökar så snabbt som beräknat och är lägre än beräknat efter 12 timmar. Vid omkoppling till normalflöde kommer då utvädringen att ske något snabbare än beräknat. Å andra sidan börjar det som adsorberats på rumsytorna återemitteras till inomhusluften. Hur mycket som adsorberas och hur snabbt återemissionen sker beror bl.a. på typ av luftförorening och materialen i rummets olika ytor. I många fall kan man räkna med att återemissionen pågår under lång tid och leder till förhöjda halter i luften trots ett normalt luftflöde. Om återemissionen inte har avslutats när luftflödet reduceras på nytt efter 12 timmar, kan den ackumulerade mängden på rummets olika ytor komma att öka för varje dygn. Detta får till följd att även lufthalterna kommer att öka – ända tills ett jämviktsläge uppnåtts.

Mina förslag – Tål att diskutera!

Helt avstängd ventilation bör undvikas. Innan variabelt luftflöde införs bör man undersöka hur det reducerade luftflödet påverkar fuktbelastningen på olika byggnadsdelar. Luftomsättningen kan mätas enkelt, däremot är det i princip omöjligt att bedöma luftkvalitet med tekniska mätningar. Därför och innan beslut om flödesreduktion: Gör istället en subjektiv bedömning av luftkvaliteten efter lång tid med reducerat luftflöde (i slutet av en helg) innan omställningen till normalflöde. Observera att ny bedömning krävs så snart inredning eller utrustning byts ut i lokalen: 

1. Luftkvaliteten bedöms som helt acceptabel. Det bör då vara möjligt med närvarostyrd eller tidsstyrd ventilation. Närvarostyrd ventilation undviks i bostäder, vårdlokaler, skolor och förskolor. 

2. Luftkvaliteten upplevs som tveksam. Närvarostyrd ventilation kan endast accepteras i lokaler med oregelbunden användning och hög luftomsättning (minst 4 oms/h), t.ex. samlingslokaler. Tidsstyrning kan vara möjligt men omkoppling till normalt flöde måste ske flera timmar innan användning, se mina exempel. I bostäder med låg luftomsättning krävs att brukarna själva kan bestämma när flödet ska reduceras, t.ex. när man reser bort längre tid. 

3. Luftkvaliteten upplevs som helt oacceptabel. Reducerat luftflöde bör undvikas och en innemiljöutredning bör inledas för att söka orsakerna till den dåliga luftkvaliteten.

Vem ansvarar när flera olika företag är sida vid sida?

Denna del av artikelserien 'Hur driver man ett företag med SAM?' är mycket viktig ur juridisk synpunkt. Vi ska prata om del 04; Samverkan i arbetsmiljöarbetet .

Alla företag, organisationer och myndigheter måste enligt lag definiera vem, vad, när och hur man ansvarar för arbetsmiljö och säkerhet. Detta tar därför, enligt arbetsmiljölagen (som förtydligas i AFS 2001:1 > SAM > arbetsmiljöhandbok) avstamp i just '04 Samverkan i arbetsmiljöarbetet'.

Ansvarslöst?

I verkligheten är kunskaperna om detta skrämmande dåligt. Detta visar sig både hos regering och riksdag (se min artikel Självmorden på grund av försämrade arbetsvillkor ökar ) samt företag ( se Arbetsmiljöverkets information ). Om du inte gömt dig under en sten den senaste tiden så ser du direkt hur det påverkar inte bara arbetsplatser, utan även det politiska klimatet och samhället:

• Okända politiker ställs inte till svars (Sydsvenskan)
• Regeringen har sjabblat med rikets säkerhet (SD)
• Återinför tjänstemannaansvaret (NWT)
• Trögt med arbetsmiljöarbetet på hälften av arbetsplatserna (AV)

Som ett led i Europeiska arbetsmiljöveckan undersökte Arbetsmiljöverket vid sina inspektioner hur företag och organisationer skötte sig.

Inte ens hälften av de 1 300 inspekterade arbetsplatserna hade ett fungerande arbetsmiljöarbete. En femtedel av de besökta företagen fanns inom bygg och merparten av dem fick underkänt. Ungefär lika dåligt ställt var det inom transportnäringen. Vård och omsorg var den bransch som fick flest besök. Andelen med brister var runt hälften. De 1 300 inspektionerna riktade sig mot små och medelstora arbetsplatser som inte tidigare besökts i nästan alla branscher. Två tredjedelar av besöken gjordes på arbetsplatser med 10-20 anställda.

Detta hände 2011 vilket gör informationen inaktuell. Men den senaste arbetsmiljörapporten från AV visar inte att detta blivit mycket bättre. Endast hälften av alla sysselsatta, 56 procent, uppger att systematiskt arbetsmiljöarbete (SAM) bedrivs på arbetsplatsen (s.64). 

Tjänstemannaansvar?

Hur är det då inom Sverige AB, det vill säga den statliga sektorn?

Tidigare fanns i Sverige ett långtgående tjänstemannaansvar. Men genom en reform som trädde i kraft 1976 urholkades det till den grad att den officiellt är avskaffad. Tjänstefel leder i normalfallet inte till rättsliga prövningar utan i stället till interna prövningar hos myndigheternas ansvarsnämnder, som till skillnad från domstolsprocesser inte är transparenta.

En delförklaring till det sviktande förtroendet för politiken i stort är den grundläggande relationen mellan staten och medborgaren. Skattskyldiga kontrolleras noggrant och om för lite skatt betalas in är påföljderna ofta väl tilltagna. När myndigheter eller kommuner slösar bort samma pengar renderar sällan mer än en axelryckning.

Staten har en tydlig fördelning av samverkansansvaret som heter Riksdagsordningen. Men; om ansvarslöshet inte får några påföljder så är regelverket värdelöst. Politiker är tjänstemän som ska styra Sverige AB. Styrande politiker är därför våra chefer, med arbetsmiljöuppgift att se till att alla medborgare och företagare följer de regler som VD (kungen) och styrelsen (Riksdag) bestämt.

Skattebetalarnas riksorganisation har skrivit en bra rapport om vad detta leder till.

Sverige AB

Riksdagen beslutar om nya lagar och ändringar i gamla lagar. Det är oftast regeringen som tar initiativ till nya lagar, men också som verkställer riksdagens beslut. Statens ansvarsnämnd hos Finansdepartementet samt KU granskar ansvariga på denna nivå. Arbetsmiljöverket granskar nedåt. 

Nu till det intressanta: Riksdagsordningen och Arbetsmiljölagen bygger på samma grunder. Man får ett ansvar (VD/Styrelse v.s. Monarki/Riksdag) enligt lag. Straff ska utdömas om lagbrott begås. Om företag och företagare begår ett brott, till exempel att en olycka sker och samverkanspolicy saknas som skulle definiera vem som ansvarar för olyckan, då sköter Arbetsmiljöverket undersökningen och Arbetsdomstolen utdömer straff. 

Men vad händer om någon inom monarki eller riksdag bryter mot lagen? Regeringen såg inte något behov av skärpta straffregler eller någon utvidgning av det straffrättsliga området när lagen om tjänstemannaansvar togs bort 1976. 1989 års reform gör det inte möjligt att hålla en tjänsteman ansvarig för hur exempelvis offentliga medel hanteras.

Oavsett om man vill likna staten vid ett företag eller se det som en egen entitet så ska vi alla vara lika inför lagen. Ni arbetsgivare kan hantera lagen med mina råd. Med samverkansdokument får ni en juridiskt bindande fördelning. Samverkan är den delaktighet som ska finnas på alla nivåer i företaget när det gäller frågor och aktiviteter i det systematiska arbetsmiljöarbetet. Samverkan är särskilt viktig när det gäller planering, information och utbildning rörande arbetsmiljöfrågor. 

Dock, när det kommer till kommuner och landsting har Arbetsmiljöverket fortfarande ansvar för översynen. De har en mycket bra sida om politikers arbetsmiljöansvar som jag rekommenderar. Att dessa regler inte fungerar i verkligheten när det kommer till offentliganställda är en annan sak.

Byggföretag

Samverkansdokument är otroligt viktigt vid exempelvis byggnads- och anläggningsarbete. På en byggarbetsplats innebär det nästan alltid att ni är flera olika företag som jobbar sida vid sida. Det betyder att man oftast behöver samordna sina arbeten så att man inte skapar risker för varandra. Det är därför det finns särskilda regler för byggarbetsplatsen där fler än bara arbetsgivaren kan ha ett visst arbetsmiljöansvar. Reglerna är i grunden gemensamma inom hela EU men kan skilja sig åt på vissa punkter eftersom varje land har rätt att utöka dem vid behov. 

