tisdag 21 mars 2017

vad är byggnads- och anläggningsarbete respektive driftarbete?

När flera arbetsgivare bedriver verksamhet på ett arbetsställe ska det finnas en som ansvarar för
samordning av arbetsmiljöarbetet så att frågor kring säkerhet och hälsa kan bedömas och hanteras på ett effektivt sätt.  En arbetsmiljöplan för hela projektet ska tas fram redan innan byggarbetsplatsen etableras. Det är byggherren eller BAS P som i första hand ska se till att detta sker. Meningen är att arbetsmiljöplanen sedan ska användas under hela byggskedet. Det är BAS U som ska se till att arbetsmiljöplanen finns tillgänglig på byggarbetsplatsen så snart den etablerats och genomföra de anpassningar av planen som behövs.

Tips: planera Arbetsmiljöplan utifrån anläggningsarbeten vs. driftarbete.

Byggnads- och anläggningsarbete är alla arbeten som behövs för att utföra, underhålla och riva en byggnad eller anläggning. Exempelvis:
  • schaktning i jord 
  • grävning av kabel- eller rörgravar 
  • utläggning av bärlager och ytskikt på marken 
  • träarbeten 
  • betongarbeten 
  • murningsarbeten 
  • montering av fast inredning såsom köksskåp, garderober, butiks- eller receptionsdiskar 
  • installation av utrustning, till exempel installation för värme och ventilation 
  • installation av belysning, byte av armaturer 
  • målningsarbeten 
  • reparationer samt löpande och periodiskt underhåll räknas som byggnads- respektive anläggningsarbete. I båda fallen handlar det ofta om att något slags ingrepp görs på byggnaden eller anläggningen. Även ommålning av en byggnad, helt eller delvis, räknas som byggnads- och anläggningsarbete, liksom den rengöring som görs före målning 
även arbeten som normalt räknas som drift omfattas av föreskrifterna när de utförs som en del av eller i samband med byggnads- och anläggningsarbete. Exempel på sådana arbeten är byte av glödlampor i en byggnad under uppförande eller byggstädning, fönsterputsning och så vidare i samband med byggnadens färdigställande.

Driftarbete kan vara:
  • städning 
  • fönsterputsning 
  • byte av lysrör eller andra ljuskällor 
  • sotning 
  • rengöring av ventilationssystem 
  • rengöring eller byte av fi lter 
  • gräsklippning 
  • röjning av träd och grenar i exempelvis ledningsgator 
  • renhållning av vägar och gator.
Det är inte alltid helt lätt att förtydliga skillnaden, men jag hoppas att du får en liten förenkling med detta kåseri. Läs mer om vad som gäller:

onsdag 1 mars 2017

Är drogtester på arbetsplatsen kränkande?

Vi lever i en värld där den personliga integriteten snabbt försvinner. Kameraövervakningslagen har omöjlig att följa, Arbetsmiljöverkets föreskrifter tappar juridisk kraft och anställda riskerar att åter bli tjänstehjon i lagens ögon.
Som tur är skapar denna värld av insyn även möjligheter för personal att snabbt sprida information om missförhållanden på arbetsplatser. Multimedia tar över det arbete som facket och arbetsmiljödomstolen har haft i alla tider.

Är drogtester kränkande?

Låt oss ta en risk som arbetsgivare måste ha koll på: droger. Det är en risk på individnivå där kontroll kan upplevas som kränkande.
Som arbetsmiljöingenjör ser jag allt för ofta att det råder förvirring om vad som gäller för exempelvis kraven på drogpolicy i SAM.
Kortfattat: en drogpolicy ska verka som ett förebyggande verktyg med trygghet och sundhet som utgångspunkt. Ni ska säkra att medarbetaren hjälps på rätt väg.

Integritetskränkning: Exempelvis att utan något godtagbart ändamål samla en stor mängd uppgifter om en person. Så, vad ni än gör på arbetsplatsen, gör det med måtta och i samförstånd med de anställda. Företagshälsovården är här en praktisk resurs.

Kurt Junesjö, expert på arbetsrätt och tidigare förbundsjurist på LO-TCO Rättsskydd i 25 år, förtydligar problematiken i en artikel på Arbetaren:
– Det har gått från att det inte ens var tillåtet med stämpelklocka om det inte stod i kollektivavtalet på 1950-talet, till i dag då arbetstagarna är helt utan några som helst skydd. Numera görs det rutinmässigt oerhörda ingrepp på den personliga integriteten.

