fredag 7 september 2018

Ska vi fokusera på detta med framtidens arbete?

Kan du tänka på en bransch vars arbetstagare inte riskerar att förlora sina jobb till robotar eller datorer i framtiden?

Automatiseringen sopar rent bland föråldrade rutinjobb, skapar nya typer av jobb och har gett oss ett helt nytt sätt att tänka på vår roll i detta.

Även om det verkar som ett modernt problem är teknikstress, d.v.s. ångest över maskiner som ersätter människor, inget nytt.

År 1589 bad uppfinnaren William Lee om patent på en ny stickmaskin. Drottning Elizabeth vägrade att bevilja detta med motiveringen att det skulle beröva anställda deras jobb och göra hennes undersåtar till tiggare. Det var på många sätt början på den första industriella revolutionen, vilket skapade fler jobb, inte färre. Dock försvann på många sätt det 'mänskliga värdet' då vi blev delar i det nya maskineriet. De som förut levt nära naturen - hantverkare och bönder - blev på ett sätt endast kugghjul i den nya kapitalismen.

Den 4:e industriella revolutionen

Den Fjärde Industriella Revolutionen - som vi nu står inför - beskrivs som den största revolutionen i mänskilghetens historia. Teknologiska framsteg inom genetik, artificiell intelligens, robotteknik, nanoteknologi, 3D-printing och bioteknologi bland andra kommer samverka till allomfattande omvälvning, inte minst när det gäller arbetsmarknaden.
Förskalven känns redan av. 
I takt med med den teknologiska utvecklingen efterfrågas nya färdigheter på arbetsmarknaden snabbare än utbildningar hinner anpassa sig. Det flöde med vilket vi tar till oss all denna data - både inom utbildning och nöje - är redan nu  grunden till den stress och psykiska ohälsa som allt fler upplever.

65 procent av barn som börjar lågstadiet nu kommer jobba med yrke som inte ens finns ännu, och inom tekniska utbildningar uppskattas mer än 50 procent av kunskapen som lärs ut under första året av studier vara föråldrat vid examen (källa).

Redan 2020 kommer mer än en tredjedel av de färdigheter som anses önskvärda idag vara ersatta av nya färdigheter som inte anses nödvändiga för samma yrke idag.

Komplex problemlösning anses vara den viktigaste färdigheten på arbetsmarkanden redan nu, och så lär det förbli. Men i övrigt klättrar logiska färdigheter som kritiskt tänkande högre medan sociala färdigheter som att samarbeta och förhandla värderas lägre.
Det blir viktigare att kunna hantera teknologi än människor.

Människovärde vs. produktionsvärde?

-Jag pratar med ledare för institutioner runt om i världen, säger John Hagel , medordförande för Deloitte Center for the Edge,
-När framtidens arbete kommer upp finns det bara två frågor som ledare är intresserade av: 
  1. Hur snabbt kan vi automatisera?
  2. Hur många jobb kan vi eliminera?
Dessa tankegångar är inte konstruktiva eftersom den sätter arbetare och ledning mot varandra i en osund konkurrens. Ökad automatisering ska inte handla om att förskjuta människor - det kommer fortfarande att finnas ett behov av oss - precis som det alltid har varit. 
Men eftersom maskiner tar en större andel av våra rutinuppgifter måste vi börja förbereda oss för vad vi ska göra i framtidens arbetsmarknad.

Ett osäkert klimat

Gary Bolles , ordförande för framtidens arbete vid Singularity University, känner att diskussioner om arbetets framtid ofta känns som en berg-och-dalbana. 

-En dag ser vi en artikel som berättar att 10 miljoner jobb kommer att försvinna eftersom AI kommer att ersätta alla dessa uppgifter,
men nästa minut kommer nya rubriker:
-Ny studie påvisar att AI kommer att skapa fler jobb än vad som försvinner.
Vad kan vi då göra i detta klimat av förändring?

Ingen vet, för framtidens arbetsmarknad är oförutsägbar. Bolles noterade till exempel att ingen förutsåg hur Uber och Lyft skulle förvandla den personliga transportindustrin. Och denna osäkerhet är inte ny; Tidigare förutsägelser om arbetets framtid har ofta varit felaktiga. Det finns till exempel otaliga teorier för att förklara varför tre timmars arbetsdag inte har blivit verklighet.

Det finns inte  något tydlig koppling mellan orsakssambandet mellan denna nya automatisering och mänskligt arbete. 
-Det är människors (beslutsfattares) beslut om huruvida ett jobb går bort när arbetsuppgifterna kan automatiseras, säger Bolles och betonar vikten av att erkänna mänsklig potential.

Steve Hatfield  förtydligar Bolles påstående i ren data: 
Deloitte s rapport från 2015 visade att ny teknik mellan 2001 och 2015 bidrog till förlusten av cirka 800 000 arbetstillfällen. Men,  under samma period skapade det också cirka 3,5 miljoner nya, högre betalande jobb. 
Utmaningen är att returnera människor som är 'föråldrade' kunskapsmässigt till att komma in på en mer tekniskt avancerad arbetsplats.


Individens makt

Vi människor måste ha förtroende att påverka vår arbetsplats och arbetssituation.
Hagel berättade historien om Paul Green, anställd vid ett livsmedelsföretag som producerar industriell tomatpasta och tärnade tomater. 
Green anställdes initialt som säsongspersonal, hans jobb var att sköta den maskin som skilde skinn från tomaterna. Green märkte ineffektivitet , och eftersom företaget gav sina anställda möjlighet, tid och resurser för att förbättra arbetet kunder Paul experimentera med olika inställningar och egenskaper hos denna maskin - vilket gav företaget en tjugofemprocentig ökning av effektiviteten som resultat.

Återuppfinna arbetet

Förutom att lita på anställda - genom att alla på arbetsplatsen får bidra med idéer - bör företag och samhällen även förädla tydliga mänskliga färdigheter. Arbetets framtid är beroende av att vi kan utarbeta de mänskliga förmågor som inte är 'automatiska' och som skapar värde. Dessa färdigheter ska inte, som så ofta är fallet, vara begränsade till enbart  kreativa yrken. 
Nyfikenhet, kreativitet, fantasi, social intelligens och känslomässig intelligens är några exempel.

Ungdomar kan lättare anpassa sig till teknik, men Hatfield påpekar att världsbefolkningen är åldrande och att den äldre demografiska vill fortsätta att arbeta. Exempelvis: I Tyskland gjorde BMW 70 ändringar i sin tillverkningsmiljö - större typsnitt på skärmar, bekväma stolar för monteringsarbetare och mjukare trägolv - vilket förbättrade den åldrande arbetsgruppens tillfredsställelse och reducerade fel.

Hur länge till kontrollerar vi situationen?

Ray Kurzweils drar slutsatsen att teknologiska framsteg följer ett mönster av exponentiell tillväxt, följt av vad han kallar The Law of Accelerating Returns. Han generaliserar Moores lag, vilken beskriver geometrisk tillväxt i komplexiteten i integrerade kretsar, till att inkludera teknologier från långt innan den integrerade kretsen uppfanns. 
Kurzweil skriver att när teknologi kommer till en barriär kommer ny teknologi att ta sig över den. Han förutspår att paradigmskiften kommer att bli allt mer vanliga, ledande till "teknologisk förändring så snabb och genomgående att den representerar en brytning i den mänskliga historien".

Kurzweil tror att singulariteten kommer att inträffa före slutet av 2000-talet, och sätter datumet till 2045. Det betyder i korthet att artificiell intelligens kommer att bli självförsörjande, självskapande och accelerera förbi mänsklig intelligens.
Redan 2029 kommer dock maskiner att kunna lura oss genom att klara aktuella Turing-tester. Detta är en gradvis övergång till singulariteten.

Vad kommer härnäst?

Det finns mycket spekulation om de förändringar som den accelererande tekniken kommer att leda till. Men det kanske inte är den viktigaste frågan i detta fall, för i grunden är det inte jobb, utan människovärde som diskuteras. 

Tänk dig att du i framtiden kommer att kunna leva på en s.k. optionslön - den del av avkastningen som robotar jobbar ihop till företag men som de själva inte tar ut i lön - vilket i princip gör att du inte behöver arbeta för ditt uppehälle. Skulle du då ändå vilja jobba?

Det är mycket möjligt att framtidens arbetsmarknad i ökande grad kommer att styras av personliga färdigheter. Om så är fallet kommer musiker, konstnärer, poeter och andra med unika förmågor att gå ut som vinnare. 
Sekundärt kommer det att dröja länge innan automatiseringen tar över hantverksyrken. Snickare, plåtslagare, golvläggare och andra som arbetar 'i fält' har det relativt tryggt på arbetsmarknaden.
Men vem kan säga säkert?

P.s: Vissa delar av detta kåseri är från Singularityhub.com

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

KMA - för Bygg & Anläggning?

K M A – Kvalitets-, miljö- och arbetsmiljöstyrning  Företag strävar idag efter att integrera ledningssystemen för kvalitet, miljö och arb...