Fundera på detta dilemma:
- Miljö
- Livsmiljö
- Livsmedelsmiljö
- Arbetsmiljö
- Fritidsmiljö
- Fysisk miljö
- Psykologisk miljö
Var slutar det ena och börjar det andra?
Det är naturligtvis en retorisk fråga och de flesta svarar ungefär:
'det betyder samma sak, men med indelning på det man för stunden gör eller fokuserar på'.
Men betyder det då att vi måste följa olika lagar och regler under olika tider på dagen?
Naturligtvis. När du exempelvis börjar jobbet sätter du inte bara igång firmabilen, utan även Arbetsmiljölagens alla paragrafer.
Alla som arbetar med miljökrav (i mitt fall som arbetsmiljöingenjör) måste luta oss mot vissa lagar och regler. För arbetsplatsen är det Arbetsmiljölagen och dess föreskrifter (AFS) som gäller. För en byggnadsingenjör och fastighetsansvariga är det Plan & Bygglagen med dess byggregler (BBR). För en miljöingenjör är det Miljöbalken och dess föreskrifter (NFS) som styr.
Ja, listan på
regelverk är lång, men i grunden är ju 'miljö' en och samma sak. Luften utanför ditt kontorsfönster är i stort samma luft som på insidan.
Kontor...du kanske är trädgårdsmästare, jobbar i skogen eller i en bergtäkt, några exempel på jobb där avgränsningen mellan arbetsmiljö och naturen inte ens syns.
Men är det ett problem?
Ja & nej...Låt oss ta ett exempel med det 'nya' värmeböljan som kändes av under sommaren 2018. Nedan finns länkar till tre olika artiklar.
I slutet av varje artikel finns länk till det verk och de lagar & regler som gäller för det fallet:
... arbetsgivare har hört av sig och bett om tips på hur de ska klara värmen.
– Vi har haft samma diskussioner med arbetsgivarna och jag tycker det är positivt att även de har hört av sig. På de stora arbetsplatserna har vi kunnat hänvisa de till att ta hjälp från till exempel företagshälsovården.
På Postnord har brevbärarna kämpat i värmen. Långt från alla bilar har luftkonditionering, några sommarvikarier har velat sluta sin anställning tidigare, vissa har fått yrsel och någon har svimmat. Men de flesta har haft stor förståelse för att situationen är svår att påverka, säger Stefan Fougt, huvudskyddsombud på Postnord.
– Vi går ut generellt med att man ska ha med sig vatten så man kan dricka, parkera i skuggan om det går och ta de pauser som är nödvändiga. Men det är ju lite grann upp till var och ens möjligheter. Dessutom har det ju varit torrt, så på torra grusvägar blir det både svettigt och dammigt.
Erfarenheterna från sommaren har fått Stefan Fougt att uppdatera listan över risker för brevbärarna. I gamla listan fanns inte väder med, nu är även extremväder en risk att ta hänsyn till.
... Äldre vittnar om outhärdlig värme på sina rum på våra geriatriska avdelningar och äldreboenden. Vårdpersonal lider av värmen och har en orimlig arbetsmiljö med allt för varma avdelningar. BB-hotell står utan fläktar och 1177 rapporterar om att antalet sökningar på värmeslag, uttorkning och andra värmerelaterade sjukdomstillstånd har ökat med flera hundra procent jämfört med i fjol. Översvämningar och fukt drabbar sterila miljöer och vårdtekniska verktyg.
Med klimatförändringarna står vi inför en framtid där sommarens värmebölja kanske inte blir något ovanligt. Det kommer kräva förändringar av hela samhällets beredskap och fysiska infrastruktur – och för vården och omsorgen är det särskilt viktigt. Vi måste kunna garantera en god och säker vård och omsorg för våra sjuka och äldre, även när hettan slår till.
Problemen med värme vid ingång 29 på Västmanlands sjukhus i Västerås är inte nya. Fjärrkyla har aldrig funnits i fastigheten, men med årets värmebölja har lokalerna blivit outhärdliga.
– Vi håller på att bli kokta levande, säger Karin Carlsson.
Temperaturer på 30 grader och hög luftfuktighet
I veckan gjordes en inspektion av värmen. Mätningen gjordes på förmiddagen och temperaturen låg då på mellan 26,5 och 30,0 grader. Dessutom var luftfuktigheten hög.
– Vi får försöka laga efter läge, säger Ewa Göransson som är tillförordnad förvaltningsdirektör för bland annat psykiatrin. Vi har satt in alla fläktar och portabla AC-anläggningar vi har att tillgå.
Efter inspektionen gick ett brev ut till medarbetare inom psykiatrin där de uppmanades att hålla fönster stängda dagtid och att dra för gardiner och persienner. Detta för att hålla kvar den kyligare nattluften. En åtgärd som enligt Karin Carlsson inte hjälper alls.
Isglass, våta handdukar och mycket att dricka
– Vid sidan av fläktar gör vi vad vi kan. Vi ser till att det finns isglass, dricka, vätskeersättning och våta handdukar, säger Ewa Göransson.
– Frågan måste lyftas och jag hoppas att det hjälper att vi nu har dokumenterat läget för som det är i nuläget kan vi inte ha det. Personalen som står ut i den värmen är otroliga.
– Det kan inte komma som en överraskning för fastigheten att vi har varmt i lokalerna.
- Ansvarig: Fastighetsvärd
- Myndighet: Boverket
- Lagkrav: Ventilation (OVK)
Samma problem. Tre olika myndigheter. Tre olika regelverk.
För att vara krass: just nu finns det ungefär
1200 lagar och runt 2200 förordningar som ett normalstort Svenskt företag måste förhålla sig till. För alla dessa lagar finns myndigheter, administratörer, inspektörer och experter.
