Vad hände med Ådalen -31?

Vad hände?

1974 skrev Harry Braverman’s (Labor and Monopoly Capital): ” Är det etiskt rätt att demokratin slutar vid fabriksgrinden? Varför har de som löper störst risk för skador, hälsoproblem och arbetslöshet ofta lägre lön och mindre inflytande?”.

Jag är från arbetarklassfamilj, uppväxt i Ramvik (med Fälldin som granne) och senare Ådalen - med en fabriksarbetande far – vilket fick sina följder. Jag fick arbetarklassens Norrländska idealism till frukost. ”Arbete främjar hälsa och välstånd, samt förhindra många tillfällen till synd”. Ryggrad, kamratskap, sammanhållning. Minns Ådalen -31!

Var tog den arbetsidealismen vägen?

På 2000-talet ändrades arbetsmarknaden i ny, global riktning: outsourcing och uppbrytning av organisationer till mindre, marknadsstyrda; s.k. new public management (NPM). Detta även i offentlig sektor med målstyrning och accelererande utvärderingar; fokus på individen för att söka orsaker och tilldela ansvar.

Detta ger samma mätbara utfall på såväl produkter och människor. Inom både tillverkningsindustri och välfärdstjänster. Inom vård, skola och omsorg har politiker i hög grad abdikerat och styrningen sköts av en planerings- och revisionsbyråkrati. Även välfärdstjänster styrs av bolag som har vinstdrift som primär drivkraft; vinst är även felaktigt det starkaste av styrmedel för eventuella strävanden mot kvalitetsmål (se Sandberg 2014 för en översikt). En pensionär som inte kostar är en bra produkt.

”Trettio år med nyliberalism, fria marknadskrafter och privatisering börjar slita på oss, när prestationen blivit norm”, skriver psykologen Paul Verhaeghe.
Vår värld efter marknadsförändringarna från år 2000 är nu präglad av vad som kallats ”super complexity” (Ronald Barnett) med allt större och allt fler erkända stressmoment när det gäller miljö, klimat, migration, terrorism, pandemier och några andra stora, ofta globala utmaningar. Detta visar sig även på arbetsplatsen då känslor och stress utifrån kommer in i bilden. Hur mycket av detta ska arbetsgivare ansvara för? Ska VD:n på Berras bygg hantera stress från kriget i Syrien?

Sjuktal, stress, olyckor; otrygga anställningar, kollektivavtal som kringgås, försvagning av facket; globalisering, digitalisering. Pressen är hård i dag på många i arbetslivet - inte minst i kvinnodominerade sektorer – och på dem utanför, de arbetslösa, de sjuka. Omfattande invandring gör att många nu anländer som saknar tillräcklig utbildning, erfarenhet eller språkkunskaper men som med satsningar kan ge väsentliga bidrag i samhället. Men tillämpning av kollektivavtal som ger alla anställda och företag samma villkor ifrågasätts, liksom arbetsmarknadsparternas självständighet.

Sverige har fått en inriktning på arbetsplatser där vi upplever stor stress efter försvagningen av arbetstrygghet, vilket i sin tur har sin bakgrund i kraftigt stigande arbetslöshet, en lagstiftning som bidrar till försvagningen (sänkt a-kassa, högre avgifter), utstationerad arbetskraft, utländsk arbetskraft som anlitas till sämre villkor, arbetsmarknadens förändring med tidsbegränsade anställningar, osäkra anlitandeformer, oklart arbetsgivaransvar genom kedjor av underleverantörer, samt individualisering och fackens svårigheter att anpassa sig till en ny situation på arbetsmarknaden och nya potentiella medlemmar.

Tjänste- och servicesektorer växer, stora företag bryts upp i mindre delar, produktion i en fabrik/enhet blir till kaskader av outsourcing till andra företag i flera led, inom landet eller utanför, ansvarsförhållanden luckras upp. Jobben blir avreglerade – internationella - samtidigt som trycket på prestation, leverans och omedelbar kundnytta höjs. Det till synes ökade inflytandet och kontrollen i det egna arbetet kan förbytas i sin motsats: lägstalöner och enkla jobb. Arbetets organisering och styrning bestämmer i hög grad människors arbetsmiljö och påverkas direkt av arbetsmarknadens förändringar.

Som exempel: Olycksfall och stress är i huvudsak en effekt av arbetsorganisationen som kan behöva förändras. De tilltagande osäkra, korta jobben, alltså arbetsmarknadens förändring, har direkta effekter på arbetsförhållanden och organisation. Med tidsbegränsade jobb - särskilt för unga i hotell, restaurang och handel - blir hela livssituationen osäker (utan säkert jobb, inget lägenhetskontrakt). Korta jobb minskar också viljan och poängen med att satsa på det jobb man har. Chansen att få utbildning i jobbet minskar därmed. Sådana tuffa villkor med låga löner för en del grupper har en tendens att sippra in i arbetslivet för andra grupper, så att även de känner sig tvingade att acceptera de sämre villkoren.

Var är vi då på väg?

Jobbens utformning fokuserar i dag på storskaliga faktorer och processer snarare än aktörer – internationella trender, inte nationella. IT-utveckling, globalisering, individualisering, migration och automatisering. Det här blir ofta vad man kan benämna som ett deterministiskt ”neo-contingency”-perspektiv där förändringar i arbete och organisation ses som rationella och/eller oundvikliga anpassningar till förändrade förutsättningar med förutbestämda konsekvenser för anställda.

Med andra ord: frågan är nu inte vem som kommer att forma jobb, utan vad.

Vi närmar oss den tekniska singulariteten och har nu en accelererande situation där människor exkluderas från själva arbetet. Självkörande transportfordon, autonoma soldater, articifiella läkare, helautomatiserade call-centers. Dessa finns redan nu.

”Om” är inte länge en fråga, utan ”när”. 

Hur det vidare kommer att påverka arbetsplatser och personal som antingen stannar (med specialiserade tjänster kopplade till automationen) eller friställs är fortfarande ett stort frågetecken. Detta är anmärkningsvärt då full teknisk singularitet bör inträffa runt 2034 ((Kurtzweil)). Det ”Super complexity” –samhälle som nu växer fram ser ut att skapa sitt eget självändamål.
Utifrån vad jag ser har varken riksdag eller regering förstått vilken verkan detta kommer att få. Det innebär att arbetsmarknadspolitiken I Sverige i stort står maktlös.

Ådalen -31 var en manifestation av den tidens arbetsmiljö. Vi verkar närma oss en ny version, men frågan är vilket slag av arbetare som kommer att stå på barrikaden denna gång? 

Arbetsgivare, vad gäller egentligen för #Metoo ?

