fredag 27 april 2018

Är brister i skolan (verkligen) orsak till psykisk ohälsa?


Brister i skolans funktion har bidragit till ökningen av psykisk ohälsa bland barn och unga i Sverige. Förändringar på arbetsmarknaden har troligen också påverkat. Det visar en ny rapport från Folkhälsomyndigheten.
Folkhälsomyndighetens slutsats är att den svenska skolan behöver stärkas. Både Kommissionen för jämlik hälsa och Skolkommissionen har lyft förslag som syftar till att skapa en god lärandemiljö i skolan, bättre skolprestationer och en likvärdig skola.
(Läs mer på folkhälsomyndighetens sida)
Vänta lite nu: har man inte missat något viktigt här?
En arbetsmiljöingenjör skulle aldrig sätta rubrik som börjar med 'Därför har...' (Informationssidan heter nämligen Därför har den psykiska ohälsan ökat bland barn och unga i Sverige) för ett symptom som involverar ett helt land, en hel befolkningsgrupp och en bred åldersgrupp. Det är farligt att förenkla komplexa orsakssammanhang.

USA's Alternative truth- metodik är ett exempel på vad resultatet kan bli.
Det intressanta är att rapporten har analyserat den grundorsak som skapar exakt samma psykosociala ohälsa för de grupper under pensionsåldern som tidigare rapporterats. Man betar av denna viktiga punkt på en kvarts sida (s.28) och utelämnar därefter en slutsats?
Med stor respekt för duktiga akademiker - folkhälsomyndigheten har några av de bästa - så kommer detta visselblåsarkåseri efter mycket eftertanke.
Är rapporten framtagen utifrån politiska motiv? Har slutsatser exkluderats med hänvisning till alla de tidigare rapporter som finns? Har myndigheten förenklat utredningen?
Vi har undersökt flera områden som ökad individualisering, ökad öppenhet kring psykisk ohälsa, lägre krav på barnen, medikalisering av barndomen och digitalisering. På grund av ämnenas komplexitet och begränsat vetenskapligt underlag är det osäkert i vilken utsträckning dessa faktorer har påverkat utvecklingen. Området kompliceras även av att det är sannolikt är en kombination av olika faktorer som har bidragit till ökningen av psykisk ohälsa bland barn och unga. (s.30)
Det är sant. Problem-orsak finns i alla dessa delar, så vad ger då myndigheten för åtgärdsförslag på nästa rad?
Vår bedömning är att den svenska skolan behöver stärkas.
Punkt.

Informationsöverflöd

Låt oss backa bandet lite och titta på en alternativ sanning:

-Kortfattat kan sägas att teknikrelaterad stress är ett problem som fortfarande på många sätt ‘faller mellan stolarna’, både hos arbetsgivare, företagshälsovården och rådgivande myndigheter. Detta ger i sin tur en ökning av stressrelaterad symptomatik där vi inte berör rätt orsakssammanhang. Arbetsmiljöverket, i samarbete med KTH, sammanställde 2015 en utmärkt rapport med namnet ‘Digital arbetsmiljö 2015:17’ som på 127 sidor lyfter mycket av det vi lyfter här.
( Artikel Arbetsrelaterad teknikstress )

”Diagnoser föds, gör karriär och dör. Gränserna för vad som betraktas som sjukt och friskt, normalt eller avvikande, förändras ständigt… Sjukdomsdiagnoser kan beskrivas som sociala förlopp med flera aktörer: patienter, läkare, arbetsgivare, sjukförsäkringssystem, läkemedelsindustri, medier, nätet och de kulturella koder som ständigt omdefinierar vad som tillåts kallas sjukt.” (Karin Johannisson, professor i idé- och lärdomshistoria)
( Artikel Ansvar för psykisk ohälsa )

– Bildning har med människans allsidiga utveckling att göra. I stället har vi gett upp det och gått till ett paradigm där utbildning i stort sett är ett massproduktionstänkande.
Vi har tagit bort ”bildning” från utbildning – det är bara ”ut” kvar.
Kamran Namdar, lektor i pedagogik, säger att det finns ”en viss schizofreni både i styrdokumenten och i läraryrket” vad gäller uppdraget.
– Politiker vill ha en bra skola, där elever får goda kunskaper och färdigheter och bidrar till nationalekonomin. Sedan har vi i Sverige också en uttalad värdegrund i skolan, men i verkligheten har kunskapsmålen dominans.

( Artikel Vad ska en Svensk kunna? )

Ångest om automatisering är förståelig i ljuset av de blixtsnabba framsteg som tekniska företag har gjort i robotik och artificiell intelligens. Tanken att vi står på gränsen till en ny värld och omfattningen av automatiseringen är hisnande. I Silicon Valley diskuteras en så kallad universell grundinkomst, ett stipendie som skulle betalas automatiskt till varje medborgare, så att människor kan ha något att leva på när robotar gör vårt jobb.
( Artikel Är vi på kollisionskurs mot en arbetslös framtid )


Min dotter ska snart fylla 11 år och är därmed en i riskgruppen. Jag observerar hennes digitala rutin med intresse:

06.30-07.30: Frukost med en hand och andra handen fastlimmad vid mobilen för en timmes session av Instagram, Snapchat och senaste på YouTube
15.00-18.00: Samma sak igen via LapTop.
18.00-20.00: Egna inspelningar med exempelvis shuffle på Musical.ly, Insta-snaps, Roblox o.s.v.
Hon följer intensivt vissa digitala kändisar, klasskamrater och grupper inom sin bubbla.

För att synas, få likes, vara med, vara på, bli känd, få följare och i allmänhet hänga med så krävs det ett enormt arbete. Denna åldersgrupp ser i många fall skolan som ett hinder för sin digitala karriär och utveckling. Vinstintresset ligger inte i inkomst utan i kändisskap på sociala medier. Naturligtvis går detta överstyr utan normala rutiner. Hur många ligger inte vakna på nätterna för att vakta likes, få bekräftelseinkomst och hinna med det senaste? Hur många orkar hålla uppe de 'normala' kraven i skolan och fokusera när det digitala reviret ligger och väntar? Hur ska man fatta ekvationen när det kanske ligger 20 nya likes på det senaste inlägget?
Vad händer när denna åldersgrupp sedan börjar ett fast arbete? Det vet vi. Stressrelaterade långtidssjukskrivningar har ökat lavinartat i åldersgruppen 20-30 år. Detta är inte en röd tråd att följa - detta är ett rött rep av orsak-verkan.

Det är inte skolan som brister, det är vår generations bristande förståelse för informationsålderns enorma utveckling.
Vi har ett enormt informationsöverflöd som lavinartat ökar i vår nya värld. Nästa generation tacklar detta efter bästa förmåga, men handbok saknas.

Andelen 13- och 15-åringar som rapporterar återkommande symtom på stress och psykisk ohälsa – som sömnsvårigheter, nedstämdhet och magont – fördubblades i Sverige under perioden 1985–2014. (Folkhälsomyndigheten)
Sverige är ett av de mest digitaliserade länderna i världen och svenska barn och unga ägnar mer tid åt internetbaserade aktiveter än i andra länder (s.28). 

Folkhälsomyndighetens verkar dock säkra på sin sak; Skolan, inte IT-beroendet, orsakar detta.










Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

ISO-certifiering x 3 på ett enkelt sätt!

Är ni ett företag med fler än 10 anställda? Då bör ni - enligt Arbetsmiljölagen - ha en  SAM -process som snurrar internt.  Är ni ett företa...