Arbetsrelaterad teknikstress?

Vi inom företagshälsovården hanterar arbetsrelaterade symptom och orsaker . Målet är naturligtvis att hjälpa samtliga anslutna företag på en förebyggande nivå, något som dock kräver att både företagshälsovården och arbetsgivare definierar orsaker till de symptom som uppstår. Vi ska inte enbart släcka bränder, utan även spana efter röken.

Utifrån det jag belyst ovan kan man få en viss förklaring till ett systematiskt problem som Arbetsmiljöverket lyfte i sin senaste arbetsmiljöstatistik ( Arbetsmiljö 2015 ):

Av de sysselsatta som har företagshälsovård är det en av tre som uppfattar att FHV har en roll i att förbättra arbetsmiljön. -

Mobil kommunikationsteknik medför en möjlighet att alltid vara nåbar. 2015 års arbetsmiljöundersökning innehåller två nya frågor om förväntningarna på att vara anträffbar per telefon och att läsa jobbrelaterad e-post på fritiden. Fyra av tio sysselsatta uppger att deras arbetsgivare förväntar sig att de ska vara anträffbara per telefon, och tre av tio att de ska läsa jobbrelaterad e-post på fritiden.

Kortfattat kan sägas att teknikrelaterad stress är ett problem som fortfarande på många sätt ‘faller mellan stolarna’, både hos arbetsgivare, företagshälsovården och rådgivande myndigheter. Detta ger i sin tur en ökning av stressrelaterad symptomatik där vi inte berör rätt orsakssammanhang. Arbetsmiljöverket, i samarbete med KTH, sammanställde 2015 en utmärkt rapport med namnet ‘Digital arbetsmiljö 2015:17’ som på 127 sidor lyfter mycket av det vi lyfter här.

Problematik
Vi är ständigt uppkopplade. Facebook, LinkedIn och Twitter har exempelvis kommit att bli arbetsredskap, vilket bidrar till att privatliv och arbetsliv flyter samman.

Den upplevda arbetsbördan ökar, både kvantitativt och kvalitativt, med ofta återkommande förändringar i arbetsorganisation och andra arbetsförhållanden. Detta bidrar till att skapa osäkerhet rörande vad som krävs för att uppfylla kraven. Det leder till att många arbetar för mycket och får för lite vila och återhämtning.

Forskning (Craig Brod 1988) hävdar att vissa människor inte klarar av att anpassa sig till it-teknikutvecklingen på ett sunt sätt, utan utvecklar ”teknostress”.

Arbetsmiljöfaktorer som kunnat relateras till besvären kan beskrivas under följande rubriker:

• Bundenhet – stillasittande vid datorn stor del av dagen, ofta i låsta, statiska och ensidiga arbetsställningar 
• Styrning – en känsla av att vara styrd i arbetet av datorsystemet, av att sakna tillräcklig möjlighet att kontrollera och påverka ”systemet” 
• Obalans mellan krav och resurser – känslan att arbetets krav, både i form av arbetsmängd och tidspress och i form av svårhanterligt eller dåligt fungerande datorstöd, överstiger de tillgängliga resurserna och den egna förmågan 

En mycket angelägen fråga för arbetsgivare rör därför hur man ska kunna se till att en ökande datorisering och införandet av nya it-stöd kan kombineras med ökad egenkontroll och ökat socialt stöd för de anställda. Föreskriften AFS 1998:05, Arbete vid bildskärm, är i behov av modernisering, men trots detta är den förvånansvärt konkret och insiktsfull, och till stora delar relevant idag.

§10 säger t.ex. att system och program ska ta särskild hänsyn ska tas till ergonomiska principer som gäller förmågan att uppfatta, förstå och bearbeta information. Utifrån AV:s rapport saknas direkta verktyg för arbetsgivare och FHV att hantera denna problematik, en problematik som även ligger till grund för AFS 2015:4.

Kognitiva arbetsmiljöproblem – KAMP
Kognition är de mentala processer som används när vi tänker, till skillnad från emotion, som handlar om hur vi känner. Kognitiva arbetsmiljöproblem uppstår då datorstödens egenskaper inte är anpassade till människans perceptiva och kognitiva förmågor eller till de krav arbetet ställer. Att förstå hur informationssystemet fungerar, logga in och ut ur olika delsystem, att navigera i dessa, att öppna, stänga, flytta fönster, begripa felmeddelanden, fylla i onödiga uppgifter är exempel på just ett orsakssammanhang som skapar stress och ångest.

Lösningar? En process för att integrera användbarhetsaspekter i hela systemutvecklingsprocessen är den metodik som går under benämningen användarcentrerad systemdesign. Metodiken för användarcentrerad design finns inkorporerad i ISO 9241-210 (tidigare ISO 13407). FHV ska som rådgivande resurs hjälpa arbetsgivare med detta utifrån SAM när nya system införs.

Införandeproblematiken: I samband med införanden av system missar man ofta att förbereda användarna, förklara vad förändringarna innebär och hur de ska arbeta på ett bra sätt med det förändrade systemet. Upplevelsen av medverkan i grupp kan påverka hur individen klarar en stressande situation och individens reaktioner för bl.a. nya system. Man kan säga att socialt stöd fungerar som en buffert mot stress.

Företagshälsovårdens roll: AFS 2001:1 §12: ‘Företagshälsovårdens expertkunskap är ofta nödvändig både när det gäller att undersöka och bedöma de fysiska och psykiska riskerna och när det gäller att föreslå åtgärder och medverka vid genomförandet.’

Därmed; kontakta mig så hjälper jag dig.

MVH/Daniel Bergström, Arbetsmiljöingenjör