Tjänstehjon, vad har hänt sedan 1833?

Varje generation har en tendens att uppfinna hjulet på nytt, slå sig för bröstet och glömma historiken. Som arbetsmiljöingenjör arbetar jag dagligen med lagar och regler, men har arbetsmiljön blivit så mycket bättre med fler lagar? Se några av alla de som gäller för arbetsgivare i tidigare artikel.

Det korta svaret är ja. Dock har själva komplexiteten skapat nya problem. Det kan vara bra att få en påminnelse om hur det hela började.

Legostadgan är, med sitt ursprung redan 1664, Sveriges första arbetsmiljölag.

Legohjonsstadgan eller legostadgan var en lag som reglerade förhållandet mellan husbonde och anställda. Den första tillkom år 1664 och den sista 1833. Stadgan upphävdes först 1926. 1944 fick lagen en modern efterträdare i form av Hembiträdeslagen, som i sin tur 1971 följdes av lagen om husligt arbete.

Vad innebar då Legostadgan och hur mycket har förändrats?

• Förskottsbetalning: I legostadgan fanns bestämmelser om städjepenning vilket var ett förskott på årslönen och lämnades då tjänsteavtalet ingicks. Tillträdet föregicks av en frivecka, men legostadgan föreskrev att tjänstefolket skulle inställa sig till sin nya tjänst senast sju dagar efter det de lämnat den förra tjänsten. I annat fall riskerade de att bli straffade för lösdriveri.
• Referens/CV: Legostadgan föreskrev att husbonden/arbetsgivaren skulle skriva en orlovssedel då den anställde slutade sin tjänst. Orlovssedeln var ett slags arbetsbetyg och ett bevis på att innehavaren var fri att ta ny tjänst ( städja ). 
• Arbetsgivaransvar: Husbonden hade många skyldigheter gentemot sina anställda. Han fick exempelvis inte utan mycket starka skäl avskeda en anställd under löpande årsanställning. Det nutida skälet ”arbetsbrist” var inte tillämpligt. 
• Påföljder: Husbonden hade rätten till husaga. I den medeltida lagen gällande fram till 1734 hade husbonden rätt att aga såväl sin hustru som barn och tjänstefolk. Detta avskaffades i 1734 år lag, men där gavs föräldrarna rätt att aga sina barn. 
• Minderåriga:Vad beträffar agan av tjänstefolk så gav legostadgan husbonde och husmor rätt att aga sina tjänare. År 1858 begränsades rätten till manliga tjänare under 18 år och kvinnliga under 16 år. Rätten att aga tjänstefolk avskaffades först 1920.

Några exempel från legostadgan, ur Sveriges rikes lag, tryckt år 1877:

Ur kungl. maj:ts förnyade nådiga legostadga för husbönder och tjänstehjon; Given Stockholms slott den 23 november 1833:

• 10 § Tjänstehjon skall i sitt förhållande vara gudfruktigt, troget, flitigt, lydigt, nyktert och sedligt samt icke undandraga sig det arbete och de sysslor, husbonde skäligen föresätter. Är tjänstehjon försumligt, gensträvigt, eller oordentligt och låter det sig ej rättas, eller visar det sig otroget, okunnigt eller eljest odugligt i tjänsten, må det därifrån skiljas med förlust av hela lönen, samt erhålle sådant betyg det förtjänar; ersätte ock husbondens skada, där han därom vid domstol utförer.
• 52 § Aviker tjänstehjon ut tjänst förr, än tjänstetid ute eller det redo för sig gjort, have husbonde våld att hämta det åter, och blive tjänstehjon i tjänsten till flyttningsdag, samt miste halva lönen och gälde skadan.

Byt ut 'tjänstehjon' mot 'anställd' och 'husbonde' mot 'arbetsgivare' och läs paragraferna igen. Känner vi igen oss efter 184 år?

13 egenskaper hos omtyckta ledare?

Ledare: behövs utseende & intelligens. Nej, 13 sociala egenskaper verkar räcka.

