Arbetsmiljöförkortningar i byggbranschen?

Jag får ofta frågor om vilka benämningar, krav, lagar och regler m.m. som gäller i byggbranschen.
Som arbetsmiljöingenjör arbetar jag hela tiden utifrån AML, Arbetsmiljölagen. Inom bygg går detta regelverk sida vid sida med PBL, plan & bygglagen. Även andra regelverk påverkar (kommunallagen, miljölagen m.fl.), men denna artikel skrapar på övergripande arbetsmiljökrav.

Arbetsmiljöverket och Boverket bestämmer vilket verk som ska ta hand om vad, men det blir lätt diffust då båda bygger krav och kontroller på säkerhetsaspekter och ansvarsfördelning som kan gå in i varandra.

Jag tänkte därför svara på frågan genom att begränsa svaret till några grundläggande förkortningar. Samtliga förkortningar är personer/tjänster, dokument och/eller system som är oundvikliga när det gäller arbetsmiljö inom byggbranschen. Vissa är krav från AML, vissa från PBL.

Lathund: Arbetsmiljö-ord inom byggbranschen:

BAS-P?

BAS-P fungerar som samordnare för arbetsmiljön under den inledande fasen av planering och projektering. I ansvaret ingår att sammanställa underlag från olika projektörer, såsom arkitekter, ingenjörer och övriga tekniska konsulter i syfte att erhålla en säker arbetsmiljö.

BAS-U?

BAS-U ska se till att arbetsmiljöplanen finns tillgänglig för alla på byggarbetsplatsen och att den hålls uppdaterad vartefter byggprocessen fortskrider. Om en uppdaterad arbetsmiljöplan inte finns tillgänglig riskerar BAS-U att få betala en sanktionsavgift. Arbetsmiljöplanen ska innehålla de regler som tillämpas på byggarbetsplatsen tillsammans med beskrivningar av hur arbetsmiljöarbetet ska organiseras samt vilka arbetsmiljöåtgärder som ska vidtas vid olika arbeten, t.ex. för att undvika risk för fall.

KMA?

Många företag strävar idag efter att sammankoppla ledningssystemen för kvalitet, miljö och arbetsmiljö (KMA). Idag är det vanligt att miljö-, kvalitets- och arbetsmiljöarbete samordnas. Begreppet KMA står för detta. Utifrån detta har även titeln KMA-Ansvarig uppstått.

Kontrollansvarig?

Vid många byggnads-, rivnings- och markåtgärder ska det finnas en eller flera kontrollansvariga som bistår byggherren när åtgärderna genomförs. Byggnadsnämnden ska i bygglovsbeslutet ange om det ska finnas någon kontrollansvarig och i så fall vem eller vilka som är kontrollansvariga.

Arbetsmiljöingenjör?

Arbetsmiljöingenjörernas uppgift är att se till att alla ska kunna gå till sitt arbete utan att riskera sin hälsa. De arbetar systematiskt med att förhindra olyckor och förebygga skador genom att identifiera och utreda fysiska och kemiska risker. Arbetsmiljöingenjören bidrar också med kunskap om arbetsmiljölagstiftningen och håller ofta i kontakter med myndigheter. De implementerar också arbetsmiljöledningssystem och certifieringssystem.

Arbetsmiljösystem?

Definition av arbetsmiljösystem: Arbetsmiljösystem innebär att ett systematiskt arbetsmiljöarbete bedrivs utifrån Arbetsmiljölagen för att förebygga risker och skapa en bättre och säkrare arbetsmiljö för alla anställda.

Miljöledningssystem?

Miljöledningsystemet bör främst ses som ett hjälpmedel: Ett miljöledningsystemet består i praktiken av en massa rutiner som skall följas vid planering, genomförande och uppföljning av t ex ett byggprojekt.
Att följa dessa rutiner är i sig ingen garanti för att företaget verkligen producerar de mest miljövänliga produkterna. Då krävs också personligt engagemang och kunskap.

http://byggipedia.se/byggprocessen/administration/miljoledningssystem/

Arbetsmiljöplan?

En arbetsmiljöplan för hela objektet ska tas fram redan innan byggarbetsplatsen etableras. Det är byggarbetsmiljö­samordnaren för planering och projektering som i första hand ska se till att detta sker.

Samordningsansvar för flera arbetsgivare/entreprenörer?

Den som råder över ett fast driftsställe ansvarar för samordningen av arbetsmiljöfrågorna när entreprenörer anlitas, så att risken för ohälsa och olycksfall kan förebyggas på det gemensamma arbetsstället (3 kap. 7 d § AML). Den som delegeras uppgiften för samordning ska ha de befogenheter, resurser och kompetens som uppgiften kräver (6 § i föreskrifterna om systematiskt arbetsmiljöarbete, AFS 2001:1). I kapitel 3, 7 e § i AML beskrivs vad den samordningsansvarige minst ska ansvara för.
OBS: Samverkansavtal är inte detsamma som samordningsansvar.
Samverkansavtalet är ett kollektivavtal som är en vidareutveckling av både medbestämmandelagen, MBL, och arbetsmiljölagen, AML. Ett problem med MBL kan vara att de fackliga representanterna kommer in för sent i processen. När de träffar arbetsgivaren är det mesta redan klart. Samverkansavtalet kom till för att ändra på detta.

Kontrollplan?

Kontrollplanens innehåll och utformning regleras i plan- och bygglagens 10e kapitel 6 §.
De viktigaste punkterna är:

• Vilka kontroller som ska göras och vad kontrollerna skall avse.
• Vem som skall göra kontrollerna.
• Vad som kontrolleras.
• Vem som kontrollerar.
• Mot vad kontrollen görs.
• På vilket sätt kontrollen utförs.
• Resultatet av kontrollen.

Med detta sagt: som arbetsmiljöingenjör inom företagshälsovården är jag en resurs och rådgivare närhelst ni behöver mer information.

http://www.feelgood.se/enheter/sundsvall/feelgood-sundsvall/ 

vad är byggnads- och anläggningsarbete respektive driftarbete?

När flera arbetsgivare bedriver verksamhet på ett arbetsställe ska det finnas en som ansvarar för
samordning av arbetsmiljöarbetet så att frågor kring säkerhet och hälsa kan bedömas och hanteras på ett effektivt sätt.  En arbetsmiljöplan för hela projektet ska tas fram redan innan byggarbetsplatsen etableras. Det är byggherren eller BAS P som i första hand ska se till att detta sker. Meningen är att arbetsmiljöplanen sedan ska användas under hela byggskedet. Det är BAS U som ska se till att arbetsmiljöplanen finns tillgänglig på byggarbetsplatsen så snart den etablerats och genomföra de anpassningar av planen som behövs.

Tips: planera Arbetsmiljöplan utifrån anläggningsarbeten vs. driftarbete.

Byggnads- och anläggningsarbete är alla arbeten som behövs för att utföra, underhålla och riva en byggnad eller anläggning. Exempelvis:

• schaktning i jord 
• grävning av kabel- eller rörgravar 
• utläggning av bärlager och ytskikt på marken 
• träarbeten 
• betongarbeten 
• murningsarbeten 
• montering av fast inredning såsom köksskåp, garderober, butiks- eller receptionsdiskar 
• installation av utrustning, till exempel installation för värme och ventilation 
• installation av belysning, byte av armaturer 
• målningsarbeten 
• reparationer samt löpande och periodiskt underhåll räknas som byggnads- respektive anläggningsarbete. I båda fallen handlar det ofta om att något slags ingrepp görs på byggnaden eller anläggningen. Även ommålning av en byggnad, helt eller delvis, räknas som byggnads- och anläggningsarbete, liksom den rengöring som görs före målning 

även arbeten som normalt räknas som drift omfattas av föreskrifterna när de utförs som en del av eller i samband med byggnads- och anläggningsarbete. Exempel på sådana arbeten är byte av glödlampor i en byggnad under uppförande eller byggstädning, fönsterputsning och så vidare i samband med byggnadens färdigställande.

Driftarbete kan vara:

• städning 
• fönsterputsning 
• byte av lysrör eller andra ljuskällor 
• sotning 
• rengöring av ventilationssystem 
• rengöring eller byte av fi lter 
• gräsklippning 
• röjning av träd och grenar i exempelvis ledningsgator 
• renhållning av vägar och gator.

Det är inte alltid helt lätt att förtydliga skillnaden, men jag hoppas att du får en liten förenkling med detta kåseri. Läs mer om vad som gäller:

Arbetsmiljöverket; ADI 203

Är drogtester på arbetsplatsen kränkande?

Vi lever i en värld där den personliga integriteten snabbt försvinner. Kameraövervakningslagen har omöjlig att följa, Arbetsmiljöverkets föreskrifter tappar juridisk kraft och anställda riskerar att åter bli tjänstehjon i lagens ögon.
Som tur är skapar denna värld av insyn även möjligheter för personal att snabbt sprida information om missförhållanden på arbetsplatser. Multimedia tar över det arbete som facket och arbetsmiljödomstolen har haft i alla tider.

Är drogtester kränkande?

Låt oss ta en risk som arbetsgivare måste ha koll på: droger. Det är en risk på individnivå där kontroll kan upplevas som kränkande.
Som arbetsmiljöingenjör ser jag allt för ofta att det råder förvirring om vad som gäller för exempelvis kraven på drogpolicy i SAM.

Kortfattat: en drogpolicy ska verka som ett förebyggande verktyg med trygghet och sundhet som utgångspunkt. Ni ska säkra att medarbetaren hjälps på rätt väg.

Integritetskränkning: Exempelvis att utan något godtagbart ändamål samla en stor mängd uppgifter om en person. Så, vad ni än gör på arbetsplatsen, gör det med måtta och i samförstånd med de anställda. Företagshälsovården är här en praktisk resurs.

Kurt Junesjö, expert på arbetsrätt och tidigare förbundsjurist på LO-TCO Rättsskydd i 25 år, förtydligar problematiken i en artikel på Arbetaren:
– Det har gått från att det inte ens var tillåtet med stämpelklocka om det inte stod i kollektivavtalet på 1950-talet, till i dag då arbetstagarna är helt utan några som helst skydd. Numera görs det rutinmässigt oerhörda ingrepp på den personliga integriteten.

1991. En chef på ett pappersbruk i Norrland anade att det fanns haschrökare bland några av fabrikens ställningsbyggare. Chefen ansåg att det var en säkerhetsrisk då en ställningsbyggare kunde tappa ställnings-delar i huvudet på sina arbetskamrater och fackförbundet på arbetsplatsen gick därför med på ett drogtest. Men några av ställningsbyggarna vägrade att testa sig och blev därmed uppsagda.
Detta fall togs upp i Arbetsdomstolen som dömde till företagets fördel med motiveringen att testet gjordes av en läkare med sekretess, helt utan insyn av företagsledningen. Och att provsvaren redovisades kollektivt vilket innebar att företaget bara kunde se om någon eller några bland arbetarna var drogpåverkad och inte vem som var det. Den här domen blev prejudicerande och öppnade upp för helt nya möjligheter för kontroll på arbetsplatserna.

2009. Arbetsdomstolen avgjorde ett fall där två sopåkare blivit av med jobbet efter att de vägrat att göra alkotest inför sina chefer. Åkeriet hade monterat alkolås på ett nyckelskåp som var placerat direkt utanför cheferna kontor. Det enda som skilde chefernas rum och det rum där sopåkarna förväntades göra alkotest var en glasvägg. Cheferna kunde alltså sitta på sina kontor och titta ut på dem som blåste. Även i detta fall fick arbetsgivare rätt i domstol.
– Det här skulle inte kunna hända någon annanstans än på arbetsplatserna. Det finns lagar som reglerar om du vill övervaka ett torg med kamera, men så fort du kommer in på en arbetsplats har arbetsgivaren rätt att sätta upp kameror var han vill, till och med mikrofoner, bara han pillar upp en skylt, säger Kurt Junesjö.
– Synen på arbetare i dag skiljer sig inte mycket från synen på grisar på en svinfabrik. De är båda produktionsfaktorer. De övervakar grisarna i ladugården med kameraövervakning precis som de övervakar arbetare på arbetsplatserna, säger Kurt Junesjö.

– Arbetsdomstolen är en barometer på samhället. Den känner av stämningarna i samhället och det har varit en väldigt arbetarfientlig stämning väldigt länge.
Den tredje faktorn är att arbetsvillkoren blir sämre.
– Facken blir svagare och det är en världsvid utveckling. Det är samma utveckling i hela Europa. Det har bland annat att göra med EU-rättens framfart, som medfört stora inskränkningar och sämre arbetsförhållanden. Det ser man ju bara på alla tjänstemän som oavlönat arbetar extra numera.
Den fjärde faktorn är en amerikansk företagsfilosofi som spridit sig till Europa.
– Den kallas PA-modellen. Det är en ideologi, där arbetsgivarna kräver att arbetstagarnas privata mål går i linje med företagets. Om du jobbar på Kodak måste dina livsmål gå i linje med företagets mål. Man kräver en lojalitet, det kan man se på exemplet med Volvoarbetarna i Skövde. De tre killarna som skrev att arbetsplatsen var ett dårhus på Facebook och sedan blev av med jobbet.
Kurt Junesjö säger att om exemplet med Volvoarbetarna hänt för 20 år sedan så hade facket farit i taket.
– Men numera mumlar de bara. Bara för att lagen är tandlös behöver inte facken vara det. Det här är oerhörda kränkningar.
Och det finns stora risker med fackens allt svagare ställning på arbetsmarknaden.
– Arbetsgivarna träder in i det utrymme som facken lämnat. Det är en oerhört allvarlig utveckling. Facket är den enda motkraften till arbetsgivarna och när den kraften förtunnas är det allvarligt. Det måste finnas en solidarisk kraft som motpart, det går inte att driva arbetsrelaterade frågor på individnivå.
Kurt Junesjö säger att den allvarligaste följden av ett allt tuffare klimat på arbetsplatserna är att det kommer att leda till ökad utslagning.
– Och jag ser inga tendenser till att detta är på väg att vända.

---

Noteringar:

• Drogpolicy utifrån AML. Chef/arbetsledare ansvarar utifrån sitt personal- och arbetsmiljöansvar att tillämpa rådande rutiner samt göra dem kända bland de anställda på arbetsplatsen.
• AFS 2015:4, Organisatoriska och Sociala föreskrifter: §4 Kränkande särbehandling: Handlingar som riktas mot en eller flera arbetstagare på ett kränkande sätt. 
• Kort om juridiska regler från Dagens Arbete

Tjänstehjon, vad har hänt sedan 1833?

Varje generation har en tendens att uppfinna hjulet på nytt, slå sig för bröstet och glömma historiken. Som arbetsmiljöingenjör arbetar jag dagligen med lagar och regler, men har arbetsmiljön blivit så mycket bättre med fler lagar? Se några av alla de som gäller för arbetsgivare i tidigare artikel.

Det korta svaret är ja. Dock har själva komplexiteten skapat nya problem. Det kan vara bra att få en påminnelse om hur det hela började.

Legostadgan är, med sitt ursprung redan 1664, Sveriges första arbetsmiljölag.

Legohjonsstadgan eller legostadgan var en lag som reglerade förhållandet mellan husbonde och anställda. Den första tillkom år 1664 och den sista 1833. Stadgan upphävdes först 1926. 1944 fick lagen en modern efterträdare i form av Hembiträdeslagen, som i sin tur 1971 följdes av lagen om husligt arbete.

Vad innebar då Legostadgan och hur mycket har förändrats?

• Förskottsbetalning: I legostadgan fanns bestämmelser om städjepenning vilket var ett förskott på årslönen och lämnades då tjänsteavtalet ingicks. Tillträdet föregicks av en frivecka, men legostadgan föreskrev att tjänstefolket skulle inställa sig till sin nya tjänst senast sju dagar efter det de lämnat den förra tjänsten. I annat fall riskerade de att bli straffade för lösdriveri.
• Referens/CV: Legostadgan föreskrev att husbonden/arbetsgivaren skulle skriva en orlovssedel då den anställde slutade sin tjänst. Orlovssedeln var ett slags arbetsbetyg och ett bevis på att innehavaren var fri att ta ny tjänst ( städja ). 
• Arbetsgivaransvar: Husbonden hade många skyldigheter gentemot sina anställda. Han fick exempelvis inte utan mycket starka skäl avskeda en anställd under löpande årsanställning. Det nutida skälet ”arbetsbrist” var inte tillämpligt. 
• Påföljder: Husbonden hade rätten till husaga. I den medeltida lagen gällande fram till 1734 hade husbonden rätt att aga såväl sin hustru som barn och tjänstefolk. Detta avskaffades i 1734 år lag, men där gavs föräldrarna rätt att aga sina barn. 
• Minderåriga:Vad beträffar agan av tjänstefolk så gav legostadgan husbonde och husmor rätt att aga sina tjänare. År 1858 begränsades rätten till manliga tjänare under 18 år och kvinnliga under 16 år. Rätten att aga tjänstefolk avskaffades först 1920.

Några exempel från legostadgan, ur Sveriges rikes lag, tryckt år 1877:

Ur kungl. maj:ts förnyade nådiga legostadga för husbönder och tjänstehjon; Given Stockholms slott den 23 november 1833:

• 10 § Tjänstehjon skall i sitt förhållande vara gudfruktigt, troget, flitigt, lydigt, nyktert och sedligt samt icke undandraga sig det arbete och de sysslor, husbonde skäligen föresätter. Är tjänstehjon försumligt, gensträvigt, eller oordentligt och låter det sig ej rättas, eller visar det sig otroget, okunnigt eller eljest odugligt i tjänsten, må det därifrån skiljas med förlust av hela lönen, samt erhålle sådant betyg det förtjänar; ersätte ock husbondens skada, där han därom vid domstol utförer.
• 52 § Aviker tjänstehjon ut tjänst förr, än tjänstetid ute eller det redo för sig gjort, have husbonde våld att hämta det åter, och blive tjänstehjon i tjänsten till flyttningsdag, samt miste halva lönen och gälde skadan.

Byt ut 'tjänstehjon' mot 'anställd' och 'husbonde' mot 'arbetsgivare' och läs paragraferna igen. Känner vi igen oss efter 184 år?

13 egenskaper hos omtyckta ledare?

Ledare: behövs utseende & intelligens. Nej, 13 sociala egenskaper verkar räcka.

Denna artikel från Forbes är inspirerande och värd att översätta. Jag tar upp 6 av de 13 rubrikerna i detta kåseri:

Alltför många chefer faller för den felaktiga uppfattningen ​​att endast snygga, sociala och otroligt begåvade människor har ”naturliga” ledaregenskaper. Det är lätt att falla offer för denna missuppfattning, men i själva verket räcker emotionell intelligens (EQ).
I en studie utförd vid UCLA rankades över 500 adjektiv baserat på deras upplevda betydelse för en bra ledare. De topprankade orden hade ingenting att göra med medfödda egenskaper som utseende eller intelligens. I stället var de mest uppskattade adjektiven uppriktighet, öppenhet och förmåga att lyssna. Dessa adjektiv beskriver människor med sociala egenskaper, det som även kallas emotionell intelligens.

Här är de 13 egenskaper som rankas högst för en naturlig ledare:

Frågeställaren

Det största misstaget folk gör när det gäller att lyssna är att de är så fokuserade på vad de ska säga härnäst att de inte höra vad som sägs. Orden kommuniceras, men innebörden går förlorad.

Folk gillar att veta att du lyssnar, och något så enkelt som ett förtydligande fråga visar att du inte bara lyssnar, du bryr dig också om vad de säger. Du kommer att bli förvånad över hur mycket respekt och uppskattning du får bara genom att ställa frågor.

Teknikstress-avvisaren

Ingenting kan förstöra förtroendet så snabbt som när du ägnar mer fokus åt meddelanden på mobilen under ett personligt samtal. När du engagera sig i en konversation, fokusera all din energi på samtalet. Att indikera hur ett dött föremål som en mobil betyder mer än personen mitt emot är tyvärr allt vanligare i vårt IoT-samhälle.

Den naturliga

Att vara äkta och ärlig är att vara sympatisk. Ingen gillar en bluff. Människor dras till dem som är äkta, eftersom de vet att de kan lita på dem. Det är svårt att gilla någon när du inte vet vem de verkligen är och hur de verkligen känner.
Sympatiska människor vet ”vilka de är”. De är tillräckligt säkra för att vara bekväma i sin egen hud. Koncentrera dig på vad som driver dig och gör dig lycklig som en individ så blir du en mycket mer intressant person. Kom bara ihåg att inte pracka på andra din vision.

Den öppna

Om du vill vara sympatisk måste du vara öppen. Ingen vill ha en konversation med någon som redan har bildat sig en uppfattning och därmed slutat lyssna.
Ett öppet sinne är avgörande på arbetsplatser där framgång innebär tillgång till nya idéer. För att eliminera förutfattade meningar måste du se världen genom andras ögon. Detta kräver inte att du tror vad de tror eller tolererar kollegors beteende, det betyder helt enkelt att du sluta döma tillräckligt länge för att verkligen förstå andras visioner.

Uppmärksamhetssökaren

Människor har svårt för dem som desperat söker uppmärksamhet. Du behöver inte utveckla en stor, utåtriktad personlighet att vara sympatisk. Att bara vara vänlig och omtänksam är allt du behöver för att vinna människor. När du talar i en vänligt, säkert och koncist sätt kommer du att märka att människor är mycket mer uppmärksamma och lättare att övertyga än om du försöker att visa dem att du bestämmer. Folk hakar på din attityd och gör ytterst som du gör, inte som du säger.
När du blir uppmärksammad, till exempel när du belönas för en prestation, flytta fokus till alla de människor som arbetat hårt för att hjälpa dig att komma dit. Detta kan låta kliché, men om det är äkta så visar det faktum att man är uppmärksam på andra och uppskatta deras hjälp själva grundstenen för ett naturligt ledarskap.

Ombytlingen

Den sämsta ledaren är den som är överallt på samma gång. När människor närmar dig vill de veta vem de har att göra med och vilken typ av svar de kan förvänta sig. För att vara konsekvent måste du vara tillförlitlig, även när stressen går upp och ner. Om du inte tar dig tid kommer du inte heller att få tid, varken för dig själv eller andra.

(artikel översatt från Forbes )

Vad ska en Svensk kunna?

Arbetsgivare, fundera på detta:

För 20 år sedan visste ingen att app-utveckling var en framtidsbransch.

– Det finns en idé i näringslivet – att det för varje jobb ska finnas en utbildning som motsvarar den. Man förstår inte idén med generella färdigheter: att det finns kompetenser som man erhåller genom en bra och gedigen utbildning som gör att man är i stånd att lära sig mycket nytt och kanske hantera det på ett bättre sätt än den som bara gått en smal utbildning.

Detta säger Sharon Rider, medförfattare till den nya forskningsboken 'Vad ska en Svensk kunna?'

– Det är helt befängt och djupt olyckligt att barn tvingas till val av inriktning baserat på betyg de fick som små, och att detta val avgör vad de kan läsa vidare på universitetet – speciellt som universitetsutbildningarna blir mer och mer nischade. Det innebär att barnens framtid i hög grad är utstakad vid 14 års ålder.

Bara för 40 år sedan kunde man göra i stort sett vad som helst om man hade en fil.kand. i filosofi eller litteraturvetenskap. Då hade man visat att man hade förmågan att under en viss begränsad tid utföra komplicerade uppgifter inom givna tidsramar.
Det räckte. Den övriga träningen fick man på jobbet.

Sharon Rider säger att unga i dag tar studielån för att läsa till yrken som kanske inte ens existerar om 30 år.

– Och det utan att på något sätt ha utvidgat sin förmåga att lära sig något annat. Forskning har visat att ”klassiska utbildningar” ökar förmågan till att lära sig nytt i mycket högre grad än yrkesinriktade utbildningar.

Förtydligande; vi studerar mer, men lär oss mindre allmänna kunskaper.

Det viktiga är att professionsutbildningar inte ska producera fackidioter. Men på programmen i Sverige i dag har studenterna oftast inte utrymme att välja till något som inte är deras huvudfåra, i synnerhet med tanke på de begränsade möjligheterna till studielån och att arbetsgivarna inte tycks se värdet i bredare bildning.

– En bildad person är inte per definition någon som har fått en yrkesutbildning på högskolenivå. Enligt upplysningstanken är det folk som är kapabla, tänkande och förstår att det finns bättre och sämre svar på olika frågeställningar och problem.

Vill vi ha folk på Trafikverket som kan resonera på flera plan och fatta rimliga beslut, vill vi ha duktiga domare, politiker, poliser och lärare – då måste vi betona vikten av sakargument och sakkunskap, goda skäl, evidens och principer. Det är kärnan i innebörden 'bildning'.

När kvaliteten i skolan ska utvärderas, kostnaderna hållas nere och produktiviteten maximeras riskerar lärarrollen att av-professionaliseras.

– Läraren blir en del av ett enda stort mål- och resultatstyrningssystem där det väsentligaste i yrkesutövningen är testande och betygsättande. Lärarrollen fylls med så mycket administrativt innehåll att läraren reduceras till en slags byråkrat.

De grundläggande frågorna är dock; varför ger vi betyg, vad vi vill uppnå med dem och vad ska de grundas på, liksom vilken roll de har i en större idé om vad utbildning är eller bör vara.

Ju mer vi relaterar skolan till nytta, desto mindre nytta gör den.

– Bildning har med människans allsidiga utveckling att göra. I stället har vi gett upp det och gått till ett paradigm där utbildning i stort sett är ett massproduktionstänkande.

Vi har tagit bort ”bildning” från utbildning – det är bara ”ut” kvar.

Kamran Namdar, lektor i pedagogik, säger att det finns ”en viss schizofreni både i styrdokumenten och i läraryrket” vad gäller uppdraget.

– Politiker vill ha en bra skola, där elever får goda kunskaper och färdigheter och bidrar till nationalekonomin. Sedan har vi i Sverige också en uttalad värdegrund i skolan, men i verkligheten har kunskapsmålen dominans.

Skulle en lärare i årskurs fyra under en termin inte alls undervisa i matematik skulle alla föräldrar undra vad det var för fel. Men om en elev under hela sin skolgång inte får någon konsekvent och systematisk och medveten uppfostran kring demokrati – då skulle ingen förälder märka det.

Bristande bildning riskerar att urgröpa och urholka demokratin. Det vet både Gustav Fridolin och Jan Björklund – de är inte tappade bakom en mjölkpall, men det ger inte utdelning i valrörelsen att snacka bildning.

(Delar av text ovan är från en längre artikel i Skolvärlden.se )

Vad gäller för hjälmtvång på arbetsplatsen?

Användning av personlig skyddsutrustning, AFS 2001:3 är det som gäller. Med det sagt, behöver man alltid ha hjälm på huvudet på en arbetsplats?

Lite information:

Industrihjälmar 
skyddar främst mot fallande föremål, men kan även skydda mot klämskador, elektrisk spänning och stänk av smält metall. Vad hjälmen skyddar mot ska framgå av tillverkarens bruksanvisning som ska finnas på svenska. Hjälmen ska vara försedd med hakrem.

Stötskyddsmössor 
används där det finns risk för att man slår huvudet i hårda föremål, i vassa kanter eller utstickande föremål, exempelvis när man vistas i trånga utrymmen. Man ska inte använda stötskyddsmössor när det behövs skydd mot fallande föremål, exempelvis på byggarbetsplatser.Övriga skyddshjälmar

Brandhjälmar 

är avsedda att användas inom räddningstjänsten vid brandbekämpning. De ska skydda mot fallande föremål, strålningsvärme, klämskador och elektrisk spänning. Även cykelhjälmar, ridhjälmar och skyddshjälmar vid olika sportaktiviteter används inom arbetslivet.

Så, vad gäller?

Det är arbetsgivaren som ska göra en riskbedömning och välja en hjälm som skyddar mot risken. Allmänt: normalt har ett huvudskydd en livslängd på fem år. Om huvudskyddet råkat ut för slag eller är skadat ska det kasseras. Industrihjälmar enligt SS-EN 397:2012  är lämpliga att använda i till exempel byggnads- och anläggningsarbete, hamnarbete och skogsarbete.

Riskbedömning?

För tre år sedan gjorde Arbetsmiljöverket en intern skrivelse om hjälmar på byggarbetsplatser – Användning av skyddshjälm vid påfrestande arbetsställningar. Här konstaterar man att vid vissa arbetsuppgifter kan en hjälm vara till större skada än nytta, den kan öka risken för belastningsskador. Det gäller till exempel när man arbetar med golvläggning och ofta har huvudet i nedåtböjd vinkel så att nackmusklerna får arbeta mer än vanligt. Detta ökar risken för belastningsbesvär i nacke-skuldra-regionen.

Detta är inget nytt, AFS 2012:2 pekar på att man i riskbedömning ska ta hänsyn till rörelseförmåga, om hjälm (i detta fall) hindrar synfält, om nacken belastas i onödan och så vidare. Det är flera föreskrifter som måste gå hand i hand och det måste finnas tid att väga riskerna mot varandra och därefter fatta beslut.
Byggherren har ett ansvar att se till att arbetsolyckor och skador kan undvikas. I det ingår det att ta hänsyn till belastningsergonomin och den personliga arbetsutrustningen.

Hela byggarbetsplatsen kanske inte omfattas av samma risker? Valet av arbetsutrustning ska vara utformat så det passar det arbete som ska utföras, inte bli ett tvång för de anställda.

Målareförbundet har, tillsammans med övriga byggfack, diskuterat slentrianmässigt användande av skyddshjälm där risk inte föreligger. 

– I första hand ska arbetet organiseras så att skyddsutrustning inte behövs. Arbetsgivaren får inte hänvisa till personlig skyddsutrustning för att slippa ta itu med arbetsproblem, säger Janne Öberg. 

Mycket sant. Du som chef, balansera risken för att få saker i huvudet mot önskemål av ergonomin och arbetsmoment i riskbedömningen. Görs det rätt slipper de anställda hjälm-'tvång' och arbetsgivare slipper den gnagande rädslan för sanktionsavgifter.

Lycka till!