Ta del av hur grundläggande Samverkan i arbetsmiljöarbetet kan se ut.

Kontakta mig via Feelgood företagshälsovård om ert företag behöver extern expertis.

MVH/Daniel Bergström, Arbetsmiljöingenjör

Finns mikroplaster i vanligt kranvatten?

Plastfibrer finns i kranvatten runt om i världen.

Mikroplastisk förorening har hittats i kranvatten i länder runt om i världen. 83% av prover tagna av vanligt kranvatten är förorenat, visar ny studie.

USA hade den högsta föroreningshastigheten, vid 94%, med plastfibrer som fanns i kranvatten på platser som inbegriper kongressbyggnader, USA: s miljöskyddsmyndighets huvudkontor och Trump Tower i New York. Libanon och Indien hade de näst högsta nivåerna.


Europa hade den lägsta föroreningshastigheten, men det var fortfarande 72%. Det genomsnittliga antalet fibrer som hittades i varje 500 ml prov varierade från 4,8 i USA till 1,9 i Europa.

De nya analyserna verifierar omfattningen av mikroplastisk kontaminering i den globala miljön. Tidigare arbete har i stor utsträckning fokuserat på plastförorening i oceanerna, vilket tyder på att människor äter mikroplastik via förorenade skaldjur.

"Vi har tillräckligt med data från de konsekvenser det har på vilda djur, för att vara oroliga", säger Dr Sherri Mason, en mikroplastisk expert vid State University of New York i Fredonia, som övervakade analyserna för Orb.
"Om det påverkar [vilda djur], kan vi då tro att det på något sätt inte påverkar oss?"

Mahon sa att det var två huvudsakliga problem: mycket små plastpartiklar och de kemikalier eller patogener som mikroplastik kan ha. "Om fibrerna är där är det möjligt att nanopartiklarna finns där , men det kan vi inte mäta," sa hon. "När de är i nanometerområdet kan de verkligen tränga in i en cell och det betyder att de kan tränga in i organen, och det skulle vara oroande." Orb-analyserna fångade partiklar som var större än 2,5 mikron, 2,500 gånger större än en nanometer.

Mikroplast kan även locka bakterier som finns i avloppsvatten, sade Mahon: "Vissa studier har visat att det finns mer skadliga patogener på mikroplastik nedströms av avloppsreningsverk."

Skalan av global mikroplastisk förorening börjar synas först nu, med studier i Tyskland som hittade fibrer och fragment i alla de 24 ölmärken som de testade, liksom i honung och socker. I Paris år 2015 upptäckte forskare mikroplast fallande från luften, som de uppskattar deponerar 3 till 10 ton fibrer på staden varje år och att det också var närvarande i luften i människornas hem.

Hur mikroplastiken hamnar i dricksvatten är för tillfället ett mysterium, men atmosfären är en uppenbar källa, med fibrer från exempelvis vardagligt slitage på kläder och mattor. Torktumlare är en annan potentiell källa. Nästan 80% av de amerikanska hushållen har torktumlare som vanligtvis släpper ut i luften.

"Sjöarna [och andra vattenkroppar] kan förorenas av kumulativa atmosfäriska ingrepp", säger Johnny Gasperi vid universitetet Paris-Est Créteil, som gjorde Parisstudierna. "Det vi observerade i Paris tenderar att visa att en stor mängd fibrer är närvarande i atmosfärsfall."

Plastfibrer kan också spolas i vattensystem, med en ny studie som visar att varje cykel i en tvättmaskin kunde frigöra 700 000 fibrer i miljön. Rains kan också sopa upp mikroplastisk förorening, vilket kan förklara varför hushållsbrunnarna som användes i Indonesien befanns vara förorenade.

I Beirut, Libanon, kommer vattenförsörjningen från naturliga källor, men 94% av proven var förorenade. "Denna forskning reporerar bara ytan, men det verkar vara mycket mer," sade Hussam Hawwa, vid miljökonsultföretaget Difaf, som samlade prover för Orb.

Nuvarande standardvattenbehandlingssystem filtrerar inte ut alla mikroplaster, sade Mahon: "Det finns ingenstans där du kan säga att dessa fångas 100%. När det gäller fibrer är diametern 10 mikron i diameter. Det skulle vara mycket ovanligt att hitta den filtreringsnivån i våra reningssystem. "

Flaskvatten kan inte ge ett mikroplastiskt fria alternativ till kranvatten, eftersom de också hittades i några få prover av kommersiellt flaskvatten testat i USA för Orb.

Nästan 300 millioner ton plast produceras varje år. Då bara 20% återvinns eller förbränns, slutar mycket av plasten i luft, land och hav. En rapport i juli fann att 8,3 miljarder ton plast har producerats sedan 1950-talet, med forskarna att varning om att plastavfall har blivit allestädes närvarande i miljön.

"Vi impregnerar i allt högre grad ekosystemen i plast och jag är mycket orolig för att det kan finnas alla typer av oavsiktliga, negativa konsekvenser som vi bara kommer att ta reda på när det är för sent", sa prof Roland Geyer, från University of California and Santa Barbara, som ledde studien.

Mahon sa att de nya kranvattenanalyserna ger en röd flagg, men att det krävs mer arbete för att replikera resultaten, hitta källor till förorening och utvärdera eventuella hälsoeffekter.

Hon sa att plast är mycket användbar, men att avfallshanteringen måste förbättras drastiskt: "Vi behöver plast i våra liv, men det är vi som gör skadorna genom att kassera dem på väldigt slarviga sätt."

Fotnot från Arbetsmiljöingenjören

Det är en oroande trend, med oanade följder. Mitt jobb handlar främst om arbetsmiljörisker. Målet är att skydda, inte oroa. Kunskap är dock grunden till skydd, så denna artikel var värd en översättning. Om du vill påverka, dela då denna artikel med miljöhandläggare, statliga myndigheter och övriga som, med rätt information, kan diskutera lösningar.

Originalartikel; The Guardian

Vad innebär en arbetsmiljöpolicy egentligen?

Under Augusti skrev jag en kort artikel, Hur driver man ett företag med SAM, som var mycket uppskattad.
I korthet så finns det ett färdigt recept för hur man driver ett bra företag och följer arbetsmiljölagen i samma veva; SAM. Arbetsmiljöhandboken är en del av detta recept som, när degen jäser, binder ihop teori och praktik på ett enkelt sätt inom företaget.
Arbetsmiljötrender, hälsotrender och själva företagskulturen ändras över tid. Att marknadsföra cigaretter som ett hälsosamt alternativ var accepterat 1950, men inte i dag. Det är ett vedertaget faktum att tid i grunden handlar om ökad komplexitet, fundamentala yrkesroller delas till exempel upp i mindre specialiserade delar. Vår doktor som så tacksamt rökte sin Camel år 1950 är nu kvantifierad som  allmänläkare, AT-läkare, barnläkare, chefsläkare, distriktsläkare, företagsläkare, hyrläkare, läkarstudent, narkosläkare, provinsialläkare, röntgenläkare, ST-läkare, specialistläkare, tandläkare, underläkare, vårdcentralsläkare, överläkare och så vidare.
Världen var i grunden inte enklare förr, men vår världsuppfattning var.

Att göra denna komplexitet enkel, överskådlig och greppbar är, i mitt tycke, det absolut viktigaste för en företagsledning. Jag är i min yrkesroll en rådgivande resurs och sammanställer dagligen analyser, forskningsresultat, samrådsunderlag och mätningar. Vi på företagshälsovården ingår som en naturlig resurs i detta arbete. Denna ständiga process att genomföra samt presentera akademiska och ofta komplicerade mätresultat och paragrafer på ett fundamentalt enkelt och överskådligt sätt kan vara frustrerande och samtidigt det mest givande i mitt arbete.
Alla ni som organiserar, planerar, systematiserar, producerar, analyserar och -ar:ar på olika sätt känner igen er i detta.
Eller som Einstein uttryckte det: 'Allting bör göras så enkelt som möjligt – men inte enklare.'

Arbetsmiljöpolicy

Arbetsmiljöhandboken som jag rekommenderar i 'Hur driver man ett företag med SAM' är en sådan sammanställning. 10 delar som enkelt tydliggör hur arbetsmiljölagen blir överskådlig i det dagliga arbetet. I denna artikel är förtydligar vi del 3; Arbetsmiljöpolicyn.