1991. En chef på ett pappersbruk i Norrland anade att det fanns haschrökare bland några av fabrikens ställningsbyggare. Chefen ansåg att det var en säkerhetsrisk då en ställningsbyggare kunde tappa ställnings-delar i huvudet på sina arbetskamrater och fackförbundet på arbetsplatsen gick därför med på ett drogtest. Men några av ställningsbyggarna vägrade att testa sig och blev därmed uppsagda.
Detta fall togs upp i Arbetsdomstolen som dömde till företagets fördel med motiveringen att testet gjordes av en läkare med sekretess, helt utan insyn av företagsledningen. Och att provsvaren redovisades kollektivt vilket innebar att företaget bara kunde se om någon eller några bland arbetarna var drogpåverkad och inte vem som var det. Den här domen blev prejudicerande och öppnade upp för helt nya möjligheter för kontroll på arbetsplatserna.

2009. Arbetsdomstolen avgjorde ett fall där två sopåkare blivit av med jobbet efter att de vägrat att göra alkotest inför sina chefer. Åkeriet hade monterat alkolås på ett nyckelskåp som var placerat direkt utanför cheferna kontor. Det enda som skilde chefernas rum och det rum där sopåkarna förväntades göra alkotest var en glasvägg. Cheferna kunde alltså sitta på sina kontor och titta ut på dem som blåste. Även i detta fall fick arbetsgivare rätt i domstol.
– Det här skulle inte kunna hända någon annanstans än på arbetsplatserna. Det finns lagar som reglerar om du vill övervaka ett torg med kamera, men så fort du kommer in på en arbetsplats har arbetsgivaren rätt att sätta upp kameror var han vill, till och med mikrofoner, bara han pillar upp en skylt, säger Kurt Junesjö.
– Synen på arbetare i dag skiljer sig inte mycket från synen på grisar på en svinfabrik. De är båda produktionsfaktorer. De övervakar grisarna i ladugården med kameraövervakning precis som de övervakar arbetare på arbetsplatserna, säger Kurt Junesjö.

Arbetsdomstolen är en barometer på samhället. Den känner av stämningarna i samhället och det har varit en väldigt arbetarfientlig stämning väldigt länge.
Den tredje faktorn är att arbetsvillkoren blir sämre.
Facken blir svagare och det är en världsvid utveckling. Det är samma utveckling i hela Europa. Det har bland annat att göra med EU-rättens framfart, som medfört stora inskränkningar och sämre arbetsförhållanden. Det ser man ju bara på alla tjänstemän som oavlönat arbetar extra numera.
Den fjärde faktorn är en amerikansk företagsfilosofi som spridit sig till Europa.
– Den kallas PA-modellen. Det är en ideologi, där arbetsgivarna kräver att arbetstagarnas privata mål går i linje med företagets. Om du jobbar på Kodak måste dina livsmål gå i linje med företagets mål. Man kräver en lojalitet, det kan man se på exemplet med Volvoarbetarna i Skövde. De tre killarna som skrev att arbetsplatsen var ett dårhus på Facebook och sedan blev av med jobbet.
Kurt Junesjö säger att om exemplet med Volvoarbetarna hänt för 20 år sedan så hade facket farit i taket.
Men numera mumlar de bara. Bara för att lagen är tandlös behöver inte facken vara det. Det här är oerhörda kränkningar.
Och det finns stora risker med fackens allt svagare ställning på arbetsmarknaden.
– Arbetsgivarna träder in i det utrymme som facken lämnat. Det är en oerhört allvarlig utveckling. Facket är den enda motkraften till arbetsgivarna och när den kraften förtunnas är det allvarligt. Det måste finnas en solidarisk kraft som motpart, det går inte att driva arbetsrelaterade frågor på individnivå.
Kurt Junesjö säger att den allvarligaste följden av ett allt tuffare klimat på arbetsplatserna är att det kommer att leda till ökad utslagning.
– Och jag ser inga tendenser till att detta är på väg att vända.


Noteringar:

  • Drogpolicy utifrån AML. Chef/arbetsledare ansvarar utifrån sitt personal- och arbetsmiljöansvar att tillämpa rådande rutiner samt göra dem kända bland de anställda på arbetsplatsen.
  • AFS 2015:4, Organisatoriska och Sociala föreskrifter: §4 Kränkande särbehandling: Handlingar som riktas mot en eller flera arbetstagare på ett kränkande sätt. 
  • Kort om juridiska regler från Dagens Arbete


KMA - för Bygg & Anläggning?

K M A – Kvalitets-, miljö- och arbetsmiljöstyrning  Företag strävar idag efter att integrera ledningssystemen för kvalitet, miljö och arb...