Utredningar görs, inom företag, främst för att identifiera åtgärder som förebygger att liknande händelser inträffar igen eller att konsekvenserna av risker minimeras.
MSB, Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap, har några av Sveriges främsta utredare och sitter därmed på föredömliga tips som i vissa fall inte går att finna på Arbetsmiljöverkets sidor.
Ni som följer denna arbetsmiljöblogg vet att jag ofta förklarar olika arbetsmiljökoncept för arbetsgivare i stort, naturligtvis för att marknadsföra min roll, men främst för att krav, lagar och regler nu är på en nivå som gör att en normal chef inte har möjlighet att hinna med all läsning.
I detta kåseri tar jag upp några korta utdrag ur MSB:s fina rapport 'Riktlinjer för olycksutredning' med några egna förklaringar.
MTO-mindmap; Människa. Teknik, Organisation
En olycka eller incident beror oftast inte på en enda orsak utan en kombination av orsaker som bidrar till händelsekedjor som löper parallellt och som i olika utsträckning bidrar till olyckans uppkomst eller konsekvenserna av denna. Dessa orsaker har ofta sin grund i organisatoriska faktorer.
VAD?
För att säkerställa att en olycka blir allsidigt genomlyst, är det väsentligt
att den utredningsmetod som tillämpas har ett systemperspektiv. I en
utredning som utgår från ett systemperspektiv ställs frågan om varför
en händelse har inträffat i flera steg och inte enbart vem som har gjort
vad.
MTO står för Människa, Teknik och Organisation och det är samspelet
dem emellan som är centralt. MTO kan också definieras som ett
perspektiv på säkerhet vars syfte är att studera hur människans fysiska,
psykologiska och sociala förutsättningar samspelar med teknologier och
organisationsformer samt utifrån detta perspektiv kunna verka för ökad
säkerhet.
En olycksutredning ställer specifika krav på deltagarnas kunskaper
om och erfarenheter av datainsamling, utredningsmetoder och
rapportskrivning. Exempel på viktiga kompetenser som en utredare eller
utredningsgrupp bör ha framgår av följande tabell:
I korthet: Chef bör ha kunskap om företagets utredningsmetoder (1). Hen bör se till att någon med koll på arbetsplatsen medverkar vid utredning (2) (exempelvis skyddsombud, lagbas eller enskild anställd). Till sist bör olycksspecifik kompetens (3) i form av utredare tillkallas. Detta är normalt min roll vid exempelvis arbetsplatsolyckor eller s.k. kliniska mätningar.
HUR?
Det finns olika arbetsmiljösystem som du kan läsa om i tidigare artiklar:- Hur ska man hantera byråkrati i arbetet?,
- Tips på olika arbetsmiljösystem,
- Arbetsmiljöpyramider, vad är det?,
- Kan Arbetsmiljöarbetet förenklas med ISO-certifiering?
Olycksutredningar är ett effektivt verktyg i ett systematiskt säkerhetsoch
kvalitetsarbete, men för att ge effekt måste det ses som en
integrerad del i detta arbete och inte som en isolerad företeelse utan
koppling till helheten.
En olycksutredning omfattar allt från den initiala planeringen av hur
olyckan ska utredas, fördelning samt schemaläggande av resurser,
insamling av data och information, analys av detta, rekommendationer
utifrån analysen, implementering av rekommendationerna och
slutligen utvärdering av den effekt dessa fått.
En olycksanalys fokuserar på hur en förståelse för vad som skett kan skapas utifrån
tillgänglig data och information. En olycksanalys är alltså bara en
del av en olycksutredning.
Analysen bestämmer dock indirekt hur
datainsamlingen utförs, särskilt om analysmetoden används regelbundet
inom organisationen.
Vill ni veta mer så kan ni kontakta mig direkt, eller Feelgood Företagshälsovård.
Lycka till!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar