måndag 19 november 2018

Är det dags att kombinera Miljö-, Kvalité & Arbetsmiljö som ett system?


Den 12 mars 2018 publicerades ISO 45001:2018, ett nytt ledningssystem för arbetsmiljö. Publiceringen av den nya standarden innebär att OHSAS 18001:2007 kommer att återkallas, med en övergångstid på tre år (2020-10-31). Fram till dess löper OHSAS-certifikat på i enlighet med ordinarie rutiner (Källa).
Även SAM - Arbetsmiljölagesn krav på Systematisk Arbets-Miljö - kan integreras som ett ISO-system. För er med ISO 9001 & 14001 kan man därmed slå ihop tre system till ett!

Varför en Arbetsmiljöcertifiering?


Arbetsmiljön omfattar alla förhållanden på en arbetsplats, sociala, organisatoriska liksom fysiska förhållanden. Reglerna om systematiskt arbetsmiljöarbete, SAM, utgörs av tolv paragrafer som både ställer krav på hur arbetsmiljöarbetet ska organiseras och vilka aktiviteter som behöver genomföras ( AFS 2001:1 ). I grunden är SAM en Svensk struktur.  Paragraferna, eller kraven, bildar tillsammans ett system som ska ses som en helhet där alla delar hänger ihop. Med alla delar på plats har man grunden för att hantera alla arbetsmiljöförhållanden och skapa en bra arbetsmiljö. Läs mer i artikeln från 2017

OHSAS 18001, Occupational Health and Safety Assessment Series, är ett likvärdigt Engelskt system som fram till nu har ansetts 'internationellt gångbart' och därmed fyllt det hål som funnits inom ISO.

Tänk på detta som olika ställningar på bygget. Ert företag kanske har ISO-certifiering för exempelvis Kvalité (9001) och miljö (14001), men allt som har med Arbetsmiljölagen att göra har ni hanterat separat, antingen med SAM eller OHSAS, vilket naturligtvis ökar administration och tid.

intressant nog är frågan om administration inte vad som ska göras, utan hur. Ska man ha parallella arbetsställningar och rutiner för varje regelverk blir det snabbt en ful arbetsplats och mycket jobb.
I stort sett alla större företag är nu ISO-certifierade enligt ISO 14001 (Miljöledning) och/eller ISO 9001 (kvalité), men arbetsmiljö har hamnat lite 'vid sidan om'.
Arbetsmiljöverkets SAM och tillhörande Arbetsmiljöhandbok är ett fint hantverk, men inte helt kompatibelt med ISO-upplägget. Det är med andra ord en Svensk arbetsplattform i en marknad med internationella ställningar.
Arbetsgivare kan nu baka ihop Miljösystem (ISO 14001), Kvalitétsystem (ISO 9001) och Arbetsmiljösystem (ISO 45001) och därmed förenkla det administrativa jobbet. Det i sin tur är en ren vinst, både ekonomiskt och utifrån den minskade stress som uppnås med minskad byråkrati.

Integrated Management Systems (IMS) är en förkortning som i stort betyder integrerad arbets-plattform på ren Svenska. Som på ett riktigt bygge skapar en ensam, robust plattform runt huset en effektiv grund för jobbet. Har man flera små byggnadsställningar så får personalen springa upp och ner för lejdare. Säkerheten blir en annan och effektiviteten minskar naturligtvis avsevärt. Digitala system och dess IMS:er kan liknas vid just detta, plattformar som ni ska hantera företagets rutiner med.

Hur?

Alla ISO-normer följer samma matrismodell. Det betyder i sin tur att styrdokument och alla underlag som är gemensamma för kvalité. miljö & arbetsmiljö (i detta fall) inom företaget kan slås samman:

Så, har ni redan certifierat er enligt ISO så rekommenderar jag en uppgradering av arbetsmiljöarbetet. Tänk på SAM och/eller OHSAS som byggställningar i närheten av er ISO-plattform. Man kan ta sig emellan, men vägen dit går mellan olika dokument och rutiner som i slutet leder till samma plats. Det blir svårare att se om sitt hus, helt enkelt.


Allt detta är delar av framtidens arbetsmiljöarbete och den ökande komplexiteten som uppkommit. Vi arbetsmiljöingenjörer inom företagshälsovården har den kompetens och expertis som krävs för att analysera, samordna, implementera och ge support i arbetsmiljöfrågor. Vi hjälper rutinmässigt våra klienter med SAM, nu även via de nya ISO-rutiner som kommit.

Intressant nog skapas en synergieffekt då ISO-revisorer som ger slutligt 'grönt ljus' för det administrativa hanterar själva strukturen, medans vi AMI:er naturligtvis lägger tyngdpunkten på det praktiska innehållet. Arbetsgivaren får på så sätt ett optimalt system med optimalt innehåll. 

Läs gärna 'Hur ska man hantera byråkrati i arbetet', då dokumentation och rutiner i rätt form är användbara verktyg, men i 'fel' form en börda.
Lycka till!

torsdag 18 oktober 2018

Vem ansvarar för andras personal på jobbet?

Även erfarna chefer för större företag kan brista ut i samma fråga:
'Vi ansvarar väl inte för andras personal?'



Detta konstaterande har blivit en svepande kommentar för städpersonal, inhyrd personal, underentreprenörer och deras folk.

Svaret är i korthet att det stämmer - du som chef ansvarar inte direkt för andras personal - men ni ansvarar för arbetsplatsen med allt vad det innebär av risker och ansvar. Ditt företag agerar som arbetsledare och ska 'se till det dagliga arbetet utförs på ett säkert sätt och i en god arbetsmiljö'.

Därmed: Du som ger jobb ansvarar för arbetsmiljösäkerheten på arbetsplatsen. Företag som gör jobbet ansvarar för sin personal och hur arbetet utförs.

Bemanningsanställd, inhyrd eller konsult. Titlarna kan skilja sig åt men uppdraget är detsamma – att utföra sitt arbete hos någon annan än sin arbetsgivare.
Både ditt eget företag och den arbetsplats där du är placerad ansvarar för att arbetsmiljön är bra och ska därmed samarbeta så att du inte utsätts för några risker. Följande gäller:

Din arbetsgivare:


  • ansvarar för att arbetsplatsen som du hyrs ut till undersöks och riskbedöms 
  • ansvarar för att du får en god introduktion på den arbetsplatsen 
  • ansvarar för att du har det bra under uthyrningsperioden och ska ha regelbunden kontakt med dig, stötta och följa upp ditt arbete 
  • ska anmäla allvarliga tillbud och arbetsskador till Försäkringskassan och Arbetsmiljöverket. 

Arbetsledare (arbetsgivare där du utför jobb):

  • ska ge dig en bra introduktion till arbetsplatsen 
  • ska instruera dig om dina arbetsuppgifter 
  • ska visa dig eventuella olycksrisker och hur du kan skydda dig 
  • ska informera dig om vem du ska vända dig till om du har frågor om din arbetsmiljö, eller upptäcker några risker som kan leda till sjukdom eller skador.

Egenansvar:

  • Du måste följa de instruktioner som finns på arbetsplatsen.
  • Du måste använda eventuell skyddsutrustning.
  • Kontakta ditt bemanningsföretag och chefen på din arbetsplats om du upptäcker att det finns några brister i arbetsmiljön som kan leda till sjukdom eller skador. Om det finns skyddsombud och fackliga företrädare kan du även vända dig till dem.
  • Våga fråga om du inte förstår!
En säkrare arbetsdag för dig som är bemanningsanställd (ADI 710) är en fin liten folder från Arbetsmiljöverket om detta.
I grunden handlar det faktiskt om att tolka moder-föreskriften AFS 2001:1 på rätt sätt: 

1 § Dessa föreskrifter gäller för alla arbetsgivare. Med arbetsgivare likställs de som hyr in arbetskraft.

Kom ihåg: vi arbetsmiljöingenjörer finns om det blir krångligt!

fredag 7 september 2018

Ska vi fokusera på detta med framtidens arbete?

Kan du tänka på en bransch vars arbetstagare inte riskerar att förlora sina jobb till robotar eller datorer i framtiden?

Automatiseringen sopar rent bland föråldrade rutinjobb, skapar nya typer av jobb och har gett oss ett helt nytt sätt att tänka på vår roll i detta.

Även om det verkar som ett modernt problem är teknikstress, d.v.s. ångest över maskiner som ersätter människor, inget nytt.

År 1589 bad uppfinnaren William Lee om patent på en ny stickmaskin. Drottning Elizabeth vägrade att bevilja detta med motiveringen att det skulle beröva anställda deras jobb och göra hennes undersåtar till tiggare. Det var på många sätt början på den första industriella revolutionen, vilket skapade fler jobb, inte färre. Dock försvann på många sätt det 'mänskliga värdet' då vi blev delar i det nya maskineriet. De som förut levt nära naturen - hantverkare och bönder - blev på ett sätt endast kugghjul i den nya kapitalismen.

Den 4:e industriella revolutionen

Den Fjärde Industriella Revolutionen - som vi nu står inför - beskrivs som den största revolutionen i mänskilghetens historia. Teknologiska framsteg inom genetik, artificiell intelligens, robotteknik, nanoteknologi, 3D-printing och bioteknologi bland andra kommer samverka till allomfattande omvälvning, inte minst när det gäller arbetsmarknaden.
Förskalven känns redan av. 
I takt med med den teknologiska utvecklingen efterfrågas nya färdigheter på arbetsmarknaden snabbare än utbildningar hinner anpassa sig. Det flöde med vilket vi tar till oss all denna data - både inom utbildning och nöje - är redan nu  grunden till den stress och psykiska ohälsa som allt fler upplever.

65 procent av barn som börjar lågstadiet nu kommer jobba med yrke som inte ens finns ännu, och inom tekniska utbildningar uppskattas mer än 50 procent av kunskapen som lärs ut under första året av studier vara föråldrat vid examen (källa).

Redan 2020 kommer mer än en tredjedel av de färdigheter som anses önskvärda idag vara ersatta av nya färdigheter som inte anses nödvändiga för samma yrke idag.

Komplex problemlösning anses vara den viktigaste färdigheten på arbetsmarkanden redan nu, och så lär det förbli. Men i övrigt klättrar logiska färdigheter som kritiskt tänkande högre medan sociala färdigheter som att samarbeta och förhandla värderas lägre.
Det blir viktigare att kunna hantera teknologi än människor.

Människovärde vs. produktionsvärde?

-Jag pratar med ledare för institutioner runt om i världen, säger John Hagel , medordförande för Deloitte Center for the Edge,
-När framtidens arbete kommer upp finns det bara två frågor som ledare är intresserade av: 
  1. Hur snabbt kan vi automatisera?
  2. Hur många jobb kan vi eliminera?
Dessa tankegångar är inte konstruktiva eftersom den sätter arbetare och ledning mot varandra i en osund konkurrens. Ökad automatisering ska inte handla om att förskjuta människor - det kommer fortfarande att finnas ett behov av oss - precis som det alltid har varit. 
Men eftersom maskiner tar en större andel av våra rutinuppgifter måste vi börja förbereda oss för vad vi ska göra i framtidens arbetsmarknad.

Ett osäkert klimat

Gary Bolles , ordförande för framtidens arbete vid Singularity University, känner att diskussioner om arbetets framtid ofta känns som en berg-och-dalbana. 

-En dag ser vi en artikel som berättar att 10 miljoner jobb kommer att försvinna eftersom AI kommer att ersätta alla dessa uppgifter,
men nästa minut kommer nya rubriker:
-Ny studie påvisar att AI kommer att skapa fler jobb än vad som försvinner.
Vad kan vi då göra i detta klimat av förändring?

Ingen vet, för framtidens arbetsmarknad är oförutsägbar. Bolles noterade till exempel att ingen förutsåg hur Uber och Lyft skulle förvandla den personliga transportindustrin. Och denna osäkerhet är inte ny; Tidigare förutsägelser om arbetets framtid har ofta varit felaktiga. Det finns till exempel otaliga teorier för att förklara varför tre timmars arbetsdag inte har blivit verklighet.

Det finns inte  något tydlig koppling mellan orsakssambandet mellan denna nya automatisering och mänskligt arbete. 
-Det är människors (beslutsfattares) beslut om huruvida ett jobb går bort när arbetsuppgifterna kan automatiseras, säger Bolles och betonar vikten av att erkänna mänsklig potential.

Steve Hatfield  förtydligar Bolles påstående i ren data: 
Deloitte s rapport från 2015 visade att ny teknik mellan 2001 och 2015 bidrog till förlusten av cirka 800 000 arbetstillfällen. Men,  under samma period skapade det också cirka 3,5 miljoner nya, högre betalande jobb. 
Utmaningen är att returnera människor som är 'föråldrade' kunskapsmässigt till att komma in på en mer tekniskt avancerad arbetsplats.


Individens makt

Vi människor måste ha förtroende att påverka vår arbetsplats och arbetssituation.
Hagel berättade historien om Paul Green, anställd vid ett livsmedelsföretag som producerar industriell tomatpasta och tärnade tomater. 
Green anställdes initialt som säsongspersonal, hans jobb var att sköta den maskin som skilde skinn från tomaterna. Green märkte ineffektivitet , och eftersom företaget gav sina anställda möjlighet, tid och resurser för att förbättra arbetet kunder Paul experimentera med olika inställningar och egenskaper hos denna maskin - vilket gav företaget en tjugofemprocentig ökning av effektiviteten som resultat.

Återuppfinna arbetet

Förutom att lita på anställda - genom att alla på arbetsplatsen får bidra med idéer - bör företag och samhällen även förädla tydliga mänskliga färdigheter. Arbetets framtid är beroende av att vi kan utarbeta de mänskliga förmågor som inte är 'automatiska' och som skapar värde. Dessa färdigheter ska inte, som så ofta är fallet, vara begränsade till enbart  kreativa yrken. 
Nyfikenhet, kreativitet, fantasi, social intelligens och känslomässig intelligens är några exempel.

Ungdomar kan lättare anpassa sig till teknik, men Hatfield påpekar att världsbefolkningen är åldrande och att den äldre demografiska vill fortsätta att arbeta. Exempelvis: I Tyskland gjorde BMW 70 ändringar i sin tillverkningsmiljö - större typsnitt på skärmar, bekväma stolar för monteringsarbetare och mjukare trägolv - vilket förbättrade den åldrande arbetsgruppens tillfredsställelse och reducerade fel.

Hur länge till kontrollerar vi situationen?

Ray Kurzweils drar slutsatsen att teknologiska framsteg följer ett mönster av exponentiell tillväxt, följt av vad han kallar The Law of Accelerating Returns. Han generaliserar Moores lag, vilken beskriver geometrisk tillväxt i komplexiteten i integrerade kretsar, till att inkludera teknologier från långt innan den integrerade kretsen uppfanns. 
Kurzweil skriver att när teknologi kommer till en barriär kommer ny teknologi att ta sig över den. Han förutspår att paradigmskiften kommer att bli allt mer vanliga, ledande till "teknologisk förändring så snabb och genomgående att den representerar en brytning i den mänskliga historien".

Kurzweil tror att singulariteten kommer att inträffa före slutet av 2000-talet, och sätter datumet till 2045. Det betyder i korthet att artificiell intelligens kommer att bli självförsörjande, självskapande och accelerera förbi mänsklig intelligens.
Redan 2029 kommer dock maskiner att kunna lura oss genom att klara aktuella Turing-tester. Detta är en gradvis övergång till singulariteten.

Vad kommer härnäst?

Det finns mycket spekulation om de förändringar som den accelererande tekniken kommer att leda till. Men det kanske inte är den viktigaste frågan i detta fall, för i grunden är det inte jobb, utan människovärde som diskuteras. 

Tänk dig att du i framtiden kommer att kunna leva på en s.k. optionslön - den del av avkastningen som robotar jobbar ihop till företag men som de själva inte tar ut i lön - vilket i princip gör att du inte behöver arbeta för ditt uppehälle. Skulle du då ändå vilja jobba?

Det är mycket möjligt att framtidens arbetsmarknad i ökande grad kommer att styras av personliga färdigheter. Om så är fallet kommer musiker, konstnärer, poeter och andra med unika förmågor att gå ut som vinnare. 
Sekundärt kommer det att dröja länge innan automatiseringen tar över hantverksyrken. Snickare, plåtslagare, golvläggare och andra som arbetar 'i fält' har det relativt tryggt på arbetsmarknaden.
Men vem kan säga säkert?

P.s: Vissa delar av detta kåseri är från Singularityhub.com

söndag 26 augusti 2018

Var börjar arbetsmiljön egentligen?

Europas 17 klimatmål


Fundera på detta dilemma:
  • Miljö
  • Livsmiljö
  • Livsmedelsmiljö
  • Arbetsmiljö
  • Fritidsmiljö
  • Fysisk miljö
  • Psykologisk miljö
Var slutar det ena och börjar det andra? 

Det är naturligtvis en retorisk fråga och de flesta svarar ungefär:
'det betyder samma sak, men med indelning på det man för stunden gör eller fokuserar på'.

Men betyder det då att vi måste följa olika lagar och regler under olika tider på dagen?
Naturligtvis. När du exempelvis börjar jobbet sätter du inte bara igång firmabilen, utan även  Arbetsmiljölagens alla paragrafer.

Alla som arbetar med miljökrav (i mitt fall som arbetsmiljöingenjör) måste luta oss mot vissa lagar och regler. För arbetsplatsen är det Arbetsmiljölagen och dess föreskrifter (AFS) som gäller. För en byggnadsingenjör och fastighetsansvariga är det Plan & Bygglagen med dess byggregler (BBR). För en miljöingenjör är det Miljöbalken och dess föreskrifter (NFS) som styr. 
Ja, listan på regelverk är lång, men i grunden är ju 'miljö' en och samma sak. Luften utanför ditt kontorsfönster är i stort samma luft som på insidan.
Kontor...du kanske är trädgårdsmästare, jobbar i skogen eller i en bergtäkt, några exempel på jobb där avgränsningen mellan arbetsmiljö och naturen inte ens syns.

Men är det ett problem?

Ja & nej...Låt oss ta ett exempel med det 'nya' värmeböljan som kändes av under sommaren 2018. Nedan finns länkar till tre olika artiklar. 
I slutet av varje artikel finns länk till det verk och de lagar & regler som gäller för det fallet:


Extremväder – ny arbetsmiljörisk

... arbetsgivare har hört av sig och bett om tips på hur de ska klara värmen.

– Vi har haft samma diskussioner med arbetsgivarna och jag tycker det är positivt att även de har hört av sig. På de stora arbetsplatserna har vi kunnat hänvisa de till att ta hjälp från till exempel företagshälsovården.
På Postnord har brevbärarna kämpat i värmen. Långt från alla bilar har luftkonditionering, några sommarvikarier har velat sluta sin anställning tidigare, vissa har fått yrsel och någon har svimmat. Men de flesta har haft stor förståelse för att situationen är svår att påverka, säger Stefan Fougt, huvudskyddsombud på Postnord.
– Vi går ut generellt med att man ska ha med sig vatten så man kan dricka, parkera i skuggan om det går och ta de pauser som är nödvändiga. Men det är ju lite grann upp till var och ens möjligheter. Dessutom har det ju varit torrt, så på torra grusvägar blir det både svettigt och dammigt.
Erfarenheterna från sommaren har fått Stefan Fougt att uppdatera listan över risker för brevbärarna. I gamla listan fanns inte väder med, nu är även extremväder en risk att ta hänsyn till.


Värmesäkra vård och omsorg!

... Äldre vittnar om outhärdlig värme på sina rum på våra geriatriska avdelningar och äldreboenden. Vårdpersonal lider av värmen och har en orimlig arbetsmiljö med allt för varma avdelningar. BB-hotell står utan fläktar och 1177 rapporterar om att antalet sökningar på värmeslag, uttorkning och andra värmerelaterade sjukdomstillstånd har ökat med flera hundra procent jämfört med i fjol. Översvämningar och fukt drabbar sterila miljöer och vårdtekniska verktyg.

Med klimatförändringarna står vi inför en framtid där sommarens värmebölja kanske inte blir något ovanligt. Det kommer kräva förändringar av hela samhällets beredskap och fysiska infrastruktur – och för vården och omsorgen är det särskilt viktigt. Vi måste kunna garantera en god och säker vård och omsorg för våra sjuka och äldre, även när hettan slår till.

30 grader på psykiatrin i Västerås

Problemen med värme vid ingång 29 på Västmanlands sjukhus i Västerås är inte nya. Fjärrkyla har aldrig funnits i fastigheten, men med årets värmebölja har lokalerna blivit outhärdliga.

– Vi håller på att bli kokta levande, säger Karin Carlsson.
Temperaturer på 30 grader och hög luftfuktighet
I veckan gjordes en inspektion av värmen. Mätningen gjordes på förmiddagen och temperaturen låg då på mellan 26,5 och 30,0 grader. Dessutom var luftfuktigheten hög.
– Vi får försöka laga efter läge, säger Ewa Göransson som är tillförordnad förvaltningsdirektör för bland annat psykiatrin. Vi har satt in alla fläktar och portabla AC-anläggningar vi har att tillgå.
Efter inspektionen gick ett brev ut till medarbetare inom psykiatrin där de uppmanades att hålla fönster stängda dagtid och att dra för gardiner och persienner. Detta för att hålla kvar den kyligare nattluften. En åtgärd som enligt Karin Carlsson inte hjälper alls.
Isglass, våta handdukar och mycket att dricka
– Vid sidan av fläktar gör vi vad vi kan. Vi ser till att det finns isglass, dricka, vätskeersättning och våta handdukar, säger Ewa Göransson.

– Frågan måste lyftas och jag hoppas att det hjälper att vi nu har dokumenterat läget för som det är i nuläget kan vi inte ha det. Personalen som står ut i den värmen är otroliga.
– Det kan inte komma som en överraskning för fastigheten att vi har varmt i lokalerna.

  • Ansvarig: Fastighetsvärd
  • Myndighet: Boverket
  • Lagkrav: Ventilation (OVK)

Samma problem. Tre olika myndigheter. Tre olika regelverk.

För att vara krass: just nu finns det ungefär 1200 lagar och runt 2200 förordningar som ett normalstort Svenskt företag måste förhålla sig till. För alla dessa lagar finns myndigheter, administratörer, inspektörer och experter.
Trots alla dessa krav på arbetsgivare, fastighetsansvariga, patientansvariga och chefer så kommer de ändå inte att kunna åtgärda vädret. Trots att tre myndigheter hänger över axeln så försvinner inte värmeböljorna. Ansvariga myndigheter ger inte heller bättre råd än mormor: 'Drick mycket, hitta skugga och svalka, överansträng dig inte.'

Till varje departement hör ett antal statliga myndigheter som ska tillämpa de lagar och utföra den verksamhet som riksdag och regering har beslutat om. Regeringskansliet förvaltar också ett antal företag, hel- eller delägda av staten. Cirka 163 000 personer är anställda i dessa företag. Det finns även ett antal stiftelser som har bildats av staten.

1200 lagar, 2200 förordningar, 321 myndigheter & stiftelser, 163 000 administratörer...behövs det verkligen?
Det är en hypotetisk fråga...låt oss återgå till den hanterbara miljön.

Extremväder blir ett vanligare problem framöver, men varken Sveriges lagar eller förvaltningar har en rutin för att hantera den globala uppvärmningen (om vi nu ska sätta en rubrik på problemet).

Med risk för att bli ironisk; det finns en viss rutin:

Vad ska rapporteras till Folkhälsomyndigheten?


Underrättelseskyldighet!

'Alla kommuner, landsting och myndigheter som får information om ett misstänkt eller konstaterad händelse som kan innebära ett internationellt hot mot människors hälsa, ska omedelbart underrätta tjänsteman i beredskap på Folkhälsomyndigheten. Den här underrättelseskyldigheten innebär inte någon förändring i respektive myndighets ansvar att hantera händelsen och vidta åtgärder.'

Till Folkhälsomyndigheten ska rapporteras fall av händelser som misstänks utgöra ett internationellt hot mot människors hälsa, exempelvis smittsamma sjukdomar, utsläpp av kemikalier och radionukleära ämnen eller annan händelse som kan påverka människors hälsa av okänd orsak.

För att avgöra om en händelse kan misstänkas utgöra ett internationellt hot mot människors hälsa kan följande frågeställningar tjäna som stöd:
  • Är inverkan på människors hälsa allvarlig?
  • Är händelsen ovanlig eller oväntad?
  • Finns det en betydande risk för internationell spridning?
  • Finns det en betydande risk/behov för restriktioner inom internationellt resande och handel?
Anmäl alltid en händelse som uppfyller någon av dessa frågeställningar.



Årets - och kommande års - värmeböljor fyller de kriterier som ställs ovan. Betyder det att Boverket, Arbetsmiljöverket och Socialstyrelsen nu rapporterar in detta till Folkhälsomyndigheten? 
Men vad ska folkhälsomyndigheten göra?
Det står: 'Den här underrättelseskyldigheten innebär inte någon förändring i respektive myndighets ansvar att hantera händelsen och vidta åtgärder'.

Naturligtvis följer arbetsgivare, vårdgivare och fastighetsansvariga de lagar som ställs efter bästa förmåga, men de kan inte åtgärda problemet, endast biverkningarna.
Frågan är om myndigheter gör det de ska och om de då samarbetar?

MSB - Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap

MSB är också med i leken och har rapporter, analyser och rutiner för värmeböljor (länk). Vi är därmed uppe i fem inblandade myndigheter för just denna risk. 


Regeringen, myndigheternas arbetsgivare?

Regeringen försöker få till någon sorts handlingsplan för framtiden då de är 'arbetsgivare' för samtliga myndigheter:

Det klimatpolitiska ramverket

Riksdagen har antagit ett klimatpolitiskt ramverk för Sverige som innehåller nya klimatmål, en klimatlag och ett klimatpolitiskt råd. Ramverket ska skapa ordning och reda i klimatpolitiken och baseras på en överenskommelse inom den parlamentariska Miljömålsberedningen.
Detta är en liten del (del 13) för de 17 globala mål som satts upp.

Handlingsplan?

Utifrån forskning och expertutlåtanden från bland andra Konjunktur­institutet och Energimyndigheten granskar Ellen Gustafsson i en rapport tio klimatpolitiska åtgärders effektivitet, partiernas inställning till en effektiv klimatpolitik och vilka resultat för klimatet som hade kunnat uppnås.

Slutsatserna är:
  • Om regeringen hade lagt sin klimatbudget om 2,9 miljarder på de mest effektiva investeringarna hade den kunnat minska utsläppen globalt med 52 miljoner ton, vilket motsvarar 99 procent av Sveriges årliga utsläpp. Detta hade gjort att Sverige i princip hade nått klimatmålet för år 2045.
  • Regeringen och Vänsterpartiet har en stor klimatbudget men med svagt fokus på effektiva åtgärder. De har dubbelt så stor budget för klimatpolitik som Moderaterna, men enligt beräkningen skulle Moderaterna ändå minska utsläppen mer. I dessa beräkningar utgår vi från Naturvårdsverkets bedömning av kostnaderna för utsläpps­minskningar i Klimatklivet och från Energimyndighetens bedömning för att beräkna kostnaderna för utsläppsminskningar internationellt.
  • Moderaternas höga placering beror på att de är positiva till inter­nationellt klimat­samarbete och tillsätter pengar till internationella klimatinvesteringar, som är erkänt verksamma åtgärder enligt bland andra Konjunkturinstitutet.
  • Faktum är att alla Allianspartier bedöms bedriva en mer effektiv klimat­politik än regeringen, men det är bara Moderaterna som skulle sänka utsläppen mer än vad regeringen i dag gör – dock till mindre än 50 procent av kostnaden.
  • Sverigedemokraterna satsar näst mest på internationella åtgärder och hamnar högt i rankningen. Men deras klimatpolitik är mot­sägelsefull och svårtolkad.
  • Liberalerna och Kristdemokraterna säger nej till ineffektiva nationella åtgärder, men är också de enda partierna som minskar anslaget till effektiva åtgärder.
Notering: åsikter ovan är från rapporten.


Intressant nog så verkar regeringen inte knyta ihop miljöpolitiken och arbetsmiljöpolitiken på något sätt. Om arbetsgivaren inte gör det, hur ska då enheterna (myndigheterna) veta vägen framåt?


Kanske är det system vi har nu optimalt. Kanske är det bra att vi så tydligt åtskiljer den yttre miljön (naturen), den inre miljön (psykologisk och social), arbetsmiljön (oftast kontorslandskapet), vårdmiljön och fritidsmiljön (civilrättsligt) - med lagar, regler, ansvar och respektive experter.

I år tillkom en till institution - Myndigheten för arbetsmiljökunskap - vilka bl.a. har i uppdrag att ta fram kunskap om framtidens arbetsliv.

-Vår vision är att vi ska vara en motor för förbättringar inom arbetslivet samt främja ett arbetsmiljöarbete som ständigt ligger steget före, säger generaldirektör Nader Ahmadi.

Förslag till pilotprojekt: definiera vem som ansvarar för vädret på jobbet.

torsdag 16 augusti 2018

Varför dök Myndigheten för arbetsmiljökunskap upp?

Arbetsmiljöverket har idag en begränsad uppgift som nationell funktion för kunskapsområdet arbetsmiljö och arbetsliv. Sedan den förra regeringen lade ner Arbetslivsinstitutet för tio år sedan saknas det en särskild myndighet med nationellt ansvar för att sammanställa och sprida kunskap om arbetsmiljö. Det finns inte heller någon aktör som utvärderar den förda arbetsmiljöpolitiken. Arbetsmarknadens parter – både fackförbund och arbets­givarorganisationer – har länge påpekat behovet av en sådan organisation och har förordat att en ny myndighet skapas för ändamålet.


Arbetslivsinstitutet

Arbetslivsinstitutet var (1995-2007) ett svenskt nationellt forskningsinstitut och kunskapscentrum för arbetslivsfrågor med huvudkontor i Stockholm. Verksamhet har även funnits i Solna, Malmö, Umeå, Göteborg, Norrköping, Östersund och Visby. Institutet hade 400 anställda, varav de flesta var forskare. Forskning bedrevs (enligt standardformuleringen i skriftserien Arbete och hälsa) inom arbetsmarknad och arbetsrätt, arbetsorganisation, belastningsskador, arbetsmiljöteknik, "hälsoeffekter av det nya arbetslivets psykosociala problem", arbetsmedicin, allergi, påverkan på nervsystemet samt kemiska riskfaktorer och toxikologi.
Arbetslivsinstitutet inrättades 1995 och lades ned den 30 juni 2007. Regeringens avsikt var att arbetslivsforskning istället skulle ske vid universitet och högskolor. I budgeten öronmärktes dock inga nya resurser för sådan forskning, utan dess omfattning blev en fråga för varje högskola.
Arbetslivscentrum fanns ännu tidigare, inrättat 1977. Skriftserierna Utbildning (ISSN 0347-2256) och Arbete och hälsa (ISSN 0346-7821) utgavs båda med start 1972 av Arbetarskyddsstyrelsen, Arbetsmiljöinstitutet och Arbetslivsinstitutet. Serierna omfattar 127 respektive 1122 publikationer i Libris-katalogen.
En artikel av Pelle Ehn (född 1948) och Åke Sandberg (född 1944) om "Forskning på arbetsplatsen" i När Var Hur 1978 (sid. 214-216) noterade att:

"makten över forskningen kommer att bli en central fråga under 80-talet, en viktig del arbetslivets demokratisering"
Som utgångspunkt hänvisas till LO-kongressen i juni 1976, där flera rapporter efterlyste en facklig forskningspolitik. Denna utveckling skedde parallellt med framtagningen av medbestämmandelagen.

Myndigheten för arbetsmiljökunskap

Myndigheten för arbetsmiljökunskap placerades i Gävle och inledde sin verksamhet den 1 juni i år. Enligt regeringens budgetproposition tilldelas man 18,8 miljoner kronor för 2018. Myndigheten kommer att byggas upp successivt, och när verksamheten är fullt utbyggd år 2020 beräknas dess budget omfatta 35 miljoner kronor per år.
Ny generaldirektör är Nader Ahmadi, professor i sociologi och tidigare prorektor och ställföreträdande myndighetschef för Högskolan i Gävle. 

- Arbetsmarknaden har alltid varit komplex och dynamisk och detta gör att förutsättningarna för ett gott arbetsmiljöarbete och för ett hållbart arbetsliv också ständigt förändras. Den nya myndigheten ska bidra till att förbereda Sverige för att ännu bättre tillvarata möjligheterna samt bemöta utmaningarna inom dagens och framtidens arbetsliv. Vår vision är att vi ska vara en motor för förbättringar inom arbetslivet samt främja ett arbetsmiljöarbete som ständigt ligger steget före, säger Nader Ahmadi.

Den 'nya' myndigheten har till uppgift att ansvara för kunskapsuppbyggnad och kunskapsspridning samt utvärdering och analys, i syfte att bidra till att kunskap om arbetsmiljö kommer till användning i praktiken.
Myndigheten får samtidigt i uppdrag att ta fram kunskap om framtidens arbetsliv. Det finns behov av både lättillgängliga översikter och fördjupad kunskap om hur ett arbetsliv i förändring kan påverka arbetsmiljön samt förutsättningarna för det förebyggande arbetsmiljöarbetet. 

Exakt hur myndigheten ska samverka med Arbetsmiljöverket, Företagshälsovården, Arbetsmiljöingenjörer- och inspektörer, miljökontor och alla andra instanser som dagligen arbetar med arbetsmiljöfrågor kvarstår att se. Jag hoppas innerligt att detta blir en öppen myndighet, då allt för många myndighetsansvariga (läs akademiker) nu låser sina dörrar och främjar sig från verkligheten. 

tisdag 31 juli 2018

Vad gör man åt värmeböljor på jobbet?

Efter några veckor i Asien är jag åter på jobbet och går igenom mailboxen. De drygt 90 mail som inkommit har några ärenden som gäller värmeböljor på jobbet. Fastighetsansvariga har i vissa fall påbörjat helrenoveringar av ventilationssystem - en bra period för tomma kontorslandskap i normala fall - men den värmebölja som uppstått är inte inplanerad som en risk. I skrivandets stund (början av Augusti) så är alla bordsfläktar utsålda och arbetsgivare står utan lösningar.

Elefanten i rummet, den globala uppvärmningen, förändrar i snabb takt det klimat som vi är anpassade till. Nordiska byggnader är optimerade för att behålla värme och optimera energibehållningen vid kallt väder. Våra arbetsplatser är i stor utsträckning öppna kontorslandskap med stora ytor och gemensam ventilation, ofta med en konstruktion som innebär att man inte kan öppna fönster hur som helst. Det innebär stora problem om ventilationen stängs av eller inte kan kyla ner utomhusluften tillräckligt.

En tidigare artikel från 2017 - Inomhusklimat, ett ständigt problem på arbetet? - har fått en massa träffar under värmeböljan. Jag vill dock be om ursäkt då innehållet där helt utesluter...värmeböljor. Det är ett arbetsmiljöproblem som hittills varit helt utanför radarn hos Arbetsmiljöverket, Boverket, Miljökontor och hälsoexperter.
Byggnadsrelaterad ohälsa tar mest upp fuktskador eller andra problem som kan skapa ohälsosamma toxiner i luften. Arbetsmiljöverket har själva markerat att det inte bör införas nivågränsvärden för temperaturer på arbetet och hänvisar själva till folkhälsomyndighetens rekommendationer för temperaturer.

Krav på ventilation, luftomsättning och inomhusmiljö i övrigt ligger juridiskt mellan arbetsmiljölagen och Plan&Bygglagen, två olika regelverk med två olika förmyndare (Arbetsmiljöverket och Boverket). Så, det finns inga faktiska lagkrav för temperatur på en arbetsplats som arbetsgivare måste förhålla sig till, endast rekommendationer eller så kallade bör-värden från Folkhälsomyndigheten:

FoHM:s allmänna råd om Temperatur inomhus (FoHMFS 2014:17)



På arbetsplatsen fungerar ansvarsfördelningen ungefär likadant. Fastighetsägare/ansvarig ska följa kraven i plan & bygglagen vad gällande ventilationskontroll och skötsel, OVK. Arbetsgivare/hyresgäst ska följa kraven i arbetsmiljölagen och dess föreskrifter som gäller arbetsplatsens utformning. Exempelvis brukar därmed ansvaret för att rengöra ventilation och ventiler på arbetsplatsen något som ofta faller mellan stolarna.

Arbetsgivare måste följa kraven i arbetsmiljölagen. De allmänna krav som Arbetsmiljöverket har står tydligast i AFS 2009:2, Arbetsplatsens utformning, 16 § (om luftkvalité):
Lokaler som innehåller arbetsplatser eller personalutrymmen ska vara så ordnade och ha sådana ventilationssystem för luftväxling och uppfångande av luftföroreningar som alstras i lokalerna, att luftkvaliteten i vistelsezonen är tillfredsställande.
Fastighetsägare/fastighetsansvariga ska främst följa Plan- och byggförordning (2011:338), 5 kap. ( Funktions- och säkerhetsåtgärder ) :
3 § Vid varje återkommande besiktning ska det kontrolleras att funktionen och egenskaperna hos ventilationssystemet i huvudsak överensstämmer med de föreskrifter som gällde när systemet togs i bruk samt att kraven enligt 2 § 2-4 är uppfyllda.

Båda dessa regelverk är dock suddiga när det kommer till inomhustemperatur (vad betyder exempelvis 'tillfredställande luftkvalité'?), så man får åter luta sig mot  FoHM:s allmänna råd om Temperatur inomhus (FoHMFS 2014:17) för praktiska rekommendationer.

Rent praktiskt: Fastighetsägare, byggherrar och projektörer ansvarar för att informera arbetsgivare/hyresgäster om ventilationen måste stängas av eller byggas om och då även ta fram en handlingsplan med lösningar för de 'olägenheter som kan uppstå' för hyresgäster (de som arbetar i byggnaden i detta fall). Om arbetsgivare/chefer inte fått ta del av detta så kan de inte hållas ansvariga. Kostnaden för exempelvis tillfälliga bordsfläktar eller liknande åtgärder bör i det fallet tas av fastighetsägare, inte de som hyr lokalen (företagare eller liknande arbetsgivare).

Om det dock visar sig att ventilationen fungerar som den ska men att anställda i lokalen ändå upplever stora problem så ansvarar arbetsgivare för att ta fram en handlingsplan och lösningar.
Vad gör man då om samarbetet mellan fastighet och hyresgäster/arbetsgivare inte fungerar så bra?

Plan- och bygglagen (2010:900), 11 kap. Tillsyn, tillträde, ingripanden och påföljder:
18 § Om det brister i underhållet av ett byggnadsverk, får byggnadsnämnden uppdra åt en sakkunnig att utreda behovet av underhållsåtgärder. Innan nämnden beslutar om ett sådant uppdrag, ska nämnden i ett föreläggande ge byggnadsverkets ägare tillfälle att inom en viss tid ge synpunkter på uppdraget och på frågan om vem som ska betala kostnaderna för uppdraget. Den sakkunnige ska vara certifierad enligt 10 kap. 8 § 2.

Det är ett av de uppdrag jag ibland utför, antingen som arbetsmiljöingenjör (AML) eller som kontrollansvarig (PBL).
________________________________________



måndag 18 juni 2018

Hur ska ditt företag genomföra olycksutredningar?

Det är ett stort antal aktörer i samhället som utreder olyckor, tillbud och avvikelser. Myndigheter, kommuner, landsting, branschorganisationer och det privata näringslivet har olika system och metoder. Utredningarna har olika syften beroende på uppdrag och verksamhetsområde, men i de flesta fall görs de för att klargöra både direkta och indirekta orsaker till det som inträffat.
Utredningar görs, inom företag, främst för att identifiera åtgärder som förebygger att liknande händelser inträffar igen eller att konsekvenserna av risker minimeras.

MSB, Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap, har några av Sveriges främsta utredare och sitter därmed på föredömliga tips som i vissa fall inte går att finna på Arbetsmiljöverkets sidor.
Ni som följer denna arbetsmiljöblogg vet att jag ofta förklarar olika arbetsmiljökoncept för arbetsgivare i stort, naturligtvis för att marknadsföra min roll, men främst för att krav, lagar och regler nu är på en nivå som gör att en normal chef inte har möjlighet att hinna med all läsning.
I detta kåseri tar jag upp några korta utdrag ur MSB:s fina rapport 'Riktlinjer för olycksutredning' med några egna förklaringar.

MTO-mindmap; Människa. Teknik, Organisation

En olycka eller incident beror oftast inte på en enda orsak utan en kombination av orsaker som bidrar till händelsekedjor som löper parallellt och som i olika utsträckning bidrar till olyckans uppkomst eller konsekvenserna av denna. Dessa orsaker har ofta sin grund i organisatoriska faktorer.

VAD?

För att säkerställa att en olycka blir allsidigt genomlyst, är det väsentligt att den utredningsmetod som tillämpas har ett systemperspektiv. I en utredning som utgår från ett systemperspektiv ställs frågan om varför en händelse har inträffat i flera steg och inte enbart vem som har gjort vad. 
MTO står för Människa, Teknik och Organisation och det är samspelet dem emellan som är centralt. MTO kan också definieras som ett perspektiv på säkerhet vars syfte är att studera hur människans fysiska, psykologiska och sociala förutsättningar samspelar med teknologier och organisationsformer samt utifrån detta perspektiv kunna verka för ökad säkerhet.

En olycksutredning ställer specifika krav på deltagarnas kunskaper om och erfarenheter av datainsamling, utredningsmetoder och rapportskrivning. Exempel på viktiga kompetenser som en utredare eller utredningsgrupp bör ha framgår av följande tabell:


I korthet: Chef bör ha kunskap om företagets utredningsmetoder (1). Hen bör se till att någon med koll på arbetsplatsen medverkar vid utredning (2) (exempelvis skyddsombud, lagbas eller enskild anställd). Till sist bör olycksspecifik kompetens (3) i form av utredare tillkallas. Detta är normalt min roll vid exempelvis arbetsplatsolyckor eller s.k. kliniska mätningar.

HUR?

Det finns olika arbetsmiljösystem som du kan läsa om i tidigare artiklar:
Följande tabell hänvisar dock specifikt till exempel på olika utredningsmetoder rekommenderade av MSB:


Olycksutredningar är ett effektivt verktyg i ett systematiskt säkerhetsoch kvalitetsarbete, men för att ge effekt måste det ses som en integrerad del i detta arbete och inte som en isolerad företeelse utan koppling till helheten

En olycksutredning omfattar allt från den initiala planeringen av hur olyckan ska utredas, fördelning samt schemaläggande av resurser, insamling av data och information, analys av detta, rekommendationer utifrån analysen, implementering av rekommendationerna och slutligen utvärdering av den effekt dessa fått. 
En olycksanalys fokuserar på hur en förståelse för vad som skett kan skapas utifrån tillgänglig data och information. En olycksanalys är alltså bara en del av en olycksutredning. 
Analysen bestämmer dock indirekt hur datainsamlingen utförs, särskilt om analysmetoden används regelbundet inom organisationen.

Vill ni veta mer så kan ni kontakta mig direkt, eller Feelgood Företagshälsovård
Lycka till!


fredag 1 juni 2018

Kan man skämta om företagskultur?

Företagskultur är ett mönster av antaganden som en grupp har hittat på eller utvecklat för att hantera problem internt eller externt. Dessa antaganden har fungerat tillräckligt bra för att anses vara det korrekta sättet och att man ska lära in det till nya medlemmar.
(Källa: Wikipedia)

Humor är förmågan hos människor, saker eller situationer att framkalla glädjekänslor. Barn föredrar generellt sett fysisk humor, medan satir kräver en djupare förståelse för det som humorn riktar sig mot, ofta samhällskritik, och därför ofta kräver en mer vuxen publik.










måndag 28 maj 2018

De medicinska sakernas internet (IoMT) kommer att förändra vården och oss



De medicinska sakernas internet (IoMT) kommer att förändra vården och oss

Trots att hälso- och sjukvården har gått långsammare i sin anpassning till IoT, Internet of Things-, än andra branscher, är 'Internet of Medical Things' (IoMT) redo att omvandla arbetsmiljösäkerhet, hälsokontroller och undersökningar, särskilt då efterfrågan på lösningar för lägre sjukvårdskostnader ökar. IoMT kan hjälpa till att övervaka, informera och underlätta för inte bara vårdgivare och vårdtagare, utan även ge vårdgivare faktiska uppgifter för att identifiera problem innan de blir kritiska. Att kunna arbeta förebyggande (innan dyr sjukfrånvaro) i motsats till efterhjälpande vård skapar stora positiva effekter. En rapport från Allied Market Research förutspår att IoT-sjukvårdsmarknaden kommer att stiga till 136,8 miljarder dollar ( 1,2 billioner kronor ) globalt år 2021. Idag finns det runt 3,7 miljoner medicinska apparater i bruk som är kopplade till och övervakar olika delar av kroppen inom medicinska fakulteter.
Medicinteknikens Internet hänvisar till det anslutna systemet med medicinska apparater och applikationer som samlar in data som sedan delges till IT-system inom hälsovård via nätverk. Det finns flera delar som har möjliggjort denna dramatiska tillväxt, inklusive tillgängligheten av bärbara enheter och de minskade kostnaderna för sensorteknik. Nu när de flesta konsumentenheter är utrustade med RFID-taggar (Near Field Communication), kan de kommunicera trådlöst. Dessutom ökar antalet kroniska sjukdomar och efterfrågan på bättre behandlingsalternativ och lägre kostnader för hälso- och sjukvården gör det mer tilltalande att testa nya innovationer som kan ge bättre resultat och effektivare hälsovård. Höghastighets-internet, vidgad åtkomst samt gynnsam lagstiftning har också bidragit till ökningen av IoMT.

Åldrande världsbefolkning kommer att fortsätta att belasta sjukvården 

IoMT kan ta itu med ett belastat vårdsystem som bara kommer att bli mer belastat eftersom vår befolkning fortsätter att åldras. År 2025 kommer 1,2 miljarder av de 8 miljarder människor som finns på jorden att vara äldre. Äldre människor tenderar att ha mer hälsovårdsproblem, vilket ökar kostnaderna. Då livslängden stiger förväntas hälso- och sjukvårdskostnaderna följa med. IoMT kan erbjuda ett bättre sätt att ta hand om våra äldre och har en enorm potential att hjälpa till att hantera de stigande kostnaderna för vården. IoMT-enheter kan spåra vitalitet och hjärtprestanda, övervaka glukos och andra kroppssystem samt aktivitet och sömn.
Seniorer glömmer att ta sina föreskrivna läkemedel i tid, IoMT-enheter kan hjälpa till att påminna om detta och dokumentera vilken tid som medicinering tagits.
Dessutom kan bärbara diagnostiska enheter göra rutinmässiga blod- och urintester lättare. Bärbara diagnostiska enheter kan analysera och rapportera resultaten utan fysiskt besök till läkarmottagningen. Det finns många möjligheter för IoMT-enheter att hjälpa hälsovården och säkerställa säkerheten hos nära och kära. Med bärbara enheter som lär sig de vanliga rutinerna hos klienten (IoMT-AI) kan även demens, autism och andra psykiska och psykosociala symptom uppstå mer riskfritt då den digitala övervakaren stöttar, hjälper och larmar.

Några intressanta exempel på 'IoMT-gadgets' just nu


Hälsoövervakning: Håll din kropp uppkopplad

Som den gamla maximen går, "Känn dig själv". Att samla viktig statistik om kroppen, liksom de delar av miljön som kan påverka hälsan negativt, är ett område där bärbara, uppkopplade sensorer är till hjälp. Läs mer.

Livsstil och sömn: Lev rätt, sov rätt

Produkterna nedan syftar till att hjälpa dig att leva hälsosamt under hela dagen och genom natten. Det senare är särskilt viktigt eftersom inte tillräckligt med sömn har förknippats med hälsoproblem som högt blodtryck, diabetes och ökad risk för hjärtattacker. Läs mer

Blodprov på chip för exakta resultat

Att ta blodprov med ett stick i hemmet och dutta på papper är en metod som funnits länge, till exempel vid PKU-test på nyfödda barn. Men det som är speciellt med det nya kortet är att små inbäddade chip samlar och begränsar mängden blod som sugs upp. På tidigare pappersprov sprids blodet lätt ut och det kan göra analysen svårare. Med chip kortet menar forskare att analysen blir mer effektiv och exakt. Läs mer

Muse Headband mäter din hjärnaktivitet

Hjärnaktivitet kan mätas på många olika sätt men det vanligaste och enklaste är genom EEG (elektroencefalogram). Tidigare har det bara varit på kliniker som detta utförts men nu med modern teknologi och en app i smartphone kan man göra detta hemma. Läs mer

Put a ring on it

Den nya Oura-ringen mäter kroppens fysiologiska signaler, förstår din livsstil och hjälper dig att göra dina egna optimala dagliga val. Det är därför det är älskat av hängivna användare i över 50 länder. Läs mer


IoMT är ett av många uttryck inom denna 'nya värld'. Regeringen hänvisar själva till 'Life Science',  Teknikföretag hänvisar till medicinteknik, vi andra hänvisar till 'smarta klockor och grejor'.
Det är en spännande resa framför oss, så kalla den vad ni vill.

måndag 7 maj 2018

Varför är företagskultur viktigt?

Sedan 80-talet har det funnits ett flödesschema för ingenjörer liknande det till vänster (då för saker, inte företag). Att utbilda om komplexa teorem (exempelvis resultats-teorem för olika modeller av företagskultur) på ett överskådligt sätt med lite humor krävde denna uppdatering.

Men, vad är då 'företagskultur'?

- Företagskultur är ett mönster av antaganden som en grupp har hittat på eller utvecklat för att hantera problem internt eller externt. Dessa antaganden har fungerat tillräckligt bra för att anses vara det korrekta sättet och att man ska lära in det till nya medlemmar.

Företagskulturen byggs upp av dem som arbetar i företaget, mer eller mindre styrt och påverkat av företagsledningen.

Företagskultur är en synonym som kommer från begreppet organisationskultur. Det som skiljer de två begreppet åt är att organisationskultur gäller vid organisationer som förvaltas inom den offentliga sektorn som är icke vinstdrivande, dvs. inom stat, kommun och landsting. Företagskultur symboliserar kulturen i ett vinstdrivande bolag. Det talas om organisationskultur och företagskultur men konceptuellt så särskiljer sig de inte ifrån varandra.
Företagskultur präglas av sina gemensamma värderingar som utgör företagets handlande ut mot kund, intressenter samt agerande och ståndpunkt som medarbetare och chefer visar utåt, dvs. kulturen består av värderingarna och värden som de tillsammans utstrålar både utåt och inåt. Företagskulturen påverkar vilka människor som kan komma att trivas i företaget och är alltså en viktig parameter att ta hänsyn till vid rekrytering.
I kunskapssamhällets organisationer är det mycket viktigt för framgång att den företagskultur de anställda agerar för är i harmoni med företagsledningens uppfattning av önskvärd företagskultur och att den stämmer med företagets affärsverksamhet.

Att bygga en hållbar företagskultur

Medarbetarnas motivation, engagemang och känsla av arbetstillfredsställelse avgörs inte enbart utefter företagens ekonomiska incitament, en stor del hänger även på vilken typ av ledarskap företaget har. Alla företag har någon form av företagskultur, även om de själva inte är medvetna om det. Avsaknaden av en medveten företagskultur bli så småningom också en typ av kultur. Det som är utmärkande hos framgångsrika företagskulturer är att det finns en tydlighet kring varför verksamheten finns, vilka värderingar som styr företaget och en tydlig vision som visar alla i företaget vad målet är och hur företaget ska nå det. Motivation, drivkraft och ledarskap är viktiga begrepp för att bygga en hållbar företagskultur.


Se tidigare artikel 'vad innebär en arbetsmiljöpolicy' för att förstå mer om hur man får företagskulturen att fungera juridiskt, praktiskt och förebyggande i hela företaget. Pyramid ovan är från den artikeln, en organisatorisk version av isbergs-modellen. I denna visualisering kan man integrera 'Vision, värdegrund & mål' i företagspolicy/arbetsmiljöpolicy  (det dokument som skriftligt definierar företagskulturen). Men vad gör det för nytta i arbetet att ha detta skriftligt då?

Uppsägning vid brott mot företagskulturen?

- Som exempel på situationer där det i allvarliga fall kan förekomma uppsägning av personliga skäl är olovlig frånvaro, arbetsvägran, olämpligt uppträdande, brott mot den lojalitetsplikt som ingår i anställningen, brottsliga handlingar, alkoholmissbruk, samarbetssvårigheter och dåliga prestationer. För att få vidta ett avskedande är kraven stränga. Enligt paragraf 18 i anställningsskyddslagen får avskedande endast ske om arbetstagaren grovt åsidosatt sina skyldigheter mot arbetsgivaren. Situationer som skulle kunna utgöra skäl för avskedande är allvarliga lojalitetsbrott och brottsliga handlingar med koppling till arbetsplatsen. Vid avskedande finns inget krav på att arbetsgivaren skall försöka omplacera arbetstagaren.
Arbetsgivaren har bevisbördan för att lagens krav för att få vidta en uppsägning eller ett avskedande är uppfyllda. Detta gäller både de faktiska omständigheterna och att dessa når upp till den nivå som krävs. Som framgått ovan finns här flera svårbedömda faktorer. När väl arbetsgivaren gjort bedömningen att det finns grund för uppsägning eller avskedande måste man normalt agera snabbt. Både vid uppsägning och avskedande gäller att sådana åtgärder inte får grundas enbart på omständigheter som arbetsgivaren känt till i mer än två månader.

Därmed; har ni inom företaget en tydlig policy för vad som gäller och ett påskrivet anställningsavtal som definierar att anställd har tagit del av detta så gäller därefter personligt ansvar för anställda att följa detta anställningskontrakt. Läs mer i artikeln 'vad innebär en arbetsmiljöpolicy' om hur man som arbetsgivare kan hantera exempelvis kränkningar med detta verktyg.



Notering: Som arbetsmiljöingenjör inom företagshälsovården är jag tillgänglig för samtliga arbetsgivare anslutna till FeelGood företagshälsa, samt avtalslösa företagare. Kontakta oss för företagsanpassade utbildningar och andra arbetsmiljöuppdrag.

fredag 27 april 2018

Är brister i skolan (verkligen) orsak till psykisk ohälsa?


Brister i skolans funktion har bidragit till ökningen av psykisk ohälsa bland barn och unga i Sverige. Förändringar på arbetsmarknaden har troligen också påverkat. Det visar en ny rapport från Folkhälsomyndigheten.
Folkhälsomyndighetens slutsats är att den svenska skolan behöver stärkas. Både Kommissionen för jämlik hälsa och Skolkommissionen har lyft förslag som syftar till att skapa en god lärandemiljö i skolan, bättre skolprestationer och en likvärdig skola.
(Läs mer på folkhälsomyndighetens sida)
Vänta lite nu: har man inte missat något viktigt här?
En arbetsmiljöingenjör skulle aldrig sätta rubrik som börjar med 'Därför har...' (Informationssidan heter nämligen Därför har den psykiska ohälsan ökat bland barn och unga i Sverige) för ett symptom som involverar ett helt land, en hel befolkningsgrupp och en bred åldersgrupp. Det är farligt att förenkla komplexa orsakssammanhang.

USA's Alternative truth- metodik är ett exempel på vad resultatet kan bli.
Det intressanta är att rapporten har analyserat den grundorsak som skapar exakt samma psykosociala ohälsa för de grupper under pensionsåldern som tidigare rapporterats. Man betar av denna viktiga punkt på en kvarts sida (s.28) och utelämnar därefter en slutsats?
Med stor respekt för duktiga akademiker - folkhälsomyndigheten har några av de bästa - så kommer detta visselblåsarkåseri efter mycket eftertanke.
Är rapporten framtagen utifrån politiska motiv? Har slutsatser exkluderats med hänvisning till alla de tidigare rapporter som finns? Har myndigheten förenklat utredningen?
Vi har undersökt flera områden som ökad individualisering, ökad öppenhet kring psykisk ohälsa, lägre krav på barnen, medikalisering av barndomen och digitalisering. På grund av ämnenas komplexitet och begränsat vetenskapligt underlag är det osäkert i vilken utsträckning dessa faktorer har påverkat utvecklingen. Området kompliceras även av att det är sannolikt är en kombination av olika faktorer som har bidragit till ökningen av psykisk ohälsa bland barn och unga. (s.30)
Det är sant. Problem-orsak finns i alla dessa delar, så vad ger då myndigheten för åtgärdsförslag på nästa rad?
Vår bedömning är att den svenska skolan behöver stärkas.
Punkt.

Informationsöverflöd

Låt oss backa bandet lite och titta på en alternativ sanning:

-Kortfattat kan sägas att teknikrelaterad stress är ett problem som fortfarande på många sätt ‘faller mellan stolarna’, både hos arbetsgivare, företagshälsovården och rådgivande myndigheter. Detta ger i sin tur en ökning av stressrelaterad symptomatik där vi inte berör rätt orsakssammanhang. Arbetsmiljöverket, i samarbete med KTH, sammanställde 2015 en utmärkt rapport med namnet ‘Digital arbetsmiljö 2015:17’ som på 127 sidor lyfter mycket av det vi lyfter här.
( Artikel Arbetsrelaterad teknikstress )

”Diagnoser föds, gör karriär och dör. Gränserna för vad som betraktas som sjukt och friskt, normalt eller avvikande, förändras ständigt… Sjukdomsdiagnoser kan beskrivas som sociala förlopp med flera aktörer: patienter, läkare, arbetsgivare, sjukförsäkringssystem, läkemedelsindustri, medier, nätet och de kulturella koder som ständigt omdefinierar vad som tillåts kallas sjukt.” (Karin Johannisson, professor i idé- och lärdomshistoria)
( Artikel Ansvar för psykisk ohälsa )

– Bildning har med människans allsidiga utveckling att göra. I stället har vi gett upp det och gått till ett paradigm där utbildning i stort sett är ett massproduktionstänkande.
Vi har tagit bort ”bildning” från utbildning – det är bara ”ut” kvar.
Kamran Namdar, lektor i pedagogik, säger att det finns ”en viss schizofreni både i styrdokumenten och i läraryrket” vad gäller uppdraget.
– Politiker vill ha en bra skola, där elever får goda kunskaper och färdigheter och bidrar till nationalekonomin. Sedan har vi i Sverige också en uttalad värdegrund i skolan, men i verkligheten har kunskapsmålen dominans.

( Artikel Vad ska en Svensk kunna? )

Ångest om automatisering är förståelig i ljuset av de blixtsnabba framsteg som tekniska företag har gjort i robotik och artificiell intelligens. Tanken att vi står på gränsen till en ny värld och omfattningen av automatiseringen är hisnande. I Silicon Valley diskuteras en så kallad universell grundinkomst, ett stipendie som skulle betalas automatiskt till varje medborgare, så att människor kan ha något att leva på när robotar gör vårt jobb.
( Artikel Är vi på kollisionskurs mot en arbetslös framtid )


Min dotter ska snart fylla 11 år och är därmed en i riskgruppen. Jag observerar hennes digitala rutin med intresse:

06.30-07.30: Frukost med en hand och andra handen fastlimmad vid mobilen för en timmes session av Instagram, Snapchat och senaste på YouTube
15.00-18.00: Samma sak igen via LapTop.
18.00-20.00: Egna inspelningar med exempelvis shuffle på Musical.ly, Insta-snaps, Roblox o.s.v.
Hon följer intensivt vissa digitala kändisar, klasskamrater och grupper inom sin bubbla.

För att synas, få likes, vara med, vara på, bli känd, få följare och i allmänhet hänga med så krävs det ett enormt arbete. Denna åldersgrupp ser i många fall skolan som ett hinder för sin digitala karriär och utveckling. Vinstintresset ligger inte i inkomst utan i kändisskap på sociala medier. Naturligtvis går detta överstyr utan normala rutiner. Hur många ligger inte vakna på nätterna för att vakta likes, få bekräftelseinkomst och hinna med det senaste? Hur många orkar hålla uppe de 'normala' kraven i skolan och fokusera när det digitala reviret ligger och väntar? Hur ska man fatta ekvationen när det kanske ligger 20 nya likes på det senaste inlägget?
Vad händer när denna åldersgrupp sedan börjar ett fast arbete? Det vet vi. Stressrelaterade långtidssjukskrivningar har ökat lavinartat i åldersgruppen 20-30 år. Detta är inte en röd tråd att följa - detta är ett rött rep av orsak-verkan.

Det är inte skolan som brister, det är vår generations bristande förståelse för informationsålderns enorma utveckling.
Vi har ett enormt informationsöverflöd som lavinartat ökar i vår nya värld. Nästa generation tacklar detta efter bästa förmåga, men handbok saknas.

Andelen 13- och 15-åringar som rapporterar återkommande symtom på stress och psykisk ohälsa – som sömnsvårigheter, nedstämdhet och magont – fördubblades i Sverige under perioden 1985–2014. (Folkhälsomyndigheten)
Sverige är ett av de mest digitaliserade länderna i världen och svenska barn och unga ägnar mer tid åt internetbaserade aktiveter än i andra länder (s.28). 

Folkhälsomyndighetens verkar dock säkra på sin sak; Skolan, inte IT-beroendet, orsakar detta.










torsdag 19 april 2018

Vilka certifikat behöver en chef?

En truck- eller maskinförare måste ha körtillståndtruckkort och/eller maskinförarutbildning innan hen får sätta sig i maskinen på jobbet.
En lärare måste ha allmän behörighet på högskolenivå, särskild behörighet, ämnesspecifika kunskapskrav och lärarlegitimation om hen ska anses som en accepterad utbildare.
En lastbilschaufför måste ha C eller CE-kort, YKB 1-5 (yrkeskompetensbevis) och ofta yrkestrafiktillstånd.

Att alla dessa yrkesutövare måste ha skriftlig och spårbar kompetens inom sina områden är...rätt och riktigt. Misstag kan kosta någon livet, så det känns tryggt att alla yrkesgrupper har fått relevanta kunskaper. En truckförare eller lastbilschaufför kan köra över någon om hen begår ett misstag. En lärare ansvarar för våra barn och deras betyg vilka är en kvittens för framtiden.

Men vilka utbildningsbevis ska en chef ha?
Truckföraren måste uppfylla krav enligt AFS 2006:5, Användning av truckar. En lärare måste uppfylla krav enligt förordning (2011:326) om behörighet. En yrkesförare måste fylla Transportstyrelsens krav på yrkesförarkompetens. Rent krasst gäller en föreskrift per exempel.

Näringslivets Regelnämnd, NNR, noterar att Svensk författningssamling (SFS) just nu innehåller ungefär 1200 lagar och runt 2200 förordningar som ett normalstort Svenskt företag måste förhålla sig till. En chef med personalansvar har därför, rent krasst, kravet på sig att känna till alla lagar, regler och krav som berör både sitt eget jobb och de yrkesbefattningar som personalen har.
Därför frågar jag igen. Vilka utbildningskrav ska då en chef ha?
Arbetsgivare ansvarar alltid för allt som händer. En styrelse är en juridisk arbetsgivare, d.v.s. ansvaret delas då mellan dem som sitter i styrelsen. Egenföretagare är exempel på fysiska arbetsgivare. Arbetsgivare hinner sällan kolla allt som händer, så enligt lag får man fördela arbetsmiljöuppgifter. Mellanchefer, skyddsombud och andra får då uppgiften att ansvara för tillsynen av vissa delar och informera arbetsgivare om läget. Alla dessa positioner tillsätts av chefer.

Naturligtvis har min fråga ett enklare svar. De som har arbetsmiljöuppgifter (chef) ska ha skriftlig och spårbara kunskaper enligt SAM (Systematiskt arbetsmiljöarbete). Arbetsmiljölagen ställer detta grundkrav. I vissa fall ansvarar en chef för hundratals personer, långt fler än den ensamme truckförare som kanske kan skada någon enskild vid en olycka.

Men jag lyfter denna frågeställning av en enkel anledning: läs platsannonserna!

För chaufförsjobb, truckförare och lärare är det självklart att behörighetskrav är inskrivna. Ingen arbetsgivare vill anställa en truckförare utan truck-kort. Ingen rektor vill rekrytera en obehörig lärare. Inget åkeri anställer en långtradarchaufför utan C-kort. Men vad står det då i chefsannonser?

'Du bör ha flerårig chefserfarenhet'.
Behörighetskrav, SAM-certifiering, diplomering för OHSAS 18001, ISO45001 eller 'chefs-certifiering' lyser med sin frånvaro som krav i platsannonser.
Varför är det så? 
Själva innebörden av att vara chef är ju att du får en arbetsmiljöuppgift. Undersökning, riskbedömning, handlingar och uppföljning av risker på alla plan måste genomföras enligt AFS 2001:1. De drygt 80 AFS:ar som definierar arbetsmiljökrav på dessa plan ska du även känna till. Du ska hantera allt detta så att det är spårbart enligt SAM-hjulet. Du ska hålla handlingsplan för olyckor, tillbud och kris  känd och aktuell för dina medarbetare. Du ska rapportera avvikelser till närmaste chef och informera anställda enligt noga fastslagna rutiner. Och så vidare.
Detta är långt mer komplicerat än att köra truck. Ändå saknas körtillstånd för chefer.

Under min egen tid som chef med egna anställda hade jag mycket rudimentära kunskaper om detta...och var förlåten. I företag med färre än 10 anställda är kraven nämligen enormt mycket lättare. Dock är det övergripande antalet platsannonser för chefer på nätet för större företag. I mitt yrke som arbetsmiljöingenjör är dessa företag i många fall klienter. I samtliga kommuner, förvaltningar och företag som jag arbetar inom möter jag både erfarna och nya chefer. Samtliga har en enorm vilja att göra ett bra jobb, att skapa en optimal arbetsmiljö och få förtroende från medarbetare. Lika ofta måste de 'uppfinna hjulet' för att nå dit. De vet helt enkelt inte att en färdig handbok finns. 
Det är förståeligt. Finns det inga grundkrav för yrkestiteln 'chef' i form av yrkesbevis eller behörighetkrav så finns ofta inte grundkunskaperna.

Så tänk igenom frågan nästa gång ni skriver en platsannons:
vilka kunskapskrav ska ni ställa på en chef?

ISO-certifiering x 3 på ett enkelt sätt!

Är ni ett företag med fler än 10 anställda? Då bör ni - enligt Arbetsmiljölagen - ha en  SAM -process som snurrar internt.  Är ni ett företa...