Vår verklighet styrs till stor del av den tredje statsmakten, massmedia. Ofta blir temporära fokus-debatter till politiska slagträn som de två andra statsmakterna - regering och riksdag - följer. Politiskt valda ledare sitter på sina platser genom att hålla sig väl med folket. Ofta tolkas massmediala trender för 'folkets vilja'.
Ibland är det så, men lika ofta har trender skapas av journalisters iver att sälja lösnummer, de som skriker högst för stunden eller i värsta fall  trollfabriker. På grundval av massmedial information skapas  politisk debatt där Sveriges  ledare tar till brösttoner och kräver snabba förändringar. Detta är epitetet för det informationssamhälle vi vistas i.

En av regeringens mest fundamentala uppgifter är att styra statsförvaltningen och därigenom verkställa riksdagens beslut och styra folket eller samhället. De kan ge order till samtliga instanser i statsmakten och dess förvaltning. En instans är Arbetsmiljöverket (AV), som sorterar under Arbetsmarknadsdepartementet. De är i Sverige ansvarig förvaltningsmyndighet för arbetsmiljö- och arbetstidsfrågor.
Därmed; Arbetsgivare ansvarar för arbetsmiljö vilket per definition innebär att Arbetsmiljöverket granskar arbetsgivare - utifrån de önskemål som kommer från deras arbetsgivare - regeringen.
Så, hur är det nu med arbetsgivares ansvar för den verklighet som benämns #metoo ?

#Metoo, vad innebär det juridiskt?

Sexuella trakasserier är en av de många manifestationerna av vad som kallas kränkande särbehandling. Med kränkande särbehandling menas alla handlingar som riktas mot en eller flera medarbetare på ett kränkande sätt, och som kan leda till ohälsa eller att medarbetare ställs utanför arbetsplatsens gemenskap. Förutom sexuella trakasserier inkluderar kränkande särbehandling också mobbning och diskriminering.

Källa: AV, https://www.av.se/nyheter/2017/metoo/
Men var går då gränsen mellan 'häxjakt' på individnivå och de lagar som vi alla ska följa? 

Exemplet Martin Timell

Media

I Sverige lade inredaren Lulu Carter en bild på Instagram med texten "Timell = TV4's egen Harvey Weinstein" den 14 oktober till vilken hon sedan lade till hashtaggen #metoo. Det ledde till att TV4 avbröt samarbetet med Martin Timell efter att flera vittnat om sexuella trakasserier, sexistiska, homofoba och rasistiska skämt på inspelningar där Martin Timell varit framträdande. [WP].

Anställd

Det här har hänt kring Martin Timell efter #metoo:

• 14 oktober 2017 Lulu Carter, som jobbat med Timell på "Äntligen hemma", går till hård attack mot Timell på Instagram. Hon kallar Martin för "Sveriges Harvey Weinstein", och syftar då på Hollywoodproducenten Weinstein som anklagats för flera sexuella övergrepp. 
• 20 oktober 2017 Flera av Timells tidigare kollegor vittnar om sexuella trakasserier, rasism, homofobi och sexism. I en intervju med Expressen säger Timell att han ska ta hjälp av en terapeut. Lulu Carter berättar om det övergrepp Timell ska ha utsatt henne för. Hon gör även klart att hon inte kommer att acceptera hans ursäkt. 
• 23 oktober 2017 TV4 avbryter allt samarbete med Martin Timell, som varit en av deras största profiler i flera år.
• 30 oktober 2017 Martin Timell polisanmäls för våldtäkt. Under en jobbfest 2008 ska Timell ha stoppat in sin hand innanför en kvinnas bikinitrosor. Kvinnan ska även ha fått högre lön för att hålla tyst om övergreppet. 
• 11 november 2017 Martin Timell förnekar och tillbakavisar alla anklagelser om våldtäkt. 
• 23 november 2017 TV4:s utredning av Martin Timell blir klar.
• Därför väljer SVT att ha kvar Martin Timell: "Var 30 år sedan"

Källa: [24]

Arbetsgivaransvar?

http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=6819256

det handlar i många fall om att företaget omplacerar eller köper ut anställda, säger flera experter som Ekot pratat med.
– Som arbetsgivare vet man ju aldrig hur en arbetsrättslig tvist slutar i domstol. Man har ju som arbetsgivare ganska stora krav på sig när det gäller saklig grund för uppsägning och ännu högre när det gäller avsked, säger advokat Martina Slorach.
Exakt vilka belopp det handlar om varierar kraftigt från fall till fall och blir sällan offentligt. TV4:s pressansvarige Magnus Törnblom vill till exempel inte svara på frågor om Martin Timell har fått någon ekonomisk kompensation efter avslutat kontrakt.
Det beror ofta på hur företaget ser på sina chanser att vinna en rättslig process och vad det skulle innebära i form av kostnader och annat, säger advokat Stefan Flamström.
– Jag kan inte ge något normaltal, men det finns nog en lite större vilja hos arbetsgivaren att, trots att man tycker att den här anställda inte förtjänar det, så får den nog lite mer. Man vill inte ha hela karusellen och massmediala uppmärksamheten och allt det som belastar, säger han.

Häxjakt?

Det är talande, att det allvarligaste trolldomsmålet i Dalarna före 1668 anses vara det mot Håll Karin 1663, vilket resulterade i förvisning från bygden och inte i dödsstraff. Den första processvågen i Sverige, som inträffade mellan 1590-talet och 1610-talet (vilket också var den intensivaste perioden ute i Europa), avstannade på 1620-talet och de följande 40 åren var trolldomsfall som ledde till avrättning mycket sällsynta i Sverige. Dessa första häxjakter var få jämfört med den stora hysterin som skulle bryta ut 1668. År 1635 uttryckte riksdagen, som skulle bekräfta dödsstraffen som avkunnats av de lokala domstolarna, sin lättnad över att så få trolldomsfall hade inrapporterats under flera år.

Källa: Häxprocesser i Sverige

Likt Håll blir Martin landsförvisad då mediedrevet i detta fall dömt på förhand. Att polisanmälan om fysiskt övergrepp gällde en 30 år gammal händelse är oväsentligt

Nyligen fick en fransk skådespelerska, Catherine Deneuve, hård kritik när hon var en av hundra franska kvinnor som i ett öppet brev protesterade mot metoo-rörelsen och kallade den en häxjakt på män. I helgen bad hon om ursäkt till personer som utsatts för sexuella övergrepp, som kan ha tagit illa vid sig av brevet, men stod fast vid sitt undertecknande av det öppna brevet. [SvD].

Men vad hände egentligen mellan Martin och Lulu?

– Vi åkte upp i en hiss tillsammans, för att möta familjen vars lägenhet vi hade gjort i ordning. Då tryckte han upp mig mot väggen och tog tag i mina bröst. Och så sa han ’de här, det här är juveler, de kommer vi få så jävla mycket tittarsiffror på. Men du måste alltid ha urringat”, och så drog han ner min urringade tröja, kunde Lulu Carter till slut berätta för Aftonbladet. Timell har nu gått ut och bett om ursäkt för sitt beteende, något som Carter inte ger mycket till övers för.

sexuella trakasserier är enligt lagen:

• ovälkomna förslag eller krav på sexuella tjänster
• oönskad fysisk kontakt
• ovälkomna sexuella anspelningar, blickar, visslingar och kommentarer om utseende
• könsord, pornografiska bilder och nedsättande skämt om det kön du tillhör.

Det framgår inte i offentliga handlingar om Martin verkligen gjorde det som Lulu skrev ovan, så ord står mot ord. Domen är här utdelad av den tredje statsmakten, massmedia. Martin och hans familj kommer att för all framtid vara märkta.

Nu är Martin tillbaka i Sverige och den hårda verkligheten – och för Stoppa Pressarna berättar Martins vänner om hur den tidigare folkkära profilen nu har isolerat sig totalt.
– Han pratar knappt med någon längre. Jag tror att han mår enormt dåligt, jag menar, vad ska han göra nu? Flytta till Spanien och bli pensionär?, säger en av Martins vänner till Stoppa Pressarna.
Källan fortsätter:
– Martins karriär är över och han är paria överallt. Det är klart att han är djupt deprimerad och ska jag vara ärlig tycker jag synd om honom, trots att jag vet att han har varit ett svin mot så många människor omkring honom.

För att vårt civilrättsliga samhälle ska fungera bör massmedia och journalister tänka på vilken enorm makt de har. Offentlighetsprincipen är ett tvåeggat svärd, att undanhålla information kan skapa mer skada när mediedrevet väl har startat. 'Folkets vilja' styrs av den information som delas ut och känslor börjar styra regelverket när politiker kräver snabb rättvisa. 

#Metoo och det underliggande problemet med patriarkal makt och sexuella trakasserier är en viktig fråga, men utan medial fakta så straffas individer lika hårt för sexuella trakasserier, oavsett om det handlar om en 'oönskad blick' eller den sexuella närhet som Lulu utsattes för. Det är ytterst vad media skriver vi bryr oss om, inte bevisbördan bakom. Du som chef måste då 'agera som en aktsam och seriös arbetsgivare' genom att stödja både den som anser sig utsatt men även den som utpekas.

Vad säger lagen?

Arbetsmiljöverket har en sida för frågor och svar. I grunden hänvisar de till AFS 2015:4 13 §. I lagen om anställningsskydd finns vissa riktlinjer i fall där en domstol har beslutat att det inte funnits skäl till uppsägning. Då kan företaget ändå välja av avsluta en anställning och ersättningen baseras då på anställningstid. Arbetsmiljöupplysningen har även dragit sitt strå till informationsstacken. Sammanfattningsvis kan sägas att Arbetsgivare inte har några tydliga pekpinnar när väl drevet är igång.

"Om det är förnuftet som formar människan, så är det känslan som leder henne."
- Rousseau

Hur ska man hantera byråkrati i arbetet?

Byråkrati ska - som så mycket annat - fylla ett syfte och inte vara ett mål.
Byråkrati syftar till en enda sak; att förmedla information. Vem gör vad, när och hur samt varför, är några exempel på vad som förmedlas. Detta är viktigt då lagen ska följas. Det är viktigt för att alla ska få samma information. Det är viktigt för att vi ska kunna verifiera att det arbete som utförs är korrekt och att det görs på ett sätt som ledningen önskar. Men var går linjen mellan administration och byråkrati?
Vad är skillnaden mellan behov och krav?
När vi hela tiden matas med politiska debatter, expertutlåtanden och krisrapporter av hur exempelvis vård & omsorg överlastas av pappersjobb och ingen kan förklara vad grundproblemet är så är det lätt att tappa tråden. Vad är då grundproblemet?

New Public Management?

New Public Management (NPM), på svenska ungefär 'Ny offentlig verksamhetsledning', avser den samling av styrnings- och ledningsmetoder som gradvis introducerats inom offentlig sektor sedan 1980-talet med syftet att göra offentliga verksamhet mer lönsam och effektiv. 

Ledningsmodeller hämtades från privat sektor och det skulle vara möjligt för privata aktörer att sköta tidigare offentliga tjänster.

Kritik har riktats mot systemet därför den högre ledningen vanligen inte rekryteras från verksamheten och därför inte förstår den. Detta leder i sin tur till att de satsar på en dyr överbyggnad i form av ledningsfunktioner för t.ex. ekonomi, juridik, kommunikation och utvärderingar medan verksamheten blir lidande eller till och med motarbetas. Enligt forskningen beräknas granskningskostnaderna till 300 miljarder kronor per år. (Källa)

300 miljarder kronor per år? Grundproblemet är dock inte något så trivialt som pengar.

Alla som arbetar, studerar eller på andra sätt ingår i en organisation som tillsammans ska utföra något vet att ömsesidigt förtroende ligger till grund för att man trivs tillsammans. 

Hela samhällsstrukturen bygger på att en flock av artfränder som grupp tillsammans ska nå maximala resultat med minimal ansträngning. Det lyckas endast om vi kan lita på varandra. Detta system är biologiskt inpräntat i flockdjur på så sätt att vi blir stressade, deprimerade och oroliga när vi känner att detta förtroende brister inom flocken.

Detta är också grundproblemet i Svensk offentlig verksamhet just nu. 

NPM bygger på en kontrollstruktur som utgår från att 'ingen utför något arbete om inte någon annan står och tittar på', ett synsätt som går helt emot grundläggande etik hos normala människor. 

Läkartid går åt till andra uppgifter än att träffa patienter. I stället ägnas tiden åt att skriva i patienternas journaler, leta vårdplatser eller fylla i statistik. Ekonomiskt går många landsting redan på knäna. Av samtliga 21 landsting går 18 med ekonomiskt underskott och tvingas nu spara. Situationen är så pressad att personal riskerar uppsägning trots en redan ansträngd arbetssituation. (Källa: DM)

Läkaren i detta exempel är som André på bilden ovan. Den som utför arbetet hinner inte utföra arbetet då den tiden upptas av att skriva dokument för andra som ska granska hur arbetstiden tas upp för att dokumentera hur arbetstiden utnyttjas. Administratörernas jobb kräver i sin tur mer administration för andra administratörer som administrerar administratörernas administration.

Vad skulle då hända om regeringen tog bort allt detta?

Utredningar är en del av denna administration. Effektiv vård SOU 2016:2 - en av statens offentliga utredningar, sammanfattar på 793 sidor ungefär detsamma som mina fem rader ovan; ett system som bygger på förtroende och egenansvar är bättre. Om regeringen sedan läser dessa 793 sidor från samordnare Göran Stiernstedt är dock oklart.
'En viktig pusselbit i vägen framåt är att vända den pågående avprofessionaliseringen som pågått sedan 80-talet (NPM). I praktiken betyder det att lita på att människor gör rätt - även om ingen granskar eller tittar över axeln. – Låt människor koncentrera sig på det som gjorde att de valde yrket', säger Shirin Ahlbäck Öberg.

Vad betyder det för dig som chef?

Jag är arbetsmiljöingenjör och organisationskonsult. Vi arbetar inom dessa yrken med att förbättra, förtydliga och förenkla för kommuner och företag som ingår i vår företagshälsovård. Jag gör detta främst för chefer och skyddsombud som rådgivande resurs ( AFS 2001:1 §12 ) utifrån Arbetsmiljölagen. Den företagshälsovård jag verkar inom skiljer sig betydligt från öppen offentlig vård, men i grunden handlar det om att vi hittar de problem som skapar ohälsa och åtgärdar detta. Med erfarenhet kan jag därför säga detta till er som ansvarar för personal:

Medicinering och stödsamtal är exempel på efterhjälpande åtgärder vid utbrändhet, men underliggande orsaker missas allt för ofta. Problemet ligger oftast inte på individnivå, utan på organisationsnivå. Det är inte svårt att följa den röda tråden vid utbrändhet;

• bemanningsbrist, 
• informationsbrist, 
• kompetensbrist, 
• planeringsbrist 
• och slutligen sömnbrist. 

Har organisationen kunskaper av hur detta kan åtgärdas? Har chef, KMA, skyddsombud, personalansvarige och VD diskuterat underliggande brister? Har ni ett SAM-system som visar vem som gör vad och varför? Har ni kanske tre administratörer för varje 'arbetare'? Allt detta ligger till grund för den stress och utbrändhet som visar sig inom allt för många förvaltningar och företag i dag. Läs Wikipedia: Byråkrati är den struktur och uppsättning regler som skapats för att styra en vanligen större organisation. En person som ingår i en byråkrati kan kallas byråkrat. Även om alla större organisationer har någon form av struktur som kan kallas byråkrati, används termen ofta i nedsättande bemärkelse om administrativa apparater som uppfattas som alltför omfattande eller ineffektiva. 

Moment 22 är en roman av författaren Joseph Heller från 1961. I boken är Moment 22 en sektion i militärens regelverk som säger att det enda sättet att bli frikallad från militärtjänst är att vara galen, men för att bli frikallad måste man ansöka om detta. Ansökan antas emellertid bero på att man är livrädd för att delta i kriget och då detta är en sund reaktion är man följaktligen inte galen. Det hela blir ett cirkelresonemang, som innebär att det är omöjligt att bli frikallad.
I dagligt tal används uttrycket ofta om dödlägen eller paradoxer inom bland annat byråkrati – exempel: "För att få ett jobb, då måste du ha erfarenhet. Men för att få erfarenhet, då måste du ha ett jobb", eller "för att jobba måste jag administrera, men jag kan inte jobba när jag administrerar, om inte administrationen är ett jobb. Därmed är administrationen av administration ett jobb".

Så vad gör man då lämpligtvis som personalansvarig (chef)?
Följ Arbetsmiljölagens grundläggande krav på administration. Se AFS 2001:1 §5 . Det skall finnas en arbetsmiljöpolicy som beskriver hur arbetsförhållandena i arbetsgivarens verksamhet skall vara för att ohälsa och olycksfall i arbetet skall förebyggas och en tillfredsställande arbetsmiljö uppnås. Det skall finnas rutiner som beskriver hur det systematiska arbetsmiljöarbetet skall gå till. Arbetsmiljöpolicyn och rutinerna skall dokumenteras skriftligt om det finns minst tio arbetstagare i verksamheten. 

Men administrationen måste kontinuerligt trimmas och förenkals för att inte växa till ett byråkratiskt träd. Följ därför krav i AFS 2015:4 §9 . Arbetsgivaren ska se till att de arbetsuppgifter och befogenheter som tilldelas arbetstagarna inte ger upphov till ohälsosam arbetsbelastning.

Om du som chef blir stressad av allt detta, följ då lämpligtvis krav i AFS 2001:1 §12:
När kompetensen inom den egna verksamheten inte räcker för det systematiska arbetsmiljöarbetet eller för arbetet med arbetsanpassning och rehabilitering, skall arbetsgivaren anlita företagshälsovård eller motsvarande sakkunnig hjälp utifrån.

Lycka till!

---

P.s: jag skriver dessa kåserier utifrån intresse och (fri)tid. Uppskattar du läsningen hoppas jag att du delar vidare, då fler läsare är en trevlig återkoppling. Tack på förhand!

Inomhusklimat, ett ständigt problem på arbetet?

Notering 18-07-31: Artikel nedan tar upp byggnadsrelaterad ohälsa. För det 'nya' inomhusproblemet med värme, se artikel 'Vad gör man åt värmeböljor på jobbet?'

Som arbetsmiljöingenjör får jag allt fler uppdrag utifrån BRO-problematik. Personal på olika arbetsplatser upplever att det är för kallt, för blåsigt, för dammigt eller har andra problem som kan bero på 'byggnadsrelaterad ohälsa'. Arbetsmiljöverket har under den internationella förkortningen SBS (sick building syndrome) - vilket man egentligen inte får säga då byggnader inte blir 'sick' (sjuka) rent juridiskt - försökt att förklara detta (klicka på länk för full text):

Byggnadsrelaterade hälsobesvär kan ofta kopplas till vissa omständigheter:

• Vatten- och fuktskador i byggnaden. Det kan medföra mögelväxt och flyktiga kemiska nedbrytningsprodukter från byggnadsmaterial.
• För låga luftflöden på grund av brister i ventilationen, orsakade av felaktig dimensionering eller brist på underhåll.
• Bristande eller felaktig städning

Dessa omständigheter är dock inte alltid orsaken till besvären.

Med andra ord: BRO kan vara BRO till dess att motsatsen bevisas.

Jag har själv varit certifierad kyltekniker, besiktningsman och är fortfarande certifierad som kontrollansvarig enligt PBL vid sidan av mitt jobb som arbetsmiljöingenjör. 

I grunden är luftmiljö relativt lätt; ren lokal + ren ventilation= bra luft, eller hur? 

Dock är inte det hela sanningen. Ibland beror symptom på energibesparingar, på stress (stress på jobbet försämrar immunförsvaret och ger symptom som är likvärdiga de man får av dålig luftmiljö), på fuktigt papper eller rent av taskig parfym eller svett hos någon medarbetare.

Det finns professorer och experter inom detta ämne. En stående diskussion inom detta fält är exempelvis ventilation och hur olika flöden skapar problem. Staten vill att kommuner ska vara energieffektiva. Fastighetsansvariga sänker eller stänger av ventilation under vissa timmar. De som arbetar i byggnad rapporterar ökade besvär. Är dessa delar kopplade till varandra? I så fall; vad ska arbetsgivare göra - följa lagkrav på effektivisering (kommunallagen) eller arbetsmiljölagen?

Som arbetsmiljöingenjör åtgärdar jag problem för alla företag som är knutna till min arbetsgivare ( Feelgood FHV ) och bygger bondförnuftet på samlad kunskap från andra experter. 

Jag vill här lyfta en artikel från Anders Lundin, SWESIAQ, som visar på hur lurigt det kan vara att definiera en sådan enkel sak som luftflödesrekommendationer.

Tankar om tidvis avstängd eller reducerad ventilation

Genom att behovsstyra ventilationen och reducera luftflödena i oanvända lokaler kan fastighetsägare sänka energiförbrukningen och spara en hel del pengar (SP Rapport 2011:13). 

Men detta är en omdebatterad fråga där i olyckliga fall sänkta driftskostnader står i motsättning till krav på god luftkvalitet. Jag ska försöka ge en antydan om hur koncentrationerna av luftföroreningar påverkas av reducerade luftflöden i tre typer av lokaler: 

ett klassrum, ett litet kontorsrum och en liten bostadslägenhet. 

Klassrummet och kontorsrummet har reducerade luftflöden nattetid mellan kl. 18-06. Lägenheten har istället reducerat luftflöde under lika lång tid på dagen när ingen är i bostaden (kl. 06-18). I alla tre fallen tänker vi oss att byggnad och inredning har en konstant avgivning (emission) ett antal olika luftföroreningar. Efter lång tid med normalt luftflöde (fullständig omblandning förutsätts) stabiliseras halten av varje luftförorening vid ett visst normvärde som vi sätter till 1,00. 

Hur snabbt halterna ökar – relativt normvärdet – kan enkelt beräknas med ventilationsformeln:

Lokalerna har normenliga luftflöden när de är i bruk: 0,35 l/s/m2 golvyta samt dessutom 7 l/s per person i klassrum (30 personer) och kontor (en person). I tabellen nedanför har angetts lokalernas dimensioner, luftflöden, luftomsättning och luftkoncentrationer. Med hjälp av ventilationsformeln kan beräknas hur mycket luftkoncentrationerna stigit efter 12 timmar med två varianter av reducerat flöde: 0,35 l/s/m2 (blå siffror) resp. 0,1 l/s/m2 (bruna siffror).

Man ser i tabellen att vid flödet 0,1 l/s/m2 hinner lufthalten inte helt uppnå jämviktsvärdet efter 12 timmar. Med hjälp av formeln kan man också beräkna hur fort halterna sjunker på morgonen. I figur 1 redovisas kurvorna för kontorsrummet med olika luftflöden nattetid.

I klassrummet som har högre luftomsättning sjunker halterna snabbare än i kontoret men i bostaden sjunker de långsammare. I teorin tar det oändligt lång tid innan halterna är helt normaliserade men med formeln kan man räkna ut hur lång tid det tar innan halterna sjunkit till 10 % över jämviktsnivån vid normalt flöde (fig. 2).

Vi antar i detta fall att luftföroreningshalterna ligger på en acceptabel nivå under längre tid vid normalflöde. Då kan det vara rimligt att luftföroreningshalterna åter-ställs till denna nivå innan man börjar vistas i lokalen igen efter reducerat flöde. 

Figur 2 visar vad som borde vara en rimlig tid att vänta innan man tar lokalen i bruk. Man ser att i klassrummet bör det fungera bra om fläktarna varvas upp 1-1½ timme före lektionsstart (se också SP Rapport 2011:13).

Däremot får en kontorsanställd som kommer till jobbet kl. 8 räkna med lite sämre luft den första halvtimmen – även om luftflödet varit 0,35 l/s/m2 under hela natten och trots normalflöde från kl. 6 på morgonen. Har man strypt nattflödet till 0,1 l/s/m2 måste uppvarvning av fläktarna ske redan vid 04:30-tiden på morgonen för att föroreningshalterna ska vara normaliserade kl. 8. 

Om kontorsventilationen är närvarostyrd genom en koldioxidgivare i rummet skapas en ytterligare fördröjning av utvädringen. Först måste den anställdes utandade koldioxid – trots låg luftomsättning – orsaka att halten så småningom blir så hög vid detektorn att omkoppling sker till normalt luftflöde.

Särskilt problematiskt skulle det bli i en bostadslägen-het med närvarostyrd ventilation. Den som arbetar och lämnar hemmet obebott kl. 6 startar då automatiskt en omställning till reducerat luftflöde. Vid återkomsten kl. 18 till bostaden sker en omställning till normalflöde men under hela kvällen kommer luftkvaliteten att vara klart försämrad. Det hinner bli natt innan halterna nor-maliseras!

Vad tycker myndigheterna?

Boverket skriver på sin hemsida: ”I bostadshus där ventilationen kan styras separat för varje bostad, får ventilationssystemet utformas med närvaro- och behovsstyrning av ventilationen. Dock får uteluftsflödet inte bli lägre än 0,10 l/s per m2 golvarea då ingen vistas i bostaden och 0,35 l/s per m2 golvarea då någon vistas där”. Boverket accepterar alltså närvarostyrd ventilation, dvs. att luftkvaliteten får vara försämrad under ca 6 timmar (eller mer om styrning sker med koldioxidgivare) efter åter-komst till en bostad där ingen vistats. Men det finns en hälso-brasklapp: ”Reduktion av ventilationsflöden får inte ge upphov till hälsorisker.” Den fastighetsägare som vill hyra ut lägenheter med närvarostyrd ventilation måste alltså försäkra sig om att hälsorisker inte kan uppstå trots att halterna av de luftföroreningar som emitteras från byggnaden – och från de mattor, möbler, datorer, och andra föremål som finns i lägenheten – är ett par gånger högre än normalt under flera timmar dagligen!

Boverket har också ett allmänt råd på hemsidan: ”Efter en period med reducerat luftflöde bör normalt luftflöde anordnas under så lång tid som krävs för att åstadkomma en omsättning av luftvolymen i rummet innan det åter används.” En liknande formulering finns i Arbetsmiljöverkets råd Arbetsplatsens utformning. Jag tycker att denna formulering är oklar. Vad menas med ”en omsättning av luftvolymen”? Man får absolut inte tolka detta så att 1 timme med normalflöde skulle vara tillräcklig vid luftomsättningen 1 oms/h medan 2 timmar krävs vid 0,5 oms/h. Vid samtal med både Boverket och Arbetsmiljöverket är det heller ingen som försvarar en sådan tolkning. Mina beräkningar visar istället att även med så hög luftomsättning som 3,97 oms/h krävs mer än en timme innan lufthalten är någorlunda återställd till det värde den hade innan flödet reducerades.

Stäng inte av ventilationen helt!

Wanda Rydholm på Boverket betonar att i arbetslokaler är det tillåtet att reducera luftflödena, dock inte att stänga av ventilationen helt. En stor risk är då att temperatur och luftfuktighet ökar i intags-kanaler och tillluftsfilter, så att mikrobiell växt uppstår. När sedan fläktarna startas kan gaser och små mikrobiella partiklar frigöras från filter och kanaler och orsaka hälsobesvär (IVL Rapport B 2166, sid. 33). När man stänger av fläktarna blir luftväxlingen låg (inte noll!), okontrollerad och beroende av otätheter i byggnaden. Halterna av luftföroreningar kan bli höga, särskilt under längre tids avstängning vid helger och semester. Ytterligare risker med låga luftflöden är förändrade tryckförhållanden så att luften rör sig åt fel håll och att fuktskador uppstår.

Sorptionseffekter

Mina teoretiska exempel innehåller förenklingar. En förenkling är att ingen hänsyn tagits till sorptionseffekter (se en film eller en avhandling om sorption!). När luft-halten stiger under natten (på dagen i en bostad) kommer en del av luftföroreningen att adsorberas på olika ytor i rummet. Detta medför att lufthalten inte ökar så snabbt som beräknat och är lägre än beräknat efter 12 timmar. Vid omkoppling till normalflöde kommer då utvädringen att ske något snabbare än beräknat. Å andra sidan börjar det som adsorberats på rumsytorna återemitteras till inomhusluften. Hur mycket som adsorberas och hur snabbt återemissionen sker beror bl.a. på typ av luftförorening och materialen i rummets olika ytor. I många fall kan man räkna med att återemissionen pågår under lång tid och leder till förhöjda halter i luften trots ett normalt luftflöde. Om återemissionen inte har avslutats när luftflödet reduceras på nytt efter 12 timmar, kan den ackumulerade mängden på rummets olika ytor komma att öka för varje dygn. Detta får till följd att även lufthalterna kommer att öka – ända tills ett jämviktsläge uppnåtts.

Mina förslag – Tål att diskutera!

Helt avstängd ventilation bör undvikas. Innan variabelt luftflöde införs bör man undersöka hur det reducerade luftflödet påverkar fuktbelastningen på olika byggnadsdelar. Luftomsättningen kan mätas enkelt, däremot är det i princip omöjligt att bedöma luftkvalitet med tekniska mätningar. Därför och innan beslut om flödesreduktion: Gör istället en subjektiv bedömning av luftkvaliteten efter lång tid med reducerat luftflöde (i slutet av en helg) innan omställningen till normalflöde. Observera att ny bedömning krävs så snart inredning eller utrustning byts ut i lokalen: 

1. Luftkvaliteten bedöms som helt acceptabel. Det bör då vara möjligt med närvarostyrd eller tidsstyrd ventilation. Närvarostyrd ventilation undviks i bostäder, vårdlokaler, skolor och förskolor. 

2. Luftkvaliteten upplevs som tveksam. Närvarostyrd ventilation kan endast accepteras i lokaler med oregelbunden användning och hög luftomsättning (minst 4 oms/h), t.ex. samlingslokaler. Tidsstyrning kan vara möjligt men omkoppling till normalt flöde måste ske flera timmar innan användning, se mina exempel. I bostäder med låg luftomsättning krävs att brukarna själva kan bestämma när flödet ska reduceras, t.ex. när man reser bort längre tid. 

3. Luftkvaliteten upplevs som helt oacceptabel. Reducerat luftflöde bör undvikas och en innemiljöutredning bör inledas för att söka orsakerna till den dåliga luftkvaliteten.

Vem ansvarar när flera olika företag är sida vid sida?

Denna del av artikelserien 'Hur driver man ett företag med SAM?' är mycket viktig ur juridisk synpunkt. Vi ska prata om del 04; Samverkan i arbetsmiljöarbetet .

Alla företag, organisationer och myndigheter måste enligt lag definiera vem, vad, när och hur man ansvarar för arbetsmiljö och säkerhet. Detta tar därför, enligt arbetsmiljölagen (som förtydligas i AFS 2001:1 > SAM > arbetsmiljöhandbok) avstamp i just '04 Samverkan i arbetsmiljöarbetet'.

Ansvarslöst?

I verkligheten är kunskaperna om detta skrämmande dåligt. Detta visar sig både hos regering och riksdag (se min artikel Självmorden på grund av försämrade arbetsvillkor ökar ) samt företag ( se Arbetsmiljöverkets information ). Om du inte gömt dig under en sten den senaste tiden så ser du direkt hur det påverkar inte bara arbetsplatser, utan även det politiska klimatet och samhället:

• Okända politiker ställs inte till svars (Sydsvenskan)
• Regeringen har sjabblat med rikets säkerhet (SD)
• Återinför tjänstemannaansvaret (NWT)
• Trögt med arbetsmiljöarbetet på hälften av arbetsplatserna (AV)

Som ett led i Europeiska arbetsmiljöveckan undersökte Arbetsmiljöverket vid sina inspektioner hur företag och organisationer skötte sig.

Inte ens hälften av de 1 300 inspekterade arbetsplatserna hade ett fungerande arbetsmiljöarbete. En femtedel av de besökta företagen fanns inom bygg och merparten av dem fick underkänt. Ungefär lika dåligt ställt var det inom transportnäringen. Vård och omsorg var den bransch som fick flest besök. Andelen med brister var runt hälften. De 1 300 inspektionerna riktade sig mot små och medelstora arbetsplatser som inte tidigare besökts i nästan alla branscher. Två tredjedelar av besöken gjordes på arbetsplatser med 10-20 anställda.

Detta hände 2011 vilket gör informationen inaktuell. Men den senaste arbetsmiljörapporten från AV visar inte att detta blivit mycket bättre. Endast hälften av alla sysselsatta, 56 procent, uppger att systematiskt arbetsmiljöarbete (SAM) bedrivs på arbetsplatsen (s.64). 

Tjänstemannaansvar?

Hur är det då inom Sverige AB, det vill säga den statliga sektorn?

Tidigare fanns i Sverige ett långtgående tjänstemannaansvar. Men genom en reform som trädde i kraft 1976 urholkades det till den grad att den officiellt är avskaffad. Tjänstefel leder i normalfallet inte till rättsliga prövningar utan i stället till interna prövningar hos myndigheternas ansvarsnämnder, som till skillnad från domstolsprocesser inte är transparenta.

En delförklaring till det sviktande förtroendet för politiken i stort är den grundläggande relationen mellan staten och medborgaren. Skattskyldiga kontrolleras noggrant och om för lite skatt betalas in är påföljderna ofta väl tilltagna. När myndigheter eller kommuner slösar bort samma pengar renderar sällan mer än en axelryckning.

Staten har en tydlig fördelning av samverkansansvaret som heter Riksdagsordningen. Men; om ansvarslöshet inte får några påföljder så är regelverket värdelöst. Politiker är tjänstemän som ska styra Sverige AB. Styrande politiker är därför våra chefer, med arbetsmiljöuppgift att se till att alla medborgare och företagare följer de regler som VD (kungen) och styrelsen (Riksdag) bestämt.

Skattebetalarnas riksorganisation har skrivit en bra rapport om vad detta leder till.

Sverige AB

Riksdagen beslutar om nya lagar och ändringar i gamla lagar. Det är oftast regeringen som tar initiativ till nya lagar, men också som verkställer riksdagens beslut. Statens ansvarsnämnd hos Finansdepartementet samt KU granskar ansvariga på denna nivå. Arbetsmiljöverket granskar nedåt. 

Nu till det intressanta: Riksdagsordningen och Arbetsmiljölagen bygger på samma grunder. Man får ett ansvar (VD/Styrelse v.s. Monarki/Riksdag) enligt lag. Straff ska utdömas om lagbrott begås. Om företag och företagare begår ett brott, till exempel att en olycka sker och samverkanspolicy saknas som skulle definiera vem som ansvarar för olyckan, då sköter Arbetsmiljöverket undersökningen och Arbetsdomstolen utdömer straff. 

Men vad händer om någon inom monarki eller riksdag bryter mot lagen? Regeringen såg inte något behov av skärpta straffregler eller någon utvidgning av det straffrättsliga området när lagen om tjänstemannaansvar togs bort 1976. 1989 års reform gör det inte möjligt att hålla en tjänsteman ansvarig för hur exempelvis offentliga medel hanteras.

Oavsett om man vill likna staten vid ett företag eller se det som en egen entitet så ska vi alla vara lika inför lagen. Ni arbetsgivare kan hantera lagen med mina råd. Med samverkansdokument får ni en juridiskt bindande fördelning. Samverkan är den delaktighet som ska finnas på alla nivåer i företaget när det gäller frågor och aktiviteter i det systematiska arbetsmiljöarbetet. Samverkan är särskilt viktig när det gäller planering, information och utbildning rörande arbetsmiljöfrågor. 

Dock, när det kommer till kommuner och landsting har Arbetsmiljöverket fortfarande ansvar för översynen. De har en mycket bra sida om politikers arbetsmiljöansvar som jag rekommenderar. Att dessa regler inte fungerar i verkligheten när det kommer till offentliganställda är en annan sak.

Byggföretag

Samverkansdokument är otroligt viktigt vid exempelvis byggnads- och anläggningsarbete. På en byggarbetsplats innebär det nästan alltid att ni är flera olika företag som jobbar sida vid sida. Det betyder att man oftast behöver samordna sina arbeten så att man inte skapar risker för varandra. Det är därför det finns särskilda regler för byggarbetsplatsen där fler än bara arbetsgivaren kan ha ett visst arbetsmiljöansvar. Reglerna är i grunden gemensamma inom hela EU men kan skilja sig åt på vissa punkter eftersom varje land har rätt att utöka dem vid behov. 

Ta del av hur grundläggande Samverkan i arbetsmiljöarbetet kan se ut.

Kontakta mig via Feelgood företagshälsovård om ert företag behöver extern expertis.

MVH/Daniel Bergström, Arbetsmiljöingenjör

Finns mikroplaster i vanligt kranvatten?

Plastfibrer finns i kranvatten runt om i världen.

Mikroplastisk förorening har hittats i kranvatten i länder runt om i världen. 83% av prover tagna av vanligt kranvatten är förorenat, visar ny studie.

USA hade den högsta föroreningshastigheten, vid 94%, med plastfibrer som fanns i kranvatten på platser som inbegriper kongressbyggnader, USA: s miljöskyddsmyndighets huvudkontor och Trump Tower i New York. Libanon och Indien hade de näst högsta nivåerna.


Europa hade den lägsta föroreningshastigheten, men det var fortfarande 72%. Det genomsnittliga antalet fibrer som hittades i varje 500 ml prov varierade från 4,8 i USA till 1,9 i Europa.

De nya analyserna verifierar omfattningen av mikroplastisk kontaminering i den globala miljön. Tidigare arbete har i stor utsträckning fokuserat på plastförorening i oceanerna, vilket tyder på att människor äter mikroplastik via förorenade skaldjur.

"Vi har tillräckligt med data från de konsekvenser det har på vilda djur, för att vara oroliga", säger Dr Sherri Mason, en mikroplastisk expert vid State University of New York i Fredonia, som övervakade analyserna för Orb.
"Om det påverkar [vilda djur], kan vi då tro att det på något sätt inte påverkar oss?"

Mahon sa att det var två huvudsakliga problem: mycket små plastpartiklar och de kemikalier eller patogener som mikroplastik kan ha. "Om fibrerna är där är det möjligt att nanopartiklarna finns där , men det kan vi inte mäta," sa hon. "När de är i nanometerområdet kan de verkligen tränga in i en cell och det betyder att de kan tränga in i organen, och det skulle vara oroande." Orb-analyserna fångade partiklar som var större än 2,5 mikron, 2,500 gånger större än en nanometer.

Mikroplast kan även locka bakterier som finns i avloppsvatten, sade Mahon: "Vissa studier har visat att det finns mer skadliga patogener på mikroplastik nedströms av avloppsreningsverk."

Skalan av global mikroplastisk förorening börjar synas först nu, med studier i Tyskland som hittade fibrer och fragment i alla de 24 ölmärken som de testade, liksom i honung och socker. I Paris år 2015 upptäckte forskare mikroplast fallande från luften, som de uppskattar deponerar 3 till 10 ton fibrer på staden varje år och att det också var närvarande i luften i människornas hem.

Hur mikroplastiken hamnar i dricksvatten är för tillfället ett mysterium, men atmosfären är en uppenbar källa, med fibrer från exempelvis vardagligt slitage på kläder och mattor. Torktumlare är en annan potentiell källa. Nästan 80% av de amerikanska hushållen har torktumlare som vanligtvis släpper ut i luften.

"Sjöarna [och andra vattenkroppar] kan förorenas av kumulativa atmosfäriska ingrepp", säger Johnny Gasperi vid universitetet Paris-Est Créteil, som gjorde Parisstudierna. "Det vi observerade i Paris tenderar att visa att en stor mängd fibrer är närvarande i atmosfärsfall."

Plastfibrer kan också spolas i vattensystem, med en ny studie som visar att varje cykel i en tvättmaskin kunde frigöra 700 000 fibrer i miljön. Rains kan också sopa upp mikroplastisk förorening, vilket kan förklara varför hushållsbrunnarna som användes i Indonesien befanns vara förorenade.

I Beirut, Libanon, kommer vattenförsörjningen från naturliga källor, men 94% av proven var förorenade. "Denna forskning reporerar bara ytan, men det verkar vara mycket mer," sade Hussam Hawwa, vid miljökonsultföretaget Difaf, som samlade prover för Orb.

Nuvarande standardvattenbehandlingssystem filtrerar inte ut alla mikroplaster, sade Mahon: "Det finns ingenstans där du kan säga att dessa fångas 100%. När det gäller fibrer är diametern 10 mikron i diameter. Det skulle vara mycket ovanligt att hitta den filtreringsnivån i våra reningssystem. "

Flaskvatten kan inte ge ett mikroplastiskt fria alternativ till kranvatten, eftersom de också hittades i några få prover av kommersiellt flaskvatten testat i USA för Orb.

Nästan 300 millioner ton plast produceras varje år. Då bara 20% återvinns eller förbränns, slutar mycket av plasten i luft, land och hav. En rapport i juli fann att 8,3 miljarder ton plast har producerats sedan 1950-talet, med forskarna att varning om att plastavfall har blivit allestädes närvarande i miljön.

"Vi impregnerar i allt högre grad ekosystemen i plast och jag är mycket orolig för att det kan finnas alla typer av oavsiktliga, negativa konsekvenser som vi bara kommer att ta reda på när det är för sent", sa prof Roland Geyer, från University of California and Santa Barbara, som ledde studien.

Mahon sa att de nya kranvattenanalyserna ger en röd flagg, men att det krävs mer arbete för att replikera resultaten, hitta källor till förorening och utvärdera eventuella hälsoeffekter.

Hon sa att plast är mycket användbar, men att avfallshanteringen måste förbättras drastiskt: "Vi behöver plast i våra liv, men det är vi som gör skadorna genom att kassera dem på väldigt slarviga sätt."

Fotnot från Arbetsmiljöingenjören

Det är en oroande trend, med oanade följder. Mitt jobb handlar främst om arbetsmiljörisker. Målet är att skydda, inte oroa. Kunskap är dock grunden till skydd, så denna artikel var värd en översättning. Om du vill påverka, dela då denna artikel med miljöhandläggare, statliga myndigheter och övriga som, med rätt information, kan diskutera lösningar.

Originalartikel; The Guardian

Vad innebär en arbetsmiljöpolicy egentligen?

Under Augusti skrev jag en kort artikel, Hur driver man ett företag med SAM, som var mycket uppskattad.
I korthet så finns det ett färdigt recept för hur man driver ett bra företag och följer arbetsmiljölagen i samma veva; SAM. Arbetsmiljöhandboken är en del av detta recept som, när degen jäser, binder ihop teori och praktik på ett enkelt sätt inom företaget.
Arbetsmiljötrender, hälsotrender och själva företagskulturen ändras över tid. Att marknadsföra cigaretter som ett hälsosamt alternativ var accepterat 1950, men inte i dag. Det är ett vedertaget faktum att tid i grunden handlar om ökad komplexitet, fundamentala yrkesroller delas till exempel upp i mindre specialiserade delar. Vår doktor som så tacksamt rökte sin Camel år 1950 är nu kvantifierad som  allmänläkare, AT-läkare, barnläkare, chefsläkare, distriktsläkare, företagsläkare, hyrläkare, läkarstudent, narkosläkare, provinsialläkare, röntgenläkare, ST-läkare, specialistläkare, tandläkare, underläkare, vårdcentralsläkare, överläkare och så vidare.
Världen var i grunden inte enklare förr, men vår världsuppfattning var.

Att göra denna komplexitet enkel, överskådlig och greppbar är, i mitt tycke, det absolut viktigaste för en företagsledning. Jag är i min yrkesroll en rådgivande resurs och sammanställer dagligen analyser, forskningsresultat, samrådsunderlag och mätningar. Vi på företagshälsovården ingår som en naturlig resurs i detta arbete. Denna ständiga process att genomföra samt presentera akademiska och ofta komplicerade mätresultat och paragrafer på ett fundamentalt enkelt och överskådligt sätt kan vara frustrerande och samtidigt det mest givande i mitt arbete.
Alla ni som organiserar, planerar, systematiserar, producerar, analyserar och -ar:ar på olika sätt känner igen er i detta.
Eller som Einstein uttryckte det: 'Allting bör göras så enkelt som möjligt – men inte enklare.'

Arbetsmiljöpolicy

Arbetsmiljöhandboken som jag rekommenderar i 'Hur driver man ett företag med SAM' är en sådan sammanställning. 10 delar som enkelt tydliggör hur arbetsmiljölagen blir överskådlig i det dagliga arbetet. I denna artikel är förtydligar vi del 3; Arbetsmiljöpolicyn.

Se bild ovan från artikel 'Arbetsmiljöpyramider, vad är det?'. En bra policy är i grunden en sammanfattning av företagets vision, värdegrund och mål (i toppen på pyramiden). Policy enligt Wikipedia: Policy: viljeinriktning eller program för ett företags eller organisations handlande i en eller flera aspekter.

Alla företag ska ha en arbetsmiljöpolicy. Om företaget har tio eller fler arbetstagare ska policyn dokumenteras. Att göra en arbetsmiljöpolicy innebär att komma överens om hur arbetsförhållandena ska se ut. Helst ska arbetsgivare, arbetstagare och skyddsombud diskutera fram policyn gemensamt. I små företag kan en handlingsplan fungera som arbetsmiljöpolicy.

Jag rekommenderar exempeltext från AV som grund för er Arbetsmiljöpolicy. 

Vilken är tydligast, den ni nu har eller den från AV? Tänk på denna fråga när ni utvecklar er dokumentation framöver. Om gamla farmor inte förstår vad som står är det för komplicerat.

Arbetsgivare, en fråga som berör er arbetsmiljöpolicy utifrån ett verkligt exempel:

Fråga:

• Vi accepterar ingen form av mobbning eller trakasserier på vår arbetsplats.

Vad innebär punkt ovan i praktiken? Vad innebär trakasserier i verkligheten då det är en upplevelse, inte ett fast gränsvärde? Kan den rökande doktorn på vår bild upplevas som kränkande för andra? Är policy här en grej som företaget skriver för att vara politiskt korrekt, men som egentligen inte har någon innebörd? Finns det en paragraf i arbetsmiljölagen, eller någon annan lag, som definierar när företaget blir straffat utifrån detta? Hur får arbetsgivare själva straffa någon som bryter mot företagets policy?

Lätt blir svårt igen, eller hur? 

Tips: Faluns kommun har till exempel hanterat punkt ovan på ett 'gränsöverskridande sätt' i form av en Norsk polisutredning. Ja, du läste rätt! Tidningen Arbetarskydd tog upp detta i en artikel under Mars månad, hur ett flödesdiagram för brottsutredningar kan vara en utmärkt mall för att hantera just upplevd mobbning och trakasserier.

Arbetsgivare, hör av er för fler lösningar!