lördag 24 juni 2017

Kan Arbetsmiljöarbetet förenklas med ISO-certifiering?


Arbetsmiljöverket har hängt med sedan 2001. Som förvaltare av AML, Arbetsmiljölagen, skapade de som första 'egna' föreskrift AFS 2001:1 (tidigare AFS:ar är uppdaterade versioner av föreskrifter från dåvarande Arbetarskyddsstyrelsen och Yrkesinspektionen). AFS 2001:1 är en förenkling av Arbetsmiljölagens grundkrav med sina tolv paragrafer.
Att som arbetsgivare följa dessa tolv regler är som Guds tio bud; det är svårt utan vägledning.
Av denna anledning finns bland annat SAM, systematisk arbetsmiljö, en förkortning vars ingress innehåller ett system för att leva upp till AFS 2001:1 och därmed arbetsmiljölagen. Söker du på SAM får du bland annat upp SAM-hjulet och även Arbetsmiljöhandboken från Arbetsmiljöverket, två fina hjälpmedel. En hel industri har skapats runt SAM (och BAM, Bättre Arbetsmiljö).

Arbetsmiljölagen är bara en buske i buskaget som heter Svensk författningssamling. Som Arbetsgivare kan det vara svårt att se var en buske slutar och nästa börjar. Vi arbetsmiljöingenjörer arbetar ofta med att ansa grenverket i arbetsmiljösystem för att förenkla och förtydliga detta juridiska och säkerhetsmässiga arbete. Arbetsmiljöhandboken ger här en tydlig bild av hur Arbetsmiljöverket vill att SAM-busken ska se ut. 
Fotnot: Är ert företag intresserade av att uppdatera ert nuvarande (eller obefintliga) arbetsmiljösystem till IT-åldern så kan jag tipsa om SAM-Online, ett färdigt interaktivt system med AV:s Arbetsmiljösystem som bas. 

Några andra buskar har grenar som är tätt intrasslade i arbetsmiljö och ingår som krav för arbetsgivare. Främst gäller detta miljö och kvalité. Byggande, detaljplanering, miljö- och hälsoskydd, naturvård och livsmedelshantering är några exempel på grenar där Miljönämndens-, naturvårdsverkets-, jordbruksverkets- och livsmedelsverkets inspektörer och kontrollanter trängs med Arbetsmiljöverkets inspektörer.

Kan man som arbetsgivare hantera detta buskage utan att gå vilse i papper och administration? Ska man följa alla regler måste halva arbetsdagen gå åt till byråkrati, eller hur?

Jo, intressant nog är frågan om administration inte vad som ska göras, utan hur. Ska man ha parallella system och rutiner för varje regelverk blir det snabbt ett yvigt buskage och mycket jobb.
I stort sett alla större företag är nu ISO-certifierade enligt ISO 14001 (Miljöledning) och/eller ISO 9001 (kvalité). Arbetsmiljöverkets SAM och tillhörande Arbetsmiljöhandbok är ett fint hantverk, men inte helt kompatibelt med ISO-upplägget (det är som två olika programspråk). Det är med andra ord en Svensk buske i en rabatt med internationella standardbuskar.

För arbetsmiljöarbete finns just nu ingen ISO-standard, men en standard enligt OHSAS 18001 (Occupational health and safety management system) som följer samma arbetsgång som ISO 9001 och ISO 14001. Fördelen men OHSAS 18001 gentemot andra sätt att styra arbetsmiljö är att den drar nytta av möjligheter till att samverka mellan olika delar i organisationen. Är organisationen certifierad enligt ISO 9001 eller ISO 14001 finns redan en struktur att bygga på som gör implementeringen av OHSAS 18001 enklare. 
Jag har sedan början på året programmerat vissa beta-tester av arbetsmiljösystem utifrån denna standard (en paketlösning på samma sätt som SAM-Online), men ser att detta jobb kan vara inaktuellt när det är färdigt.

En ny arbetsmiljöstandard

ISO 45001
Under 2016 publicerades ett förslag (en så kallad DIS) till en ny ISO-standard för arbetsmiljö.
I april förväntas ett nytt omarbetat förslag (DIS 2) att publiceras. Efter en remissomgång kommer alla länder som deltar i standardiseringsarbetet att rösta om den kan tillstyrkas eller ej samt lämna kommentarer på innehållet. I Sverige är det SIS TK301 som röstar och lämnar kommentarer där RISE Certifiering deltar. Nästa internationella möte sker i september. Där bearbetas kommentarer och tekniskt sett kan beslutas att publicera en färdig standard. Det mest troliga alternativet är dock att ett slutligt förslag till standard (FDIS) tas fram och skickas för ny remiss och slutlig omröstning. Det innebär ytterligare ett internationellt möte. I så fall kommer den färdiga standarden att kunna publiceras någon gång under våren 2018. (Källa; RI.SE)

Detta är fina nyheter! Du som arbetsgivare kommer att kunna baka ihop Miljösystem (ISO 14001), Kvalitétsystem (ISO 9001) och Arbetsmiljösystem (ISO 45001) och därmed förenkla det administrativa jobbet oerhört. Det i sin tur är en ren vinst, både ekonomiskt och utifrån den minskade stress som uppnås med minskad byråkrati. 
Jag ska nu kavla upp ärmarna och utveckla bra, enkla & praktiska system för detta. Hör av er om ni vill samarbeta med oss!

Uppdatering 2018-03-30:
ISO 45001:2018 är nu aktuell. Därmed kan ert företag certifiera er utifrån denna standard!
Uppdatering 2018-05-31:
Jag kan nu erbjuda full konsultation, integration och support till internrevisorer och projektansvariga.

måndag 5 juni 2017

Vad är ett vindkraftverk?

Vad är ett vindkraftverk? Ett luftfartshinder? En tornbyggnad? En sammansatt maskin? En elapparat? En generator? Del av en sammansatt elanläggning?

Min tid som besiktningsman av vindkraftverk var, ur juridisk synvinkel, lärorik. Den korrekta, juridiska definitionen av ett objekt (här vindkraftverk) måste vara tydlig då vi oberoende besiktningsmän i stort meddelar om kund bör ta emot det som leverantören levererat.
CE-märkning är en kvalitetsstämpel på detta, men även denna grundas på objekttyp.

Ovan en flödesanalys från rapport Analys av GIS i vindkraftverk, 2014

I korthet är det ett gytter av lagar och regler för vindkraftsföretag att följa: 
Ett vindkraftverk brukar under projekterings-fasen ses som 1) ett byggnadsverk (man behöver bygglov m.m.), 2) ett objekt av allmänt intresse enligt kommunallagen (kommun och lokala aktörer måste medverka), 3) ett miljöärende i enlighet med exempelvis Natura 2000 och 4) ett projekt av militärt riksintresse. Ja, naturligtvis vill även (5 luftfartsverket säga sitt då det är ett flyghinder och även 6) MSB, myndigheten för samhällsskydd & beredskap.
När allt detta är överstökat måste beställare övergå till att 7) projektera allt i enlighet med PBL, Plan & Bygglagen och även 8) Miljöbalken. Själva fundamentet, nacell och tornet räknas som ett byggnadsverk, men i stort sett alla övriga delar är maskindelar. Ett stort vindkraftverk består av tusentals delar vilka har unika CE-märkningar enligt främst (9 Maskindirektivet
Maskiner delas normalt upp i tre olika kategorier:
  • Kompletta och CE-märkta maskiner (omfattas av föreskrifterna om maskiner, AFS 2008:3)
  • Delvis fullbordade maskiner (omfattas av före- skrifterna om maskiner, AFS 2008:3) 
  • Äldre maskiner (omfattas av föreskrifterna om användning av arbetsutrustning, AFS 2006:4) 
10) Nu är inte ett vindkraftverk något av punkterna ovan, utan en s.k delvis fullbordad maskin.
En delvis fullbordad maskin ska: 
  • endast vara avsedd att byggas in i eller monteras ihop med andra maskiner eller med andra delvis fullbordade maskiner eller annan utrustning 
  • inte vara CE-märkt 
  • ha en försäkran för inbyggnad som ska vara på svenska 
  • ha monteringsanvisningar En delvis fullbordad maskin utgör nästan en maskin men kan inte ensam användas för något särskilt ändamål. Ett drivsystem är ett exempel på en delvis fullbordad maskin. 
11) När alla maskindelar är monterade och jobbar tillsammans slutar det vara en delvis fullbordad maskin och blir istället en sammansatt maskin. Själva vindkraftverket ska då CE-märkas som detta.
En maskinlinje ska CE-märkas om: 
  • De ingående maskinerna är sammansatta för att utföra en gemensam funktion såsom produktion av en bestämd produkt. 
  • De ingående maskinerna är sammankopplade på ett sådant sätt att varje maskin direkt påverkar funktionen hos andra delar av eller hela maskinlinjen.
När ett vindkraftverk skall exporteras till ett land inom EU krävs det av tillverkaren att de kan visa upp ett Declaration of Conformity (DOC). Detta underlag ligger därefter som underskrivet intyg för den CE-märkning som krävs. I teorin är det vindkraftsleverantören som ansvarar för säkerheten av produkten, d.v.s. att CE-märka hela vindkraftverket som en maskin. Arbetsmiljöverket ansvarar ytterst för tillsyn av detta. Jag som besiktningsman kommer in först när verket är igång (12).

12) Nu till det intressanta. Maskinen blir en elanläggning så fort det spänningssätts.
”När den elutrustning som finns i vindkraftverket spänningssätts (gäller även provdrift) blir det en elanläggning för produktion av el enligt ellagens (1997:857) bestämmelser vilket innebär att innehavaren ansvarar för kraven i starkströmsförordningen (2009:22) samt elsäkerhetsverkets föreskrifter och allmänna råd (ELSÄK-FS 2008:3) om innehavarens kontroll av elektriska starkströmsanläggningar och elektriska anordningar uppfylls.” - Horst Bluchert, generaldirektör, Elsäkerhetsverket

Så, som svar på detta kåseri:
  1. Först är det ett miljöärende och ett riksintresse
  2. Sen är det ett byggnadsverk
  3. Därefter är det både ett byggnadsverk och en delvis fyllbordad maskin
  4. Som blir en enhetlig, sammansatt maskin
  5. Som bler en elproducerande apparat
  6. Som ingår i en elproducerande anläggning (vindkraftspark)
Nu, som arbetsmiljöingenjör, jobbar jag bredare än med just vindkraft. Dock bygger säkerhetsarbetet inom alla branscher på ett grundläggande kriterium:

"Att veta när man vet något och att veta när man inte vet något - det är kunskap." 
Konfucius (555 f.Kr-479 f.Kr)

KMA - för Bygg & Anläggning?

K M A – Kvalitets-, miljö- och arbetsmiljöstyrning  Företag strävar idag efter att integrera ledningssystemen för kvalitet, miljö och arb...