Se bild ovan från artikel 'Arbetsmiljöpyramider, vad är det?'. En bra policy är i grunden en sammanfattning av företagets vision, värdegrund och mål (i toppen på pyramiden). Policy enligt Wikipedia: Policy: viljeinriktning eller program för ett företags eller organisations handlande i en eller flera aspekter.

Alla företag ska ha en arbetsmiljöpolicy. Om företaget har tio eller fler arbetstagare ska policyn dokumenteras. Att göra en arbetsmiljöpolicy innebär att komma överens om hur arbetsförhållandena ska se ut. Helst ska arbetsgivare, arbetstagare och skyddsombud diskutera fram policyn gemensamt. I små företag kan en handlingsplan fungera som arbetsmiljöpolicy.

Jag rekommenderar exempeltext från AV som grund för er Arbetsmiljöpolicy. 

Vilken är tydligast, den ni nu har eller den från AV? Tänk på denna fråga när ni utvecklar er dokumentation framöver. Om gamla farmor inte förstår vad som står är det för komplicerat.

Arbetsgivare, en fråga som berör er arbetsmiljöpolicy utifrån ett verkligt exempel:

Fråga:

• Vi accepterar ingen form av mobbning eller trakasserier på vår arbetsplats.

Vad innebär punkt ovan i praktiken? Vad innebär trakasserier i verkligheten då det är en upplevelse, inte ett fast gränsvärde? Kan den rökande doktorn på vår bild upplevas som kränkande för andra? Är policy här en grej som företaget skriver för att vara politiskt korrekt, men som egentligen inte har någon innebörd? Finns det en paragraf i arbetsmiljölagen, eller någon annan lag, som definierar när företaget blir straffat utifrån detta? Hur får arbetsgivare själva straffa någon som bryter mot företagets policy?

Lätt blir svårt igen, eller hur? 

Tips: Faluns kommun har till exempel hanterat punkt ovan på ett 'gränsöverskridande sätt' i form av en Norsk polisutredning. Ja, du läste rätt! Tidningen Arbetarskydd tog upp detta i en artikel under Mars månad, hur ett flödesdiagram för brottsutredningar kan vara en utmärkt mall för att hantera just upplevd mobbning och trakasserier.

Arbetsgivare, hör av er för fler lösningar!

Hur driver man ett företag med SAM?

Arbetsmiljön omfattar alla förhållanden på en arbetsplats, sociala, organisatoriska liksom fysiska förhållanden. Reglerna om systematiskt arbetsmiljöarbete, SAM, utgörs av tolv paragrafer som både ställer krav på hur arbetsmiljöarbetet ska organiseras och vilka aktiviteter som behöver genomföras. Paragraferna, eller kraven, bildar tillsammans ett system som ska ses som en helhet där alla delar hänger ihop. Med alla delar på plats har man grunden för att hantera alla arbetsmiljöförhållanden och skapa en bra arbetsmiljö.

Jag kan gå in på kronologin från AML, Arbetsmiljölagen från 1977, hur arbetsgivare senare fick AFS 2001:1 och dess 12 paragrafer som lag-förtydligande som sedemera fick rubriken SAM med SAM-hjul och Arbetsmiljöhandbok. Men det tänker jag inte göra.
I stället anpassar vi oss efter 2000-talets snabba ryck och kastar ut några länkar som ni läsare kan Googla vidare på.

I korthet: Arbetsgivare ansvarar alltid för allt som händer. En styrelse är en juridisk arbetsgivare, d.v.s. ansvaret delas då mellan dem som sitter i styrelsen. Egenföretagare är exempel på fysiska arbetsgivare. Arbetsgivare hinner sällan kolla allt som händer, så enligt lag får man fördela arbetsmiljöuppgifter. Mellanchefer, skyddsombud och andra får då uppgiften att ansvara för tillsynen av vissa delar och informera arbetsgivare om läget. Så, arbetsmiljöansvaret kan aldrig delas ut, bara arbetsmiljöuppgifter. I korthet betyder det att den som klantar sig kan straffas av arbetsgivare, men arbetsmiljödomstolen straffar arbetsgivare. Enkelt, eller hur?

Nu till haken; allt detta måste vara skriftligt och spårbart. Inte bara ansvarsfördelningen, utan även undersökning, riskbedömning, handlingar och uppföljning av risker på alla plan.
Det är nu Arbetsmiljöhandboken kommer in som ett bra recept. Alla företag med fler än 10 anställda måste ha ett fungerande system och handboken är uppdelad i 10 korta kapitel. Dessa 10 kapitel täcker upp samtliga delar som arbetsgivare ansvarar för.
Arbetsmiljöhandboken är suverän i sin grundläggande form som arbetsmiljösystem för mindre företag (10-40 anställda). Större företag kan med fördel använda digitala versioner med underliggande mappstruktur, så länge strukturen är intakt.
Så, hur driver man då ett företag med SAM? Jag har här länkat ett helt fungerande system, så du kan läsa hela den exempeltext som brukar ingå och få inspiration till lösningar.

Arbetsmiljöhandboken enligt SAM 

(Öppna AFS 2001:1 om du vill läsa tillhörande paragrafer)

1 Register: Självförklarande
2 Inledning: Kort om visioner och syfte med arbetsmiljöarbetet (AFS 2001:1 §3). Läs full exempeltext.
3 Arbetsmiljöpolicy: Policy måste finnas och beskriva företagets övergripande syn på olika risker och handlingsplaner. Exempelvis drogpolicy, kränkande särbehandling m.m. (AFS 2001:1 §5) Läs full exempeltext.
4 Samverkan: Samverkan ska beskriva arbetsgivares rutin för SAM. Till exempel hur ofta man har skyddskommittémöte och hur anställda med arbetsmiljöuppgifter ska delge information till VD/Styrelse (AFS 2001:1 §4). Läs full exempeltext.
5 Fördelning av arbetsmiljöuppgifter: Uppgiftsfördelning innebär att uppgifter i arbetsmiljöarbetet fördelas på bestämda personer eller befattningar (AFS 2001:1 §6). Läs full exempeltext.
6 Kunskaper & kompetens: Chefer, medarbetare och skyddsombud har rätt kunskap och kompetens inom arbetsmiljöområdet. Naturligtvis skriftligt & spårbart (AFS 2001:1 §7). Läs full exempeltext.
7 Undersöka arbetsmiljö: I mitt tycke det viktigaste (AFS 2001:1 §8). Läs full exempeltext.
8 Riskbedömning & Handlingsplan: Riskbedömning är processen för att bestämma hur allvarlig en risk är. Allvarlighetsgraden bestäms utifrån en sammanvägning av både sannolikhet för risken och dess konsekvenser. Handlingsplan är en "att-göra-lista" som tar upp åtgärder som ska genomföras, vem som ska göra det och när det ska vara klart (AFS 2001:1 §10). Läs full exempeltext.

9 Olyckor, tillbud & kris: Min erfarenhet är att många företag fortfarande har en intern rutin för detta som är inkorrekt (AFS 2001:1 §9). Man måste nu alltid anmäla via https://anmalarbetsskada.se/ . Läs mer. 

10 Årlig uppföljning: Arbetsgivare, lägg handen på hjärtat och berätta att ni gör en årlig uppföljning enligt lag (AFS 2001:1 §11). Läs mer.

Det finn en paragraf till i AFS 2001:1 som inte har en egen rubrik i Arbetsmiljöhandboken:
12 § När kompetensen inom den egna verksamheten inte räcker för det systematiska arbetsmiljöarbetet eller för arbetet med arbetsanpassning och rehabilitering, skall arbetsgivaren anlita företagshälsovård eller motsvarande sakkunnig hjälp utifrån.

Lycka till!
( Se även http://www.feelgood.se/vara-tjanster/produkt/article/feelgood-bedoemer-arbetsmiljoe-och-haelsoarbetet/ )

Är vi på kollisionskurs mot en arbetslös framtid?

Under de senaste åren har det blivit allmänt känt att dramatiska framsteg inom robotik och artificiell intelligens har satt oss på kollisionskurs mot en arbetslös framtid. Eller?
Vi lever mitt i en "andra maskinålder" för att citera titeln på den inflytelserika boken av MIT-forskare Erik Brynjolfsson och Andrew McAfee, där rutinarbete av alla slag - inom tillverkning, försäljning, bokföring, matberedning automatiseras inom kort, och även komplexa analytiska jobb kommer att ersättas snart nog. En allmänt citerad studie av forskare vid Oxford University fann till exempel att nästan hälften av alla jobb i USA riskerade att vara helt automatiserade de närmaste 20 åren. Slutspelet, får vi veta, är oundvikligt: Robotarna är på marsch, och mänskligt arbete är på sista valsen.

Denna ångest om automatisering är förståelig i ljuset av de blixtsnabba framsteg som tekniska företag har gjort i robotik och artificiell intelligens. Tanken att vi står på gränsen till en ny värld och omfattningen av automatiseringen är hisnande. I Silicon Valley diskuteras en så kallad universell grundinkomst, ett stipendie som skulle betalas automatiskt till varje medborgare, så att människor kan ha något att leva på när robotar gör vårt jobb.
Det är en dramatisk historia, denna epok av automatisering och permanent arbetslöshet.
Men: Det finns inte mycket bevis på att det händer.

Ta produktivitet, vilket är ett mått på hur mycket ekonomin avsätter per timme för mänsklig arbetskraft. Eftersom automatisering tillåter företag att producera mer med färre människor, bör en stor våg av automatisering leda till ökad produktivitetstillväxt. Men i verkligheten har produktivitetsvinsterna under det senaste årtiondet, enligt historiska normer, varit orimligt låga. Från 1947 till 1973, ökade arbetskraftens produktivitet med en genomsnittlig takt på nästan 3 procent per år. Sedan 2007 har den vuxit med en hastighet på cirka 1,2 procent, den långsammaste takt i vilken period som helst sedan andra världskriget. Och under de senaste två åren har produktiviteten ökat med bara 0,6 procent - de år då automatiseringen har ökat snabbast. Det är helt enkelt inte vad du skulle se om effektiva robotar ersatte ineffektiva människor.
McAfee; "Låg produktivitetstillväxt talar emot historien som vi berättar om fantastiska tekniska framsteg."
Inte heller visar arbetsmarknaden tecken på en begynnande 'Robopokalyps'.
Arbetslösheten ligger under 5 procent, och arbetsgivare klagar över arbetskraftsbrist, inte arbetsöverskott. Ännu mer påfallande; lönerna för vanliga arbetstagare har ökat då arbetsmarknaden har förbättrats. Löneökningarna är svaga enligt historiska normer, men de stiger snabbare än inflationen och snabbare än produktiviteten. Det är något som inte skulle hända om mänskliga arbetare var en utbytesvara.

Om automatiseringen verkligen ändrar arbetsmarknaden skulle du också se vad ekonomer kallar jobbmigration när människor flyttar från företag till företag och industri till industrin när jobben har blivit förstörda. Men vi ser motsatsen till det.
Robert Atkinson och John Wu från Innovation Foundation; "Nivåer av yrkesmässig omsättning i Förenta staterna är nu på historiska låga värden." Omsättningen sedan 2000 - en tid som såg uppkomsten av Internet och nu AI, har varit bara 38 procent av nivån på omsättningen mellan 1950 och 2000. Med andra ord, snarare än en period med enorm störning har detta varit en tid av förvånande stabilitet för arbetskraften. Medianjobbet i dag motsvarar faktiskt vad det var på 1950-talet - den tid vi tänker på som utopia för arbetsstabilitet.

En noggrann studie av robotarnas inverkan på tillverkning, jordbruk och verktyg i 17 länder visade till exempel att robotar tar timmarna av lågutbildade arbetare, men de minskade inte de totala arbetstimmarna hos människor och faktiskt ökade lönerna. Med andra ord kan automatisering påverka det arbete som människor gör, men det är för tillfället svårt att se att det leder till en värld utan arbete.

Goldman Sachs släppte precis en rapport som förutsäger att autonoma bilar skulle kunna ta 300 000 körjobb per år. Men det kommer inte att hända på ytterligare 25 år, vilket är mer än tillräckligt med tid för anpassning. En ny studie från organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling förutspår emellertid att 9 procent av arbetstillfällen i 21 olika länder möter ett allvarligt hot från automatisering. Det är ett stort antal, men ingen apocalyps.

Bankomater är ett läroboksexempel på en maskin som utformades för att ersätta mänsklig arbetskraft. De infördes runt 1970 och idag finns det mer än 400 000 bankomater i USA. Men som ekonomen James Bessen har visat ökade antalet banktjänstemän faktiskt mellan 2000 och 2010. Det beror på att även om det genomsnittliga antalet banktjänstemän per filial föll, gjorde bankomater det billigare att öppna filialer, så bankerna öppnade fler av dem.

Så; om statistik inte visar några bevis för att robotar tar över, varför är så många människor övertygade om att det händer?
Det verkar logiskt att koppla samman dessa fenomen: Robotar har tagit över tillverkningsindustrin och fabriksjobben, så de kommer för resten av jobben nu.

En nyligen publicerad tidning från ekonomerna Daron Acemoglu och Pascual Restrepo med titeln "Robots and Jobs", fick mycket uppmärksamhet för sin påstående att industriell automation har ansvaret för att upp till 670 000 jobb har försvunnit sedan 1990.
Men bara i Perioden mellan 1999 och 2011 var handeln med Kina ansvarig för övertagandet av 2,4 miljoner jobb: nästan fyra gånger så många. "Om du vill veta vad som hände med tillverkningen efter 2000 är svaret inte automation, det är Kina", säger Dean Baker.

Naturligtvis kommer automatiseringen verkligen att ersätta många nuvarande jobb. Som McAfee säger, "När det gäller saker som AI, maskininlärning och självkörande bilar och lastbilar är det fortfarande för tidigt. Deras verkliga effekt kommer inte att kännas på länge. "Det är dock inte självklart huruvida effekterna av dessa innovationer på arbetsmarknaden kommer att vara mycket större än den enorma effekten av tekniska förbättringar i det förflutna. Outsourcing av arbete till maskiner är inte desto mindre nytt - det är det dominerande motivet från de senaste 200 års ekonomisk historia, från bomull, till tvättmaskinen, till bilen. Om och om igen; jobb har förstörts, andra har skapats. Och om och om igen har vi varit dåliga på att förutse vilka nya jobb människor kommer att sluta med.

Det intressanta är att vi är rädda för två motsägelsefulla framtider...samtidigt. Å ena sidan får vi veta att robotar kommer till våra jobb och att deras överlägsna produktivitet kommer att omvandla världen. Om det händer kommer den ekonomiska tillväxten faktiskt att stiga och samhället som helhet kommer att bli rikare rikare än idag.
Men samtidigt får vi veta att vi befinner oss i en tid av stagnation, fast i en ekonomi som är dömd att sakta tillväxten och löner. Vi oroar oss för hur vi ska stödja en åldrande befolkning och betala för ökade hälsokostnader, eftersom vi inte kommer att bli mycket rikare i framtiden än vi är idag.
Båda dessa terminer är möjliga.
Men de kan inte båda vara sanna.

Källa// Chill: Robots Won’t Take All Our Jobs

Arbetsmiljörelaterade Förkortningar, vilket är vad?

Som arbetsmiljöingenjör arbetar jag ofta med BAM, SAM, OSA, AML, EBR, SWOT, MTO, OHSAS 18001, ISO 45001 och annat som är bra för arbetsgivare. Men vad betyder alla dessa förkortningar?

Inom företagshälsovården arbetar vi främst för att hjälpa företag, kommuner och offentliga verksamheter i sitt arbete. Förkortningar ovan kommer därför främst från arbete inom denna företagskultur. Dock handlar många av dessa förkortningar om att sätta rubriker och definiera metodik som vi har gjort i alla tider. Så:

SAM

Systematiskt arbetsmiljöarbete gäller för alla arbetsgivare. Systematiskt arbetsmiljöarbete innebär att undersöka, genomföra och följa upp verksamheten för att förebygga olyckor och ohälsa. SAM är egentligen en vägledning som innehåller råd och rekommendationer när man ska följa föreskriften om systematiskt arbetsmiljöarbete, AFS 2001:1. Denna AFS beskriver i sin tur grundläggande krav i AML, Arbetsmiljölagen. Läs mer. 

BAM 

Bättre arbetsmiljö, är ett vitt begrepp. Man kan i korthet säga att BAM-utbildningar brukar innehålla SAM med lite grädde ovanpå. Att jobba med arbetsmiljöfrågor handlar till stor del om att tolka situationer, ställa rätt frågor, kommunicera, samarbeta och kunna söka den information man behöver. BAM brukar därför fokusera lite mer på dessa bitar. Läs mer.

BRO

Byggnadsrelaterad Ohälsa. Uttrycken ”sjuka-hus-syndrom” eller ”sick building syndrome” (SBS) som beteckning på personer som förknippar sina symtom med inomhusmiljön bör undvikas pga otydlig definition och att det inte har kunnat visas att byggnader kan betecknas som ”friska” eller ”sjuka”. Ett alternativ är att använda begreppet byggnadsrelaterad ohälsa. Läs mer.

