Varje generation har en tendens att uppfinna hjulet på nytt, slå sig för bröstet och glömma historiken. Som arbetsmiljöingenjör arbetar jag dagligen med lagar och regler, men har arbetsmiljön blivit så mycket bättre med fler lagar? Se några av alla de som gäller för arbetsgivare i tidigare artikel.
Det korta svaret är ja. Dock har själva komplexiteten skapat nya problem. Det kan vara bra att få en påminnelse om hur det hela började.
Legostadgan är, med sitt ursprung redan 1664, Sveriges första arbetsmiljölag.
Legohjonsstadgan eller legostadgan var en lag som reglerade förhållandet mellan husbonde och anställda. Den första tillkom år 1664 och den sista 1833. Stadgan upphävdes först 1926. 1944 fick lagen en modern efterträdare i form av Hembiträdeslagen, som i sin tur 1971 följdes av lagen om husligt arbete.
Vad innebar då Legostadgan och hur mycket har förändrats?
- Förskottsbetalning: I legostadgan fanns bestämmelser om städjepenning vilket var ett förskott på årslönen och lämnades då tjänsteavtalet ingicks. Tillträdet föregicks av en frivecka, men legostadgan föreskrev att tjänstefolket skulle inställa sig till sin nya tjänst senast sju dagar efter det de lämnat den förra tjänsten. I annat fall riskerade de att bli straffade för lösdriveri.
- Referens/CV: Legostadgan föreskrev att husbonden/arbetsgivaren skulle skriva en orlovssedel då den anställde slutade sin tjänst. Orlovssedeln var ett slags arbetsbetyg och ett bevis på att innehavaren var fri att ta ny tjänst ( städja ).
- Arbetsgivaransvar: Husbonden hade många skyldigheter gentemot sina anställda. Han fick exempelvis inte utan mycket starka skäl avskeda en anställd under löpande årsanställning. Det nutida skälet ”arbetsbrist” var inte tillämpligt.
- Påföljder: Husbonden hade rätten till husaga. I den medeltida lagen gällande fram till 1734 hade husbonden rätt att aga såväl sin hustru som barn och tjänstefolk. Detta avskaffades i 1734 år lag, men där gavs föräldrarna rätt att aga sina barn.
- Minderåriga:Vad beträffar agan av tjänstefolk så gav legostadgan husbonde och husmor rätt att aga sina tjänare. År 1858 begränsades rätten till manliga tjänare under 18 år och kvinnliga under 16 år. Rätten att aga tjänstefolk avskaffades först 1920.
Ur kungl. maj:ts förnyade nådiga legostadga för husbönder och tjänstehjon; Given Stockholms slott den 23 november 1833:
- 10 § Tjänstehjon skall i sitt förhållande vara gudfruktigt, troget, flitigt, lydigt, nyktert och sedligt samt icke undandraga sig det arbete och de sysslor, husbonde skäligen föresätter. Är tjänstehjon försumligt, gensträvigt, eller oordentligt och låter det sig ej rättas, eller visar det sig otroget, okunnigt eller eljest odugligt i tjänsten, må det därifrån skiljas med förlust av hela lönen, samt erhålle sådant betyg det förtjänar; ersätte ock husbondens skada, där han därom vid domstol utförer.
- 52 § Aviker tjänstehjon ut tjänst förr, än tjänstetid ute eller det redo för sig gjort, have husbonde våld att hämta det åter, och blive tjänstehjon i tjänsten till flyttningsdag, samt miste halva lönen och gälde skadan.
Byt ut 'tjänstehjon' mot 'anställd' och 'husbonde' mot 'arbetsgivare' och läs paragraferna igen. Känner vi igen oss efter 184 år?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar