torsdag 2 februari 2017

Vad gäller för hjälmtvång på arbetsplatsen?

Användning av personlig skyddsutrustning, AFS 2001:3 är det som gäller. Med det sagt, behöver man alltid ha hjälm på huvudet på en arbetsplats?
Lite information:

Industrihjälmar 
skyddar främst mot fallande föremål, men kan även skydda mot klämskador, elektrisk spänning och stänk av smält metall. Vad hjälmen skyddar mot ska framgå av tillverkarens bruksanvisning som ska finnas på svenska. Hjälmen ska vara försedd med hakrem.

Stötskyddsmössor 
används där det finns risk för att man slår huvudet i hårda föremål, i vassa kanter eller utstickande föremål, exempelvis när man vistas i trånga utrymmen. Man ska inte använda stötskyddsmössor när det behövs skydd mot fallande föremål, exempelvis på byggarbetsplatser.Övriga skyddshjälmar

Brandhjälmar 
är avsedda att användas inom räddningstjänsten vid brandbekämpning. De ska skydda mot fallande föremål, strålningsvärme, klämskador och elektrisk spänning. Även cykelhjälmar, ridhjälmar och skyddshjälmar vid olika sportaktiviteter används inom arbetslivet.

Så, vad gäller?

Det är arbetsgivaren som ska göra en riskbedömning och välja en hjälm som skyddar mot risken. Allmänt: normalt har ett huvudskydd en livslängd på fem år. Om huvudskyddet råkat ut för slag eller är skadat ska det kasseras. Industrihjälmar enligt SS-EN 397:2012  är lämpliga att använda i till exempel byggnads- och anläggningsarbete, hamnarbete och skogsarbete.

Riskbedömning?
För tre år sedan gjorde Arbetsmiljöverket en intern skrivelse om hjälmar på byggarbetsplatser – Användning av skyddshjälm vid påfrestande arbetsställningar. Här konstaterar man att vid vissa arbetsuppgifter kan en hjälm vara till större skada än nytta, den kan öka risken för belastningsskador. Det gäller till exempel när man arbetar med golvläggning och ofta har huvudet i nedåtböjd vinkel så att nackmusklerna får arbeta mer än vanligt. Detta ökar risken för belastningsbesvär i nacke-skuldra-regionen.

Detta är inget nytt, AFS 2012:2 pekar på att man i riskbedömning ska ta hänsyn till rörelseförmåga, om hjälm (i detta fall) hindrar synfält, om nacken belastas i onödan och så vidare. Det är flera föreskrifter som måste gå hand i hand och det måste finnas tid att väga riskerna mot varandra och därefter fatta beslut.
Byggherren har ett ansvar att se till att arbetsolyckor och skador kan undvikas. I det ingår det att ta hänsyn till belastningsergonomin och den personliga arbetsutrustningen.
Hela byggarbetsplatsen kanske inte omfattas av samma risker? Valet av arbetsutrustning ska vara utformat så det passar det arbete som ska utföras, inte bli ett tvång för de anställda.

Målareförbundet har, tillsammans med övriga byggfack, diskuterat slentrianmässigt användande av skyddshjälm där risk inte föreligger. 
– I första hand ska arbetet organiseras så att skyddsutrustning inte behövs. Arbetsgivaren får inte hänvisa till personlig skyddsutrustning för att slippa ta itu med arbetsproblem, säger Janne Öberg. 

Mycket sant. Du som chef, balansera risken för att få saker i huvudet mot önskemål av ergonomin och arbetsmoment i riskbedömningen. Görs det rätt slipper de anställda hjälm-'tvång' och arbetsgivare slipper den gnagande rädslan för sanktionsavgifter.
Lycka till! 



Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

KMA - för Bygg & Anläggning?

K M A – Kvalitets-, miljö- och arbetsmiljöstyrning  Företag strävar idag efter att integrera ledningssystemen för kvalitet, miljö och arb...