OSA

Organisatorisk och social arbetsmiljö (AFS 2015:4) är en AFS med stort genomslag. På samma sätt som SAM (AFS 2001:1) har denna författning fått OSA som rubrik. Föreskrifterna är anpassade till dagens arbetsliv och förtydligar vad arbetsgivare och arbetstagare ska göra inom ramen för det systematiska arbetsmiljöarbetet som alla arbetsgivare har ansvar att bedriva.
Den organisatoriska arbetsmiljön omfattar villkor och förutsättningar för arbetet som inkluderar; ledning och styrning, kommunikation, delaktighet, handlingsutrymme, fördelning av arbetsuppgifter samt krav, resurser och ansvar.
Den sociala arbetsmiljön handlar om villkor och förutsättningar för arbetet som inkluderar socialt samspel, samarbete och socialt stöd från chefer och kollegor. Läs mer.

MTO

Människa, Teknik och Organisation. Begreppet MTO har sin bakgrund i kärnkraftsindustrins incidenter under 80-talet. Trots teknikförbättringar som minskade antalet incidenter beroende på tekniska fel ökade samtidigt antal fel som gick att härleda till den mänskliga faktorn och till organisatoriska brister så som ledarskap och arbetsmiljö. Man insåg att säkerhetsarbetet därför behövde inkludera både människa, teknik och organisation för att skapa en säkrare arbetsplats. Läs mer.

SWESIAQ 

Swedish Chapter of International Society of Indoor Air Quality and Climate. En lång förkortning som egentligen handlar om en utredningsmetodik vilken är bra att följa vid utredningar där man klagar på dålig arbetsmiljö som kan grunda sig på BRO, byggnadsrelaterad ohälsa...Läs mer.

OHSAS 18001

Occupational Health and Safety Assessment Series. OHSAS 18000 är en serie standarder som kan ligga till grund för ett ledningssystem för arbetsmiljö då det inte finns någon ISO-standard för att arbeta med detta. SAM (ovan) fungerar bra men är inte gångbar internationellt. Ledningssystemet blir en struktur för hur organisationen arbetar med sina arbetsmiljöfrågor. Det omfattar uppföljning, utvärdering och redovisning av miljöarbetet. I standardserien ingår hittills en kravstandard, OHSAS 18001, och en vägledningsstandard, OHSAS 18002. Läs mer.

ISO 45001

En ny ISO standard för arbetsmiljö är under framtagning. Den kommer att ersätta OHSAS 18001 och därmed får stor inverkan på de organisationer som jobbar systematiskt med sitt arbetsmiljöarbete.

OBS: Via mitt eget företag, i samarbete med akrediterade ISO-revisorer, utvecklas just nu ett effektivt arbetsmiljöpaket utifrån denna nya ISO-standard. Det betyder att alla företag och organisationer som är certifierade enligt ISO kommer att kunna integrera även arbetsmiljö i existerande rutin!

Läs mer.

AML

Arbetsmiljölagen. Läs mer.

EBR

El-Byggnads-Rationalisering. Kanske inte så vanligt utanför byggnadsindustrin/elkraftsindustrin, men jag vill ge en elogé till systemet. EBR är ett självklart nav för landets elnätsföretag. Löpande publiceras aktuella rapporter och anvisningar. Utvecklingsarbetet sker i olika arbetsgrupper. I nuläget arbetar inemot 30-talet arbetsgrupper med totalt ett 100-tal experter från hela branschen. Läs mer.

SWOT

SWOT-analys (namnet SWOT kommer från orden "Strengths", "Weaknesses", "Opportunities" och "Threats") är ett företagsekonomiskt planeringshjälpmedel där man försöker finna styrkor, svagheter, möjligheter och hot vid en strategisk översyn. Ett av huvudsyftena med en SWOT-analys är att genom granskning av styrkor, svagheter, hot och möjligheter i den redan befintliga strategin värdera de starka och svaga sidorna. I detta tydliggörs påverkan från organisationens omvärld och man kan identifiera möjligheter att hantera omvärldens ständiga förändringskrav.
En SWOT-analys används främst av företag eller föreningar, men kan även användas av individer, som till exempel för ett yrkesval. Läs mer.

Hur intressant är sjukfrånvaron - egentligen?

Varje år minglar olika tunga instanser, representanter, lobbyister, företagare och publik i Almedalen.
Själva eventet är uppdelat i olika områden, bland annat ett område döpt till Hälsodalen.
Hälsodalen är mötesplatsen för debatt kring hälsa ur ett holistiskt perspektiv där idéer som leder till konkreta förbättringar av svensk vård och av hälsoområdet i stort brukar mejslas ut.

Min arbetsgivare, Feelgood företagshälsovård, har förmodligen Sveriges största mängd fältdata om jobbklimatet på gräsrotsnivå. Denna rådata i händerna på våra duktiga analytiker skapar resultat som sedan används av bl.a regeringen för framtida handlingsplaner. Det är därför oerhört viktigt att vi kommer fram till rätt slutsatser utan att peka med hela handen, något som gör jobbhälsorapporter till ett svårt hantverk...och i många fall kan slutresultatet vara riktiga sömnpiller.

Jobbhälsorapporten 2017 följer den intressanta insikten att en bra arbetsplats inte kan delas upp i psykosociala, fysiska och organisatoriska risker på traditionellt sätt. Dessa rubriker är så tätt sammanflätade att de måste betraktas som en enhet vid varje analys. 

Exempelvis behöver upplevd dålig luftmiljö (mitt fält) inte bero på luft, det kan vara en överkänslig anställd (läkares fält) som mår dåligt (psykologs fält) p.g.a. arbetsbelastning (organisationskonsults fält). Mycket i vår data bekräftar det som arbetsmiljöverket och försäkringskassans rapporter visat tidigare, men vårt jobb handlar också om att ta fram evidensbaserade lösningar. 

Analytiker utgår främst från sina kunskaper inom psykologi, både i rapportanalysen och efterföljande förslag. Kortfattat säger de:

• Att tala om bra och dåliga arbetsplatser är missvisande. Vi måste ta hänsyn till att den psykosociala arbetsmiljön är unik för varje individ. Det är summan av individerna som bygger grupper och organisationer. 
• Produktionsbortfall; Att fokusera på ren sjukfrånvaro är vanskligt, både för arbetsgivare och regering. När det gäller den psykosociala arbetsmiljön förefaller den största kostnaden vara nedsatt prestation, något som förbises i de flesta mätningar.
• Vi pratar om sjukfrånvaro men förbiser ofta frisknärvaro. Frisknärvaro är den policy som definierar när en anställd kan anses vara så frisk att hen kan utföra arbete av något slag. Men frisknärvaro bör också definiera hur arbetsför en anställd är utifrån psykosocialt perspektiv. Exempelvis kan ett olycka med trauma orsaka större psykisk än fysisk skada.

Som Arbetsmiljöingenjör ser jag ständigt detta dilemma och en relativt enkelt problem får ofta orimliga proportioner. Det finns exempelvis företag som satsar miljoner på nytt ventilationssystem utan inledande analys. Jag kallades in efter detta - när ventilationssystem är bytt men problem med luftmiljö kvarstår - och får på två minuter insikt om att en depressiv, extrovert pälsallergiker i flera år suttit brevid en hundägare med pälshår på koftan.

Vi 'experter' krånglar ofta till det med diskussioner om klorfenoler, isocyanater och annat BRO-relaterat när det i grunden handlar om bondförnuft. I exempel ovan handlade ett luftmiljöärende egentligen om en medicinsk och psykologisk reaktion för en allergiker. Personen upplever naturligtvis problem på jobbet och det sprider sig på gruppnivå (individ klagar på dålig luft, kollegor upplever placebo) och tydliggör vad jobbhälsorapporten ovan kan syfta på.

Detta är exempel på evidensbaserad metodik...i folkmun bondförnuft. De flesta av oss har bondförnuft, men vi ser alla världen utifrån den kunskap och kompetens vi tilldelats.

Låt mig ta ett exempel vad jag menar med det: 

Rondning av fabrik. En större takventil läkte in vatten och hade så gjort i flera år. Ventilationstekniker hade (enligt information från personal jag gick med) varit där flera gånger och tätat system utan framgång. När jag så inspekterar tak ser jag stora vätskefyllda bubblor under takpapp i anslutning till ventil. Det var inte ventilen som läckte - det var taket runt om!

Därmed; experter fokuserar på 'sin' del. Ventilationstekniker fokuserar på ventilation. Psykologer fokuserar på mentala symptom. Arbetsmiljöingenjörer fokuserar på arbetsmiljö.

Därmed; ska vi ta fasta på jobbhälsorapportens punkter måste det gränsöverskridande arbetet ökas...vi måste arbeta tillsammans. Men med handen på hjärtat; finns det tid avsatt till det?

 

Kan Arbetsmiljöarbetet förenklas med ISO-certifiering?

Arbetsmiljöverket har hängt med sedan 2001. Som förvaltare av AML, Arbetsmiljölagen, skapade de som första 'egna' föreskrift AFS 2001:1 (tidigare AFS:ar är uppdaterade versioner av föreskrifter från dåvarande Arbetarskyddsstyrelsen och Yrkesinspektionen). AFS 2001:1 är en förenkling av Arbetsmiljölagens grundkrav med sina tolv paragrafer.
Att som arbetsgivare följa dessa tolv regler är som Guds tio bud; det är svårt utan vägledning.

Av denna anledning finns bland annat SAM, systematisk arbetsmiljö, en förkortning vars ingress innehåller ett system för att leva upp till AFS 2001:1 och därmed arbetsmiljölagen. Söker du på SAM får du bland annat upp SAM-hjulet och även Arbetsmiljöhandboken från Arbetsmiljöverket, två fina hjälpmedel. En hel industri har skapats runt SAM (och BAM, Bättre Arbetsmiljö).

Arbetsmiljölagen är bara en buske i buskaget som heter Svensk författningssamling. Som Arbetsgivare kan det vara svårt att se var en buske slutar och nästa börjar. Vi arbetsmiljöingenjörer arbetar ofta med att ansa grenverket i arbetsmiljösystem för att förenkla och förtydliga detta juridiska och säkerhetsmässiga arbete. Arbetsmiljöhandboken ger här en tydlig bild av hur Arbetsmiljöverket vill att SAM-busken ska se ut. 

Fotnot: Är ert företag intresserade av att uppdatera ert nuvarande (eller obefintliga) arbetsmiljösystem till IT-åldern så kan jag tipsa om SAM-Online, ett färdigt interaktivt system med AV:s Arbetsmiljösystem som bas. 

Några andra buskar har grenar som är tätt intrasslade i arbetsmiljö och ingår som krav för arbetsgivare. Främst gäller detta miljö och kvalité. Byggande, detaljplanering, miljö- och hälsoskydd, naturvård och livsmedelshantering är några exempel på grenar där Miljönämndens-, naturvårdsverkets-, jordbruksverkets- och livsmedelsverkets inspektörer och kontrollanter trängs med Arbetsmiljöverkets inspektörer.

Kan man som arbetsgivare hantera detta buskage utan att gå vilse i papper och administration? Ska man följa alla regler måste halva arbetsdagen gå åt till byråkrati, eller hur?

Jo, intressant nog är frågan om administration inte vad som ska göras, utan hur. Ska man ha parallella system och rutiner för varje regelverk blir det snabbt ett yvigt buskage och mycket jobb.

I stort sett alla större företag är nu ISO-certifierade enligt ISO 14001 (Miljöledning) och/eller ISO 9001 (kvalité). Arbetsmiljöverkets SAM och tillhörande Arbetsmiljöhandbok är ett fint hantverk, men inte helt kompatibelt med ISO-upplägget (det är som två olika programspråk). Det är med andra ord en Svensk buske i en rabatt med internationella standardbuskar.

För arbetsmiljöarbete finns just nu ingen ISO-standard, men en standard enligt OHSAS 18001 (Occupational health and safety management system) som följer samma arbetsgång som ISO 9001 och ISO 14001. Fördelen men OHSAS 18001 gentemot andra sätt att styra arbetsmiljö är att den drar nytta av möjligheter till att samverka mellan olika delar i organisationen. Är organisationen certifierad enligt ISO 9001 eller ISO 14001 finns redan en struktur att bygga på som gör implementeringen av OHSAS 18001 enklare. 

Jag har sedan början på året programmerat vissa beta-tester av arbetsmiljösystem utifrån denna standard (en paketlösning på samma sätt som SAM-Online), men ser att detta jobb kan vara inaktuellt när det är färdigt.

En ny arbetsmiljöstandard

ISO 45001

Under 2016 publicerades ett förslag (en så kallad DIS) till en ny ISO-standard för arbetsmiljö.
I april förväntas ett nytt omarbetat förslag (DIS 2) att publiceras. Efter en remissomgång kommer alla länder som deltar i standardiseringsarbetet att rösta om den kan tillstyrkas eller ej samt lämna kommentarer på innehållet. I Sverige är det SIS TK301 som röstar och lämnar kommentarer där RISE Certifiering deltar. Nästa internationella möte sker i september. Där bearbetas kommentarer och tekniskt sett kan beslutas att publicera en färdig standard. Det mest troliga alternativet är dock att ett slutligt förslag till standard (FDIS) tas fram och skickas för ny remiss och slutlig omröstning. Det innebär ytterligare ett internationellt möte. I så fall kommer den färdiga standarden att kunna publiceras någon gång under våren 2018. (Källa; RI.SE)

Detta är fina nyheter! Du som arbetsgivare kommer att kunna baka ihop Miljösystem (ISO 14001), Kvalitétsystem (ISO 9001) och Arbetsmiljösystem (ISO 45001) och därmed förenkla det administrativa jobbet oerhört. Det i sin tur är en ren vinst, både ekonomiskt och utifrån den minskade stress som uppnås med minskad byråkrati. 

Jag ska nu kavla upp ärmarna och utveckla bra, enkla & praktiska system för detta. Hör av er om ni vill samarbeta med oss!

---

Uppdatering 2018-03-30:
ISO 45001:2018 är nu aktuell. Därmed kan ert företag certifiera er utifrån denna standard!
Uppdatering 2018-05-31:
Jag kan nu erbjuda full konsultation, integration och support till internrevisorer och projektansvariga.

Vad är ett vindkraftverk?

Vad är ett vindkraftverk? Ett luftfartshinder? En tornbyggnad? En sammansatt maskin? En elapparat? En generator? Del av en sammansatt elanläggning?

Min tid som besiktningsman av vindkraftverk var, ur juridisk synvinkel, lärorik. Den korrekta, juridiska definitionen av ett objekt (här vindkraftverk) måste vara tydlig då vi oberoende besiktningsmän i stort meddelar om kund bör ta emot det som leverantören levererat.
CE-märkning är en kvalitetsstämpel på detta, men även denna grundas på objekttyp.

Ovan en flödesanalys från rapport Analys av GIS i vindkraftverk, 2014

I korthet är det ett gytter av lagar och regler för vindkraftsföretag att följa: 

Ett vindkraftverk brukar under projekterings-fasen ses som 1) ett byggnadsverk (man behöver bygglov m.m.), 2) ett objekt av allmänt intresse enligt kommunallagen (kommun och lokala aktörer måste medverka), 3) ett miljöärende i enlighet med exempelvis Natura 2000 och 4) ett projekt av militärt riksintresse. Ja, naturligtvis vill även (5 luftfartsverket säga sitt då det är ett flyghinder och även 6) MSB, myndigheten för samhällsskydd & beredskap.

När allt detta är överstökat måste beställare övergå till att 7) projektera allt i enlighet med PBL, Plan & Bygglagen och även 8) Miljöbalken. Själva fundamentet, nacell och tornet räknas som ett byggnadsverk, men i stort sett alla övriga delar är maskindelar. Ett stort vindkraftverk består av tusentals delar vilka har unika CE-märkningar enligt främst (9 Maskindirektivet. 

Maskiner delas normalt upp i tre olika kategorier:

• Kompletta och CE-märkta maskiner (omfattas av föreskrifterna om maskiner, AFS 2008:3)
• Delvis fullbordade maskiner (omfattas av före- skrifterna om maskiner, AFS 2008:3) 
• Äldre maskiner (omfattas av föreskrifterna om användning av arbetsutrustning, AFS 2006:4) 

10) Nu är inte ett vindkraftverk något av punkterna ovan, utan en s.k delvis fullbordad maskin.

En delvis fullbordad maskin ska: 

• endast vara avsedd att byggas in i eller monteras ihop med andra maskiner eller med andra delvis fullbordade maskiner eller annan utrustning 
• inte vara CE-märkt 
• ha en försäkran för inbyggnad som ska vara på svenska 
• ha monteringsanvisningar En delvis fullbordad maskin utgör nästan en maskin men kan inte ensam användas för något särskilt ändamål. Ett drivsystem är ett exempel på en delvis fullbordad maskin. 

11) När alla maskindelar är monterade och jobbar tillsammans slutar det vara en delvis fullbordad maskin och blir istället en sammansatt maskin. Själva vindkraftverket ska då CE-märkas som detta.

En maskinlinje ska CE-märkas om: 

• De ingående maskinerna är sammansatta för att utföra en gemensam funktion såsom produktion av en bestämd produkt. 
• De ingående maskinerna är sammankopplade på ett sådant sätt att varje maskin direkt påverkar funktionen hos andra delar av eller hela maskinlinjen.

När ett vindkraftverk skall exporteras till ett land inom EU krävs det av tillverkaren att de kan visa upp ett Declaration of Conformity (DOC). Detta underlag ligger därefter som underskrivet intyg för den CE-märkning som krävs. I teorin är det vindkraftsleverantören som ansvarar för säkerheten av produkten, d.v.s. att CE-märka hela vindkraftverket som en maskin. Arbetsmiljöverket ansvarar ytterst för tillsyn av detta. Jag som besiktningsman kommer in först när verket är igång (12).

12) Nu till det intressanta. Maskinen blir en elanläggning så fort det spänningssätts.
”När den elutrustning som finns i vindkraftverket spänningssätts (gäller även provdrift) blir det en elanläggning för produktion av el enligt ellagens (1997:857) bestämmelser vilket innebär att innehavaren ansvarar för kraven i starkströmsförordningen (2009:22) samt elsäkerhetsverkets föreskrifter och allmänna råd (ELSÄK-FS 2008:3) om innehavarens kontroll av elektriska starkströmsanläggningar och elektriska anordningar uppfylls.” - Horst Bluchert, generaldirektör, Elsäkerhetsverket

Så, som svar på detta kåseri:

1. Först är det ett miljöärende och ett riksintresse
2. Sen är det ett byggnadsverk
3. Därefter är det både ett byggnadsverk och en delvis fyllbordad maskin
4. Som blir en enhetlig, sammansatt maskin
5. Som bler en elproducerande apparat
6. Som ingår i en elproducerande anläggning (vindkraftspark)

Nu, som arbetsmiljöingenjör, jobbar jag bredare än med just vindkraft. Dock bygger säkerhetsarbetet inom alla branscher på ett grundläggande kriterium:

"Att veta när man vet något och att veta när man inte vet något - det är kunskap." 

Konfucius (555 f.Kr-479 f.Kr)

Är din arbetsmiljö i datorn?

Hur ofta gör ni arbetsmiljöronder i IT-systemen på jobbet?

1998 initierade jag mitt första IT-bolag. Första generationens 3D tågade in och det utvecklades visualiseringssystem, utbildningar och 3D-lösningar för webben ( VRML ). Nu, som arbetsmiljöingenjör, ser jag att de utmaningar vi mötte för 20 år sedan fortfarande lever kvar på många arbetsplatser: IT, antingen mjukvara eller hårdvara, passar helt enkelt inte för slutanvändaren. 

Men vad innebär det för arbetsgivare och arbetsmiljölagen när själva termen 'arbetsmiljö' blir upplöst?

Våra arbetsplatser genomgår just nu en stor förändring. Många inför aktivitetsbaserade kontor där du inte ens har en egen plats och då blir den bärbara datorn hela ens kontor. Många jobbar också hemma eller på allmänna platser. Vår arbetsmiljö ser helt annorlunda ut i dag jämfört med när många av Arbetsmiljöverkets föreskrifter togs fram.

En undersökning av fackförbundet Unionen visade att den mängd arbetstid en anställd lägger på datorstrul kan vara upp till en halvtimme per dag. Det innebär enligt Unionens uppskattning att dåligt fungerande datorstöd kostar 12 miljarder i bristande effektivitet.

Människor inom de allra flesta branscher drabbas i större eller mindre utsträckning av stress relaterad till informationstekniken. IT-stress handlar om att informationsmängden blir för stor, det blir svårt att hantera den. Uppfordrande mail som kräver svar, teknik som inte fungerar, en inre press att ständigt vara uppkopplad och aktiv inom sociala medier – orsakerna till IT-stress kan vara många i ett redan högt uppvarvat samhällstempo.

Många tekniska system är inte anpassade till hur de anställda faktiskt jobbar med uppgifterna i verkligheten. Så har till exempel skett inom polisen och inom vården. Avancerade system köps in utan att de är tillräckligt kopplade till mänskliga förutsättningar. Det leder till en lägre produktivitet och minskad effektivitet på arbetsplatserna.

Ett tips är även att låta användare vara med vid utveckling eller köp av ny teknik. Det kan göra att lösningarna anpassas mer till uppgifterna i arbetet.
Varje användare kan också fundera på rutiner för mobiltelefon och e-post. Kanske blir det enklare med koncentrationen om mobiltelefonen är avstängd några timmar varje dag. Eller om e-posten bara öppnas ett par gånger per dag. På samma sätt som man städar och sorterar sitt skrivbord behövs det göras även i den digitala inkorgen, mappar och dokument.

Som företagare kan du vända dig till företagshälsovården eller andra arbetsmiljökonsulter för att få hjälp och stöd i att minska teknikstressen. Du kan också vända dig till din arbetsgivarorganisation.

Länkar: 

• https://www.av.se/nyheter/2017/det-digitala-arbetslivet-staller-nya-krav-pa-arbetsmiljon/
• https://www.av.se/arbetsmiljoarbete-och-inspektioner/publikationer/foreskrifter/organisatorisk-och-social-arbetsmiljo-afs-20154/ 
• http://www.arbetsmiljoupplysningen.se/Amnen/Teknikstress/ 
• http://www.feelgood.se

8 mätbara punkter för lycka på jobbet?

Notering: Att definiera 'lycka på jobbet' är naturligtvis omöjligt. Lycka är en definition av privatliv, känsloliv, livssyn och hälsa för varje individ. Att vi, som individer, ingår i en större organism som under en viss tid är på arbetsplatsen tillsammans, det kan vi enas om.

Det jag som arbetsmiljöingenjör finner fascinerande är de ständiga större krav (lagkrav) på arbetsgivare att garantera 'en lycklig arbetsplats'. 
Detta kan inte göras utan att kränka den personliga integriteten.

8 punkter vi lärt oss från The World Happiness Report

Nu i sitt sjätte år, har World Happiness Report strävat efter att objektivt mäta lycka runt om i världen och analysera de bakomliggande orsakerna till lycka. I sin senaste 2017 rapport toppar Norges medborgare listan som det lyckligaste landet i världen utifrån följande kategorier:

• Inkomst
• Förväntad livslängd
• Vänskap
• Generositet
• Frihet
• Förtroende

Av ovanstående är frihet och förtroende främst relaterade till arbete. I rapporten går man in på mer specifika frågor relaterade till lycka på jobbet, analyserar därefter självrapporterade mått på lycka och välbefinnande (skilda begrepp som behandlats något omväxlande i denna rapport) och får en bild av 98 procent av världens befolkning.

Dessa är några av de viktigaste slutsatserna i rapporten:

1. Sysselsättning är bra. Du kan känna dig missnöjd med ditt jobb just nu, men du skulle vara olyckligare utan ett. Rapporten visar att utan aktiv variation så ökar arbetslöshet depression under loppet av arbetslöshetsperioden. Ju längre du är utan arbete, desto mindre nöjd kommer du att vara med livet. Vi behöver alla ett syfte vilket oftast förknippas med sysselsättning.
2. Mer inkomst är bättre. Det förtydligas att högre inkomster leder till högre känslor av lycka , men bara upp till en viss punkt. En studie från Princeton bekräftade denna effekt under 2010, vilken visar att när du går över ca $ 75.000 i årsinkomst (det är ungefär $ 83.000 i dag), avstannar den upplevda lyckan av inkomstökningar.
3. Balans mellan arbete och fritid ger en stark synergieffekt för lycka. Spendera mer tid med familjen och mindre tid på kontoret. Mindre kognitivt krävande arbeten är en bra sak och de 24 procent av den amerikanska arbetskraften som arbetar hemifrån åtminstone en del av tiden upplevde en positiv effekt.
4. Variation och utbildning är värdefulla. Om du gör samma sak varje dag skapas kognitiv leda. Anställda med viss variation i sitt arbete, och de som har möjlighet att lära sig nya färdigheter regelbundet, rapportera högre nivåer av lycka och välbefinnande.
5. Autonomi leder till belåtenhet. Har du mer kontroll över dina handlingar och möjlighet att påverka din arbetssituation kan du också bli gladare på jobbet. Självständighet ger människor större frihet, en av de viktigaste faktorerna för lycka totalt.
6. Anställningstrygghet som säkerhetsfråga. Om ditt jobb sätter dig i fara, eller har betydande konsekvenser för din hälsa, kommer din lycka att minska. Likaså om du känner att ditt jobb är i fara eller att du kommer att bli arbetslös inom en snar framtid känner du naturligtvis av detta. Stabila, säkra jobb är de som ger mest glädje.
7. Socialt kapital är en måttstock för lycka. Även om det är mindre viktigt än faktorer som inkomst, balans i livet och variation, kan det sociala kapitalet också påverka din lycka på jobbet. Att komma överens med dina medarbetare och delta i samarbetsövningar är en naturlig del av en trevlig arbetsplats.
8. Anställningstyp. I rapporten noteras att olika typer av anställning ger olika effekter på lycka, främst av skäl som rör ovanstående kriterier; till exempel tenderar egenföretagare att rapportera lägre lycka, delvis på grund av lägre anställningstrygghet än heltidsanställda.

Att trivas på jobbet börjar hemma

Enligt en färsk studie från Oregon University kan ett lyckligt hemliv resultera i en ökning av produktivitet, vilket leder till ett lyckligare arbetsliv.
Specifikt fann de att arbetstagare med ett aktivt sexliv rapporterade högre nivåer av engagemang och tillfredsställelse än de med ansträngda relationer eller andra stressfaktorer hemma.

Så mycket som vi försöker att skilja våra personliga och professionella liv, det finns ingen förneka att det finns ett samband här.
Att misslyckas i ett område kan orsaka en självförstärkande spiral; missnöje hemma leder till missnöje på arbetsplatsen, vilket leder till ännu mer stress hemma, och så vidare.

Måste man ständigt vara lycklig? 

Ben Horowitz s redovisning till Columbia University 2015 illustrerar några av de viktigaste frågorna med denna idé. Nämligen, passioner (ständig lycka) är svåra att prioritera, de tenderar att utvecklas över tiden (speciellt när du arbetar passionerat 40 eller fler timmar i veckan). Resultatet blir i stället självcentrering där dina passioner inte nödvändigtvis avspeglar vad du är bra på i jobbet eller vad som efterfrågas. Själv-centrering är inte en tillgång i företag där processen kräver samarbete.

Man kan säga att lycka i arbetslivet är bra om det gynnar produktionen. När allt för mycket fokus riktas mot individens lycka åsidosätts ofta företagets själva syfte, produktivitet och vinst.

Originalkälla: http://www.nbcnews.com/better/careers/busy-trap-how-keeping-busy-became-status-symbol-n742051

Arbetsmiljöförkortningar i byggbranschen?

Jag får ofta frågor om vilka benämningar, krav, lagar och regler m.m. som gäller i byggbranschen.
Som arbetsmiljöingenjör arbetar jag hela tiden utifrån AML, Arbetsmiljölagen. Inom bygg går detta regelverk sida vid sida med PBL, plan & bygglagen. Även andra regelverk påverkar (kommunallagen, miljölagen m.fl.), men denna artikel skrapar på övergripande arbetsmiljökrav.

Arbetsmiljöverket och Boverket bestämmer vilket verk som ska ta hand om vad, men det blir lätt diffust då båda bygger krav och kontroller på säkerhetsaspekter och ansvarsfördelning som kan gå in i varandra.

Jag tänkte därför svara på frågan genom att begränsa svaret till några grundläggande förkortningar. Samtliga förkortningar är personer/tjänster, dokument och/eller system som är oundvikliga när det gäller arbetsmiljö inom byggbranschen. Vissa är krav från AML, vissa från PBL.

Lathund: Arbetsmiljö-ord inom byggbranschen:

BAS-P?

BAS-P fungerar som samordnare för arbetsmiljön under den inledande fasen av planering och projektering. I ansvaret ingår att sammanställa underlag från olika projektörer, såsom arkitekter, ingenjörer och övriga tekniska konsulter i syfte att erhålla en säker arbetsmiljö.

BAS-U?

BAS-U ska se till att arbetsmiljöplanen finns tillgänglig för alla på byggarbetsplatsen och att den hålls uppdaterad vartefter byggprocessen fortskrider. Om en uppdaterad arbetsmiljöplan inte finns tillgänglig riskerar BAS-U att få betala en sanktionsavgift. Arbetsmiljöplanen ska innehålla de regler som tillämpas på byggarbetsplatsen tillsammans med beskrivningar av hur arbetsmiljöarbetet ska organiseras samt vilka arbetsmiljöåtgärder som ska vidtas vid olika arbeten, t.ex. för att undvika risk för fall.

KMA?

Många företag strävar idag efter att sammankoppla ledningssystemen för kvalitet, miljö och arbetsmiljö (KMA). Idag är det vanligt att miljö-, kvalitets- och arbetsmiljöarbete samordnas. Begreppet KMA står för detta. Utifrån detta har även titeln KMA-Ansvarig uppstått.

Kontrollansvarig?

Vid många byggnads-, rivnings- och markåtgärder ska det finnas en eller flera kontrollansvariga som bistår byggherren när åtgärderna genomförs. Byggnadsnämnden ska i bygglovsbeslutet ange om det ska finnas någon kontrollansvarig och i så fall vem eller vilka som är kontrollansvariga.

Arbetsmiljöingenjör?

Arbetsmiljöingenjörernas uppgift är att se till att alla ska kunna gå till sitt arbete utan att riskera sin hälsa. De arbetar systematiskt med att förhindra olyckor och förebygga skador genom att identifiera och utreda fysiska och kemiska risker. Arbetsmiljöingenjören bidrar också med kunskap om arbetsmiljölagstiftningen och håller ofta i kontakter med myndigheter. De implementerar också arbetsmiljöledningssystem och certifieringssystem.

Arbetsmiljösystem?

Definition av arbetsmiljösystem: Arbetsmiljösystem innebär att ett systematiskt arbetsmiljöarbete bedrivs utifrån Arbetsmiljölagen för att förebygga risker och skapa en bättre och säkrare arbetsmiljö för alla anställda.

Miljöledningssystem?

Miljöledningsystemet bör främst ses som ett hjälpmedel: Ett miljöledningsystemet består i praktiken av en massa rutiner som skall följas vid planering, genomförande och uppföljning av t ex ett byggprojekt.
Att följa dessa rutiner är i sig ingen garanti för att företaget verkligen producerar de mest miljövänliga produkterna. Då krävs också personligt engagemang och kunskap.

http://byggipedia.se/byggprocessen/administration/miljoledningssystem/

Arbetsmiljöplan?

En arbetsmiljöplan för hela objektet ska tas fram redan innan byggarbetsplatsen etableras. Det är byggarbetsmiljö­samordnaren för planering och projektering som i första hand ska se till att detta sker.

Samordningsansvar för flera arbetsgivare/entreprenörer?

Den som råder över ett fast driftsställe ansvarar för samordningen av arbetsmiljöfrågorna när entreprenörer anlitas, så att risken för ohälsa och olycksfall kan förebyggas på det gemensamma arbetsstället (3 kap. 7 d § AML). Den som delegeras uppgiften för samordning ska ha de befogenheter, resurser och kompetens som uppgiften kräver (6 § i föreskrifterna om systematiskt arbetsmiljöarbete, AFS 2001:1). I kapitel 3, 7 e § i AML beskrivs vad den samordningsansvarige minst ska ansvara för.
OBS: Samverkansavtal är inte detsamma som samordningsansvar.
Samverkansavtalet är ett kollektivavtal som är en vidareutveckling av både medbestämmandelagen, MBL, och arbetsmiljölagen, AML. Ett problem med MBL kan vara att de fackliga representanterna kommer in för sent i processen. När de träffar arbetsgivaren är det mesta redan klart. Samverkansavtalet kom till för att ändra på detta.

Kontrollplan?

Kontrollplanens innehåll och utformning regleras i plan- och bygglagens 10e kapitel 6 §.
De viktigaste punkterna är:

• Vilka kontroller som ska göras och vad kontrollerna skall avse.
• Vem som skall göra kontrollerna.
• Vad som kontrolleras.
• Vem som kontrollerar.
• Mot vad kontrollen görs.
• På vilket sätt kontrollen utförs.
• Resultatet av kontrollen.

Med detta sagt: som arbetsmiljöingenjör inom företagshälsovården är jag en resurs och rådgivare närhelst ni behöver mer information.

http://www.feelgood.se/enheter/sundsvall/feelgood-sundsvall/