Denna artikel från Forbes är inspirerande och värd att översätta. Jag tar upp 6 av de 13 rubrikerna i detta kåseri:

Alltför många chefer faller för den felaktiga uppfattningen ​​att endast snygga, sociala och otroligt begåvade människor har ”naturliga” ledaregenskaper. Det är lätt att falla offer för denna missuppfattning, men i själva verket räcker emotionell intelligens (EQ).
I en studie utförd vid UCLA rankades över 500 adjektiv baserat på deras upplevda betydelse för en bra ledare. De topprankade orden hade ingenting att göra med medfödda egenskaper som utseende eller intelligens. I stället var de mest uppskattade adjektiven uppriktighet, öppenhet och förmåga att lyssna. Dessa adjektiv beskriver människor med sociala egenskaper, det som även kallas emotionell intelligens.

Här är de 13 egenskaper som rankas högst för en naturlig ledare:

Frågeställaren

Det största misstaget folk gör när det gäller att lyssna är att de är så fokuserade på vad de ska säga härnäst att de inte höra vad som sägs. Orden kommuniceras, men innebörden går förlorad.

Folk gillar att veta att du lyssnar, och något så enkelt som ett förtydligande fråga visar att du inte bara lyssnar, du bryr dig också om vad de säger. Du kommer att bli förvånad över hur mycket respekt och uppskattning du får bara genom att ställa frågor.

Teknikstress-avvisaren

Ingenting kan förstöra förtroendet så snabbt som när du ägnar mer fokus åt meddelanden på mobilen under ett personligt samtal. När du engagera sig i en konversation, fokusera all din energi på samtalet. Att indikera hur ett dött föremål som en mobil betyder mer än personen mitt emot är tyvärr allt vanligare i vårt IoT-samhälle.

Den naturliga

Att vara äkta och ärlig är att vara sympatisk. Ingen gillar en bluff. Människor dras till dem som är äkta, eftersom de vet att de kan lita på dem. Det är svårt att gilla någon när du inte vet vem de verkligen är och hur de verkligen känner.
Sympatiska människor vet ”vilka de är”. De är tillräckligt säkra för att vara bekväma i sin egen hud. Koncentrera dig på vad som driver dig och gör dig lycklig som en individ så blir du en mycket mer intressant person. Kom bara ihåg att inte pracka på andra din vision.

Den öppna

Om du vill vara sympatisk måste du vara öppen. Ingen vill ha en konversation med någon som redan har bildat sig en uppfattning och därmed slutat lyssna.
Ett öppet sinne är avgörande på arbetsplatser där framgång innebär tillgång till nya idéer. För att eliminera förutfattade meningar måste du se världen genom andras ögon. Detta kräver inte att du tror vad de tror eller tolererar kollegors beteende, det betyder helt enkelt att du sluta döma tillräckligt länge för att verkligen förstå andras visioner.

Uppmärksamhetssökaren

Människor har svårt för dem som desperat söker uppmärksamhet. Du behöver inte utveckla en stor, utåtriktad personlighet att vara sympatisk. Att bara vara vänlig och omtänksam är allt du behöver för att vinna människor. När du talar i en vänligt, säkert och koncist sätt kommer du att märka att människor är mycket mer uppmärksamma och lättare att övertyga än om du försöker att visa dem att du bestämmer. Folk hakar på din attityd och gör ytterst som du gör, inte som du säger.
När du blir uppmärksammad, till exempel när du belönas för en prestation, flytta fokus till alla de människor som arbetat hårt för att hjälpa dig att komma dit. Detta kan låta kliché, men om det är äkta så visar det faktum att man är uppmärksam på andra och uppskatta deras hjälp själva grundstenen för ett naturligt ledarskap.

Ombytlingen

Den sämsta ledaren är den som är överallt på samma gång. När människor närmar dig vill de veta vem de har att göra med och vilken typ av svar de kan förvänta sig. För att vara konsekvent måste du vara tillförlitlig, även när stressen går upp och ner. Om du inte tar dig tid kommer du inte heller att få tid, varken för dig själv eller andra.

(artikel översatt från Forbes )

Vad ska en Svensk kunna?

Arbetsgivare, fundera på detta:

För 20 år sedan visste ingen att app-utveckling var en framtidsbransch.

– Det finns en idé i näringslivet – att det för varje jobb ska finnas en utbildning som motsvarar den. Man förstår inte idén med generella färdigheter: att det finns kompetenser som man erhåller genom en bra och gedigen utbildning som gör att man är i stånd att lära sig mycket nytt och kanske hantera det på ett bättre sätt än den som bara gått en smal utbildning.

Detta säger Sharon Rider, medförfattare till den nya forskningsboken 'Vad ska en Svensk kunna?'

– Det är helt befängt och djupt olyckligt att barn tvingas till val av inriktning baserat på betyg de fick som små, och att detta val avgör vad de kan läsa vidare på universitetet – speciellt som universitetsutbildningarna blir mer och mer nischade. Det innebär att barnens framtid i hög grad är utstakad vid 14 års ålder.

Bara för 40 år sedan kunde man göra i stort sett vad som helst om man hade en fil.kand. i filosofi eller litteraturvetenskap. Då hade man visat att man hade förmågan att under en viss begränsad tid utföra komplicerade uppgifter inom givna tidsramar.
Det räckte. Den övriga träningen fick man på jobbet.

Sharon Rider säger att unga i dag tar studielån för att läsa till yrken som kanske inte ens existerar om 30 år.

– Och det utan att på något sätt ha utvidgat sin förmåga att lära sig något annat. Forskning har visat att ”klassiska utbildningar” ökar förmågan till att lära sig nytt i mycket högre grad än yrkesinriktade utbildningar.

Förtydligande; vi studerar mer, men lär oss mindre allmänna kunskaper.

Det viktiga är att professionsutbildningar inte ska producera fackidioter. Men på programmen i Sverige i dag har studenterna oftast inte utrymme att välja till något som inte är deras huvudfåra, i synnerhet med tanke på de begränsade möjligheterna till studielån och att arbetsgivarna inte tycks se värdet i bredare bildning.

– En bildad person är inte per definition någon som har fått en yrkesutbildning på högskolenivå. Enligt upplysningstanken är det folk som är kapabla, tänkande och förstår att det finns bättre och sämre svar på olika frågeställningar och problem.

Vill vi ha folk på Trafikverket som kan resonera på flera plan och fatta rimliga beslut, vill vi ha duktiga domare, politiker, poliser och lärare – då måste vi betona vikten av sakargument och sakkunskap, goda skäl, evidens och principer. Det är kärnan i innebörden 'bildning'.

När kvaliteten i skolan ska utvärderas, kostnaderna hållas nere och produktiviteten maximeras riskerar lärarrollen att av-professionaliseras.

– Läraren blir en del av ett enda stort mål- och resultatstyrningssystem där det väsentligaste i yrkesutövningen är testande och betygsättande. Lärarrollen fylls med så mycket administrativt innehåll att läraren reduceras till en slags byråkrat.

De grundläggande frågorna är dock; varför ger vi betyg, vad vi vill uppnå med dem och vad ska de grundas på, liksom vilken roll de har i en större idé om vad utbildning är eller bör vara.

Ju mer vi relaterar skolan till nytta, desto mindre nytta gör den.

– Bildning har med människans allsidiga utveckling att göra. I stället har vi gett upp det och gått till ett paradigm där utbildning i stort sett är ett massproduktionstänkande.

Vi har tagit bort ”bildning” från utbildning – det är bara ”ut” kvar.

Kamran Namdar, lektor i pedagogik, säger att det finns ”en viss schizofreni både i styrdokumenten och i läraryrket” vad gäller uppdraget.

– Politiker vill ha en bra skola, där elever får goda kunskaper och färdigheter och bidrar till nationalekonomin. Sedan har vi i Sverige också en uttalad värdegrund i skolan, men i verkligheten har kunskapsmålen dominans.

Skulle en lärare i årskurs fyra under en termin inte alls undervisa i matematik skulle alla föräldrar undra vad det var för fel. Men om en elev under hela sin skolgång inte får någon konsekvent och systematisk och medveten uppfostran kring demokrati – då skulle ingen förälder märka det.

Bristande bildning riskerar att urgröpa och urholka demokratin. Det vet både Gustav Fridolin och Jan Björklund – de är inte tappade bakom en mjölkpall, men det ger inte utdelning i valrörelsen att snacka bildning.

(Delar av text ovan är från en längre artikel i Skolvärlden.se )

Vad gäller för hjälmtvång på arbetsplatsen?

Användning av personlig skyddsutrustning, AFS 2001:3 är det som gäller. Med det sagt, behöver man alltid ha hjälm på huvudet på en arbetsplats?

Lite information:

Industrihjälmar 
skyddar främst mot fallande föremål, men kan även skydda mot klämskador, elektrisk spänning och stänk av smält metall. Vad hjälmen skyddar mot ska framgå av tillverkarens bruksanvisning som ska finnas på svenska. Hjälmen ska vara försedd med hakrem.

Stötskyddsmössor 
används där det finns risk för att man slår huvudet i hårda föremål, i vassa kanter eller utstickande föremål, exempelvis när man vistas i trånga utrymmen. Man ska inte använda stötskyddsmössor när det behövs skydd mot fallande föremål, exempelvis på byggarbetsplatser.Övriga skyddshjälmar

Brandhjälmar 

är avsedda att användas inom räddningstjänsten vid brandbekämpning. De ska skydda mot fallande föremål, strålningsvärme, klämskador och elektrisk spänning. Även cykelhjälmar, ridhjälmar och skyddshjälmar vid olika sportaktiviteter används inom arbetslivet.

Så, vad gäller?

Det är arbetsgivaren som ska göra en riskbedömning och välja en hjälm som skyddar mot risken. Allmänt: normalt har ett huvudskydd en livslängd på fem år. Om huvudskyddet råkat ut för slag eller är skadat ska det kasseras. Industrihjälmar enligt SS-EN 397:2012  är lämpliga att använda i till exempel byggnads- och anläggningsarbete, hamnarbete och skogsarbete.

Riskbedömning?

För tre år sedan gjorde Arbetsmiljöverket en intern skrivelse om hjälmar på byggarbetsplatser – Användning av skyddshjälm vid påfrestande arbetsställningar. Här konstaterar man att vid vissa arbetsuppgifter kan en hjälm vara till större skada än nytta, den kan öka risken för belastningsskador. Det gäller till exempel när man arbetar med golvläggning och ofta har huvudet i nedåtböjd vinkel så att nackmusklerna får arbeta mer än vanligt. Detta ökar risken för belastningsbesvär i nacke-skuldra-regionen.

Detta är inget nytt, AFS 2012:2 pekar på att man i riskbedömning ska ta hänsyn till rörelseförmåga, om hjälm (i detta fall) hindrar synfält, om nacken belastas i onödan och så vidare. Det är flera föreskrifter som måste gå hand i hand och det måste finnas tid att väga riskerna mot varandra och därefter fatta beslut.
Byggherren har ett ansvar att se till att arbetsolyckor och skador kan undvikas. I det ingår det att ta hänsyn till belastningsergonomin och den personliga arbetsutrustningen.

Hela byggarbetsplatsen kanske inte omfattas av samma risker? Valet av arbetsutrustning ska vara utformat så det passar det arbete som ska utföras, inte bli ett tvång för de anställda.

Målareförbundet har, tillsammans med övriga byggfack, diskuterat slentrianmässigt användande av skyddshjälm där risk inte föreligger. 

– I första hand ska arbetet organiseras så att skyddsutrustning inte behövs. Arbetsgivaren får inte hänvisa till personlig skyddsutrustning för att slippa ta itu med arbetsproblem, säger Janne Öberg. 

Mycket sant. Du som chef, balansera risken för att få saker i huvudet mot önskemål av ergonomin och arbetsmoment i riskbedömningen. Görs det rätt slipper de anställda hjälm-'tvång' och arbetsgivare slipper den gnagande rädslan för sanktionsavgifter.

Lycka till! 

Står Religionsfrihet över Arbetsmiljölagen?

2017-04-12:

Barnmorskan Ellinor Grimmark som nekats anställning för att hon vägrat utföra aborter förlorade i dag i Arbetsdomstolen.

Fallet stöds av en av världens mest inflytelserika kristna lobbyorganisationer, Alliance Defending Freedom (ADF), som har skickat inlagor till de svenska domstolarna, och via sin internationella hemsida möjliggjort för pengar att doneras till fallet. 

Att arbetsdomstolen nu gjort tydligt vad som går först (Arbetsmiljölagen, diskrimineringslagen eller religionslagen) är av vikt för alla arbetsgivare i Sverige.
 

2017-01-26:
Ar­bets­dom­sto­len ska nu pröva fal­let med den barn­mor­ska som krävt att få ar­beta som så­dan men sam­ti­digt vägrar att ut­fö­ra en del av ar­bets­upp­gifterna som in­går i yr­ket. Det har ak­tu­ell ar­bets­gi­va­re sagt nej till och fått rätt i tings­rätten. Diskrimineringsombudsmannen har av­slagit hen­nes an­mä­lan dit.

Barn­mor­skan hän­visar till sin re­li­gi­ons­fri­het.

”Religionsfrihet står över andra lagar”. De flesta amerikaner anser att religionsfriheten står över lagen. Närmare 90 procent anser att religionsfriheten är en ”prioriterad offentlig uppgift”. Men om det skulle vara fallet här i Sverige, var hamnar vi då?

I Europakonventionen slår man fast att "var och en har rätt till tankefrihet, samvetsfrihet och religionsfrihet". Det där har abortmotståndare tolkat som att vårdpersonalens religiösa övertygelse eller personliga moral ska få styra över svensk vård.

Religionsfriheten i Sverige är en av de grundläggande rättigheterna i svensk grundlag. Detta uttrycks redan i början av Regeringsformens kapitel om grundläggande fri- och rättigheter.
"Varje medborgare är gentemot det allmänna tillförsäkrad (6) religionsfrihet: frihet att ensam eller tillsammans med andra utöva sin religion."

Kan man då vägra att ut­fö­ra en del ar­bets­upp­gifterna som in­går i yr­ket med hänvisning till sin religion? 

Då kan följande bli verklighet om barnmorskan i detta fall vore: 

Jehovas vittne: Hon kan vägra att ge blodtransfusion till en föderska som förblöder. 

Hänvisning: Gud anser att blodet representerar livet. (3 Moseboken 17:14). Följ Guds lag och visa respekt för honom som livets upphovsman.

Kristendom: Kyrkan anser att mänskligt liv börjar vid befruktningen och att det är fullt skyddsvärt redan vid det tillfället. Detta gäller aktuellt ärende. Abort är därmed en synd.

Islam: Hon kan vägra att bistå födsel om det anses vara en sexuell handling. De flesta religiöst lärda, ulama, kräver att allting utom ansiktet och händerna skall täckas. Att frilägga kroppen är emot sunna. Dock är abort för foster upp till 120 dagar inte emot Islam.

Kopimist: Hon kan offentliggöra personuppgifter och sekretessbelagda uppgifter med hänvisning till sin tro. Kopimistsamfundet är ett svenskt registrerat trossamfund som verkar för kopimism (av engelskans copy-me). Samfundet hävdar att kopimism är en religion vars trossats är att kopiering och spridande av information betraktas som en helig handling, ett sakrament.

Religions- och trosfrihet innebär inte Att man får bryta mot andra mänskliga rättigheter genom att hävda religionsfrihet. Religions- och trosfrihet får inte tolkas på ett sätt som innebär att staten, en grupp eller en person har rätten att agera på ett sätt som syftar till att utplåna några av de andra fri- och rättigheterna.

Om inte Arbetsdomstolen anser detsamma står vi inför stora problem framöver.

Lagen fungerar inte. Politiker bryr sig inte?

Ni som arbetar dagligen med säkerhetsfrågor måste veta detta:

Arbetsmiljölagen fungerar inte som den ska.

Arbetsmiljöingenjör, BAS-U eller KMA behöver inte vara jurist, men grunden för vårt säkerhetsarbete bygger på Arbetsmiljölagen. Kom ihåg detta.
Arbetsmiljölagen körs nu över av civilrättsliga alternativ på ett sätt som skapar oöverskådliga konsekvenser.

Detta bekräftas nu även allt oftare av 'riktiga' lagmän:
– Våra tingsrätter har svårt att hantera de här brotten. Paragraferna är utspridda på olika lagar och det är ett komplext regelverk. (Länk)

– Jag tror att mycket av problematiken ligger i uppdelningen av brottsbalken och arbetsmiljölagen - det blir svårhanterligt för domstolen. (Länk)

(Christer B Jarlås, åklagare vid riksenheten för miljö- och arbetsmiljömål. )

Grundfrågan: Bryr sig någon ansvarig?

Vi kan börja vid AFS 2015:4, Organisatorisk & Social arbetsmiljö. Det enda (läs; prejudicerande) fallet där denna nya AFS användes var Lars Perssons självmord. Ansvariga fälls utifrån Arbetsmiljödomstolen (arbetsmiljölagen) och frias i Hovrätten (civilrättslagen+MBL). Samma bevis, två olika regelverk. Högsta domstolen tycker inte det påverkar rättstillämpningen !

Man blir förbannad att något sådant kan inträffa. Anhöriga får betala notan för en friande dom när paragrafryttare käbblar och maken/fadern hängt sig. Arbetsmiljöverket står tandlösa när Arbetsmarknadsutskottet misslyckas. 

Kanske har de som skapar lagar inte insyn i resultatet? Jag tog en kafferast till att skriva ihop ett samrådsunderlag från 'den riktiga världen': Samrådsunderlag till minister Margot Wallström & Ylva Johansson med en enkel handlingsplan. Detta gjordes 2016.
Något svar från regeringskansliet återkom aldrig.

Jo, nu går man inte till Regeringen så fort ett problem uppstår, man tar upp det med dem som fått arbetsmiljöuppgiften!
Arbetsmarknadsutskottet ser till att uppgiftsfördelningen fungerar, Konstitutionsutskottet ser till att regelverk fungerar. Är det något som inte fungerar mellan exempelvis Tingsrätt, Hovrätt & Arbetsmiljödomstolen ska KU se till att Högsta domstolen tar fram pekpinnen. Nu säger ju HD att det 'låter jobbigt', men de ställer nog upp om KU gör sitt jobb.

Jag förenklade problematiken så gott det går (de är ju upptagna högst uppe i pyramiden och tröttnar på mycket text). Mail nedan skickades också 2016.
Jag väntar fortfarande på svar.

De som har arbetsuppgifterna politiskt hinner inte svara på mejl?
De ytterst ansvariga förstår inte problemet?
De politiskt ansvariga bryr sig inte?

(För mer information rekommenderar jag boken 'Jag orkar inte mer' av Elinor Torp)

---

(Mail till ansvarig på konstitutionsutskottet, Riksdagen, on 2016-12-14 13:17)
Hej ---:
Då du är både ledamot i Arbetsmarknadsutskottet och suppleant i Konstitutionsutskottet så känner jag att detta kan vara en fråga för dig att lyfta på rätt plats:

Problematik: Efter Hovrättens friande utslag av Arbetsmiljöverkets Mål nr B 2863-11, vållande till annans död, grovt brott (se mål nr.10) så har följande systemfel visat sig:

1. Långtidssjukskrivning p.g.a. psykisk ohälsa har ökat med runt 80% sedan 2010 (senaste källa 16-12-07: Annika Strandhäll, socialförsäkringsminister)
2. Arbetsgivaransvarig (Riksdag) har lagt fram bl.a. En arbetsmiljöstrategi för det moderna arbetslivet 2016-2020. Det bör anses som er handlingsplan.
3. Riksdag hänvisar i visionen till Diskrimineringslagen (2008:567). Ni hänvisar där till AV som tillsynsenhet (se 4.2.3 Psykosocial arbetsmiljö).
4. Arbetsmiljöverket är därmed den enhet som fått arbetsmiljöuppgiften. De följer dock främst AML (Arbetsmiljölagen) med detaljerade föreskrifter, för denna risk specifikt AFS 2015:4.
5. Brott begås (Krokomfallet, Mål nr B 2863-11, vållande till annans död, grovt brott (se mål nr.10)). Fällande dom. Detta utom rimligt tvivel i Arbetsmiljödomstolen.
6. Brott överklagas till Hovrätten. De lutar sig mot en tredje författningssamling, Medbestämmandelagen (MBL, SFS 1976:580) och underliggande Kollektivavtal. Samtliga frias utifrån denna författningssamling från brott.
7. Riksdag & Regeringen (Arbetsgivare) har KU > Högsta domstolen som ska hjälpa övriga enheter (Arbetsmiljöverket, Hovrätten och Kommunen i detta fall) att definiera lagen. De menar att prövning inte är av vikt för rättstillämpningen och avslår därför att ge support.

Åtgärdsförslag: Konstitutionsutskottet bör tillse att Högsta domstolen prövar mål nr B 2863-11 utifrån Svensk författningssamling. Målet är av yttersta vikt för rättstillämpningen (som punkter ovan visar).

Ni har stöd i grundlagen för detta:
• Regeringsformen 
o Lagprövning kap11/14 §: Finner en domstol att en föreskrift står i strid med en bestämmelse i grundlag eller annan överordnad författning får föreskriften inte tillämpas.
o SFS 2010:1408: 4 § Riksdagen är folkets främsta företrädare.
• Riksdagsordningen
o Bilaga (tilläggsbestämmelse 7.5.1): 1. Konstitutionsutskottet ska bereda ärenden om lagstiftning i konstitutionella och allmänt förvaltningsrättsliga ämnen

---

Arbetsmiljöpyramider, vad är det?

En arbetsmiljöingenjör måste ha goda kunskaper om arbetsmiljöfrågor och hjälper till att hitta brister i arbetsmiljön. Vi bör också hitta lösningar för att åtgärda problemen.

En organisationskonsult arbetar med att utveckla individ, företag och organisationer genom att synliggöra, stötta och utveckla chefer och medarbetare att gå mot gemensamma mål.

Som vi alla vet; vad det står på visitkortet i slutet av dagen är underordnat själva innehållet. Att visualisera arbetsmiljöproblem, skapa en tydlig översikt och verkligen agera som en rådgivande resurs är det viktigaste när det gäller organisatorisk arbetsmiljö.

Jag vill i denna artikel dela med mig av några få skärmdumpar från en SAM-utbildning som jag håller. Att förenkla komplexa strukturer och regelverk är ett måste för att vi på ett holistiskt plan ska få innehållet i ryggmärgen. AFS 2001:1 anger kunskap & kompetens som ett lagkrav, så läs vidare!

Skogen av pyramider

Skogen av träd är en metafor som fungerar i många fall, men arbetsplatser är, i juridisk mening, hierarkiska. Rutiner ska växelverka från toppen ner till botten (ledning-anställda).  Därmed; Pyramid-djungeln?

Svensk författningssamling växer. Det finns ungefär 1200 lagar och runt 2200 förordningar. Själva förenklingen av Sveriges regelverk är ofta visualiserad som den pyramid du ser till vänster. I själva verket bör det egentligen se ut som 1200 integrerade pyramider i fraktal form.
En Sierpinski-triangel

Tyvärr är lagen inte så snygg. Dessa olika regelverk samverkar i vissa fall, men motverkar även varandra. Vårt demokratiska samhälle står på så många pyramider att strukturen svajar. Det märks även inom vår arbetsmiljö.

Förutom Arbetsmiljöpyramiden (AML,AMF & AFS- hierarkin)  så måste du som arbetsgivare även ha koll på de pyramider som berör er produkt eller tjänst. På bild har jag visualiserat detta med Plan & Bygglagen då jag även hanterar detta (Kontrollansvarig enligt PBL). Inom båda dessa kan du som chef bli personligt ansvarig om uppgiftsfördelningen inte fungerar. Även Bas-P och Bas-U hamnar i 'chefs-kategorin' juridiskt sett.
Med handen på hjärtat; har ni koll på läget?

Arbetsmiljösystem, MTO, LEAN, Workfullness, flowcontrol, SAM-Optimal...det finns många verktyg. Men varför behövs de?
Ser du bilden på det omvända huset längst upp? En metaforisk pyramid som många känner igen, speciellt inom nuvarande vård & omsorg. Om styrelse och arbetsledare inte tar sitt ansvar, skapar mål, värdegrund och visioner, så kommer obönhörligen pyramiden att tippa.
Ett företag utan styrning blir ett företag där folk mår psykiskt dåligt!

Barn älskar att bygga med klossar. Redan vid ett års ålder slamrar vi ihop pyramiden, den där träpinnen med ringar i olika storlekar. Vi vet redan då hur det ska se ut. Optimal grund i optimal form. Det är enkelt att kontrollera att du som chef arbetar rätt om ni har kunskaper & kompetens i detta byggande av den systematiska arbetsmiljöpyramiden. Bild visualiserar ett bra sätt att sätta samtliga pyramider som vi tittat på i rätt ordning.

Behöver ert företag lyfta arbetsmiljön på alla sätt? Hör av er!

MVH/ Daniel Bergström, Arbetsmiljöingenjör