torsdag 15 september 2016

Är din brödrost en brödrost?

Har du någonsin funderat på vad din brödrost är i juridisk bemärkelse?
Frågan i sig kan kännas naiv, men är viktigare än du tror ur arbetsmiljösynpunkt.
Detta gäller:
Produktutformning och CE-märkning . Ett CE-märke innebär att importörer och leverantörer intygar att produkterna uppfyller hälso- och säkerhetskrav utifrån sin konstruktion. En brödrost är, i juridisk bemärkelse, en maskin. Därmed är den också CE-märkt som en maskin. Men när du som konsument ansluter denna maskin till eluttaget blir maskinen plötsligt en el-apparat Vad gäller då för CE-märkningen?
Brödrosten fyller inte längre kriteriet för en ‘maskin’ och enligt strikt lag är innehavaren skyldig till att ha använt maskinen felaktigt. Dock har ju tillverkaren avsett att maskinen ska användas på detta sätt, något som står i DOC (EG-Försäkran), det underlag som CE-märkningen ligger till grund för. Lågspänningsdirektiven ingår därmed som en del av DOC. Det är en lågspänningsapparat (under 1000v) och maskindirektivet tar således över lågspänningsdirektivets Säkerhetskrav 3.
Du får helt enkelt rosta med din brödrost.


Men vad gäller om man har en större maskin, exempelvis ett fartyg, kraftverk eller någon annan sammansatt maskin som monteras ihop av olika, CE-märkta delar? Det är nu det blir intressant:


temp.jpg
Låt oss ta ett exempel: Bygglagen, Maskindirektiven, Elsäkerhetslagen och Arbetsmiljölagen går armkrok i många fall.

Redan år 2000 lyfte elsäkerhetsverket frågan om CE-märkning av ett problematiskt objekt; vindkraftverk. Vindkraftverk är utrustning som kör metamorfos mellan byggnadsverk, byggarbetsplats, sammansatt maskin, elapparat och elanläggning (för att nämna några juridiska avgränsningar). Man ville helt enkelt definiera vem som ansvarar om en olycka händer när verket är uppe och snurrar. Elsäkerhetsverket lutade sig utifrån detta mot Förordning (1993:1068) om elektrisk materiel.
2011 utkom ett kort PM om detta, 11EV1947. Observera att detta lilla PM var en destillation av en liknande frågeställning som den om brödrosten. Frågan (om man utgår från förordningen från 1993) tog 18 år att reda ut. Så, vad kom man fram till?


Kortfattat: Maskindirektivet, IEC 61936/SS-EN61936, IEC 62271-200/SS-EN 62271-200, SS 4210101, SS-EN 61936-1 samt AFS 2008:3 ligger till grund för CE-märkning av vindkraftverk. Samtliga dessa anger att verket är en sammansatt maskin.
Det är ingen elanläggning, inget ställverksrum (i normal betydelse) och inte heller CE-märkt som en elapparat/elproducerande anläggning.


Så fort man startar verket börjar elsäkerhetslagen att gälla. Där är det tydligt att ägare av anläggningen är ansvarig om något smäller. Inte leverantör av HSP-utrustning som kanske är felaktig. Den CE-märkning som tidigare gällde maskindelar och som nu hamnar under elsäkerhetslagen upphör att gälla om de står felplacerade (kanske är det inget riktigt ställverksrum).

Även dolda fel blir därmed anläggningsinnehavarens ansvar, inte leverantörens.

Samtidigt är detta en tolkningsfråga som även involverar AB 04 (Allmänna bestämmelser för byggnads-, anläggnings-, och installationsentreprenader) samt liknande avtal med beställare, entreprenör och leverantörer.


Detta är ett lysande exempel på det som kallas arbetsmiljöjuridik, något som inte bara sätter griller i huvudet på företag och arbetsgivare. Även Arbetsmiljöverket, Elsäkerhetsverket och rådgivande organ (vilket jag är en del av) ser det som en utmaning.

Så, var glad att din brödrost inte är en större maskin.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

KMA - för Bygg & Anläggning?

K M A – Kvalitets-, miljö- och arbetsmiljöstyrning  Företag strävar idag efter att integrera ledningssystemen för kvalitet, miljö och arb...