Trots alla dessa krav på arbetsgivare, fastighetsansvariga, patientansvariga och chefer så kommer de ändå inte att kunna åtgärda vädret. Trots att tre myndigheter hänger över axeln så försvinner inte värmeböljorna. Ansvariga myndigheter ger inte heller bättre råd än mormor: 'Drick mycket, hitta skugga och svalka, överansträng dig inte.'
Till varje departement hör ett antal statliga myndigheter som ska tillämpa de lagar och utföra den verksamhet som riksdag och regering har beslutat om. Regeringskansliet förvaltar också ett antal företag, hel- eller delägda av staten.
Cirka 163 000 personer är anställda i dessa företag. Det finns även ett antal stiftelser som har bildats av staten.
1200 lagar, 2200 förordningar, 321 myndigheter & stiftelser, 163 000 administratörer...behövs det verkligen?
Det är en hypotetisk fråga...låt oss återgå till den hanterbara miljön.
Extremväder blir ett vanligare problem framöver, men varken Sveriges lagar eller förvaltningar har en rutin för att hantera
den globala uppvärmningen (om vi nu ska sätta en rubrik på problemet).
Med risk för att bli ironisk; det finns en viss rutin:
Vad ska rapporteras till Folkhälsomyndigheten?
'Alla kommuner, landsting och myndigheter som får information om ett misstänkt eller konstaterad händelse som kan innebära ett internationellt hot mot människors hälsa, ska omedelbart underrätta tjänsteman i beredskap på Folkhälsomyndigheten. Den här underrättelseskyldigheten innebär inte någon förändring i respektive myndighets ansvar att hantera händelsen och vidta åtgärder.'
Till Folkhälsomyndigheten ska rapporteras fall av händelser som misstänks utgöra ett internationellt hot mot människors hälsa, exempelvis smittsamma sjukdomar, utsläpp av kemikalier och radionukleära ämnen eller annan händelse som kan påverka människors hälsa av okänd orsak.
För att avgöra om en händelse kan misstänkas utgöra ett internationellt hot mot människors hälsa kan följande frågeställningar tjäna som stöd:
- Är inverkan på människors hälsa allvarlig?
- Är händelsen ovanlig eller oväntad?
- Finns det en betydande risk för internationell spridning?
- Finns det en betydande risk/behov för restriktioner inom internationellt resande och handel?
Anmäl alltid en händelse som uppfyller någon av dessa frågeställningar.
Årets - och kommande års - värmeböljor fyller de kriterier som ställs ovan. Betyder det att Boverket, Arbetsmiljöverket och Socialstyrelsen nu rapporterar in detta till Folkhälsomyndigheten?
Men vad ska folkhälsomyndigheten göra?
Det står: 'Den här underrättelseskyldigheten innebär inte någon förändring i respektive myndighets ansvar att hantera händelsen och vidta åtgärder'.
Naturligtvis följer arbetsgivare, vårdgivare och fastighetsansvariga de lagar som ställs efter bästa förmåga, men de kan inte åtgärda problemet, endast biverkningarna.
Frågan är om myndigheter gör det de ska och om de då samarbetar?
MSB - Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap
MSB är också med i leken och har rapporter, analyser och rutiner för värmeböljor (
länk). Vi är därmed uppe i fem inblandade myndigheter för just denna risk.
Regeringen, myndigheternas arbetsgivare?
Regeringen försöker få till någon sorts handlingsplan för framtiden då de är 'arbetsgivare' för samtliga myndigheter:
Riksdagen har antagit ett klimatpolitiskt ramverk för Sverige som innehåller nya klimatmål, en klimatlag och ett klimatpolitiskt råd. Ramverket ska skapa ordning och reda i klimatpolitiken och baseras på en överenskommelse inom den parlamentariska Miljömålsberedningen.
Utifrån forskning och expertutlåtanden från bland andra Konjunkturinstitutet och Energimyndigheten granskar Ellen Gustafsson i en rapport tio klimatpolitiska åtgärders effektivitet, partiernas inställning till en effektiv klimatpolitik och vilka resultat för klimatet som hade kunnat uppnås.
Slutsatserna är:
- Om regeringen hade lagt sin klimatbudget om 2,9 miljarder på de mest effektiva investeringarna hade den kunnat minska utsläppen globalt med 52 miljoner ton, vilket motsvarar 99 procent av Sveriges årliga utsläpp. Detta hade gjort att Sverige i princip hade nått klimatmålet för år 2045.
- Regeringen och Vänsterpartiet har en stor klimatbudget men med svagt fokus på effektiva åtgärder. De har dubbelt så stor budget för klimatpolitik som Moderaterna, men enligt beräkningen skulle Moderaterna ändå minska utsläppen mer. I dessa beräkningar utgår vi från Naturvårdsverkets bedömning av kostnaderna för utsläppsminskningar i Klimatklivet och från Energimyndighetens bedömning för att beräkna kostnaderna för utsläppsminskningar internationellt.
- Moderaternas höga placering beror på att de är positiva till internationellt klimatsamarbete och tillsätter pengar till internationella klimatinvesteringar, som är erkänt verksamma åtgärder enligt bland andra Konjunkturinstitutet.
- Faktum är att alla Allianspartier bedöms bedriva en mer effektiv klimatpolitik än regeringen, men det är bara Moderaterna som skulle sänka utsläppen mer än vad regeringen i dag gör – dock till mindre än 50 procent av kostnaden.
- Sverigedemokraterna satsar näst mest på internationella åtgärder och hamnar högt i rankningen. Men deras klimatpolitik är motsägelsefull och svårtolkad.
- Liberalerna och Kