Elefanten i rummet, den globala uppvärmningen, förändrar i snabb takt det klimat som vi är anpassade till. Nordiska byggnader är optimerade för att behålla värme och optimera energibehållningen vid kallt väder. Våra arbetsplatser är i stor utsträckning öppna kontorslandskap med stora ytor och gemensam ventilation, ofta med en konstruktion som innebär att man inte kan öppna fönster hur som helst. Det innebär stora problem om ventilationen stängs av eller inte kan kyla ner utomhusluften tillräckligt.
En tidigare artikel från 2017 - Inomhusklimat, ett ständigt problem på arbetet? - har fått en massa träffar under värmeböljan. Jag vill dock be om ursäkt då innehållet där helt utesluter...värmeböljor. Det är ett arbetsmiljöproblem som hittills varit helt utanför radarn hos Arbetsmiljöverket, Boverket, Miljökontor och hälsoexperter.
Byggnadsrelaterad ohälsa tar mest upp fuktskador eller andra problem som kan skapa ohälsosamma toxiner i luften. Arbetsmiljöverket har själva markerat att det inte bör införas nivågränsvärden för temperaturer på arbetet och hänvisar själva till folkhälsomyndighetens rekommendationer för temperaturer.
Krav på ventilation, luftomsättning och inomhusmiljö i övrigt ligger juridiskt mellan arbetsmiljölagen och Plan&Bygglagen, två olika regelverk med två olika förmyndare (Arbetsmiljöverket och Boverket). Så, det finns inga faktiska lagkrav för temperatur på en arbetsplats som arbetsgivare måste förhålla sig till, endast rekommendationer eller så kallade bör-värden från Folkhälsomyndigheten:
FoHM:s allmänna råd om Temperatur inomhus (FoHMFS 2014:17)
På arbetsplatsen fungerar ansvarsfördelningen ungefär likadant. Fastighetsägare/ansvarig ska följa kraven i plan & bygglagen vad gällande ventilationskontroll och skötsel, OVK. Arbetsgivare/hyresgäst ska följa kraven i arbetsmiljölagen och dess föreskrifter som gäller arbetsplatsens utformning. Exempelvis brukar därmed ansvaret för att rengöra ventilation och ventiler på arbetsplatsen något som ofta faller mellan stolarna.
Arbetsgivare måste följa kraven i arbetsmiljölagen. De allmänna krav som Arbetsmiljöverket har står tydligast i AFS 2009:2, Arbetsplatsens utformning, 16 § (om luftkvalité):
Lokaler som innehåller arbetsplatser eller personalutrymmen ska vara så ordnade och ha sådana ventilationssystem för luftväxling och uppfångande av luftföroreningar som alstras i lokalerna, att luftkvaliteten i vistelsezonen är tillfredsställande.
Fastighetsägare/fastighetsansvariga ska främst följa Plan- och byggförordning (2011:338), 5 kap. ( Funktions- och säkerhetsåtgärder ) :
3 § Vid varje återkommande besiktning ska det kontrolleras att funktionen och egenskaperna hos ventilationssystemet i huvudsak överensstämmer med de föreskrifter som gällde när systemet togs i bruk samt att kraven enligt 2 § 2-4 är uppfyllda.
Båda dessa regelverk är dock suddiga när det kommer till inomhustemperatur (vad betyder exempelvis 'tillfredställande luftkvalité'?), så man får åter luta sig mot FoHM:s allmänna råd om Temperatur inomhus (FoHMFS 2014:17) för praktiska rekommendationer.
Rent praktiskt: Fastighetsägare, byggherrar och projektörer ansvarar för att informera arbetsgivare/hyresgäster om ventilationen måste stängas av eller byggas om och då även ta fram en handlingsplan med lösningar för de 'olägenheter som kan uppstå' för hyresgäster (de som arbetar i byggnaden i detta fall). Om arbetsgivare/chefer inte fått ta del av detta så kan de inte hållas ansvariga. Kostnaden för exempelvis tillfälliga bordsfläktar eller liknande åtgärder bör i det fallet tas av fastighetsägare, inte de som hyr lokalen (företagare eller liknande arbetsgivare).
Om det dock visar sig att ventilationen fungerar som den ska men att anställda i lokalen ändå upplever stora problem så ansvarar arbetsgivare för att ta fram en handlingsplan och lösningar.
Vad gör man då om samarbetet mellan fastighet och hyresgäster/arbetsgivare inte fungerar så bra?
Plan- och bygglagen (2010:900), 11 kap. Tillsyn, tillträde, ingripanden och påföljder:
18 § Om det brister i underhållet av ett byggnadsverk, får byggnadsnämnden uppdra åt en sakkunnig att utreda behovet av underhållsåtgärder. Innan nämnden beslutar om ett sådant uppdrag, ska nämnden i ett föreläggande ge byggnadsverkets ägare tillfälle att inom en viss tid ge synpunkter på uppdraget och på frågan om vem som ska betala kostnaderna för uppdraget. Den sakkunnige ska vara certifierad enligt 10 kap. 8 § 2.
Det är ett av de uppdrag jag ibland utför, antingen som arbetsmiljöingenjör (AML) eller som kontrollansvarig (PBL).
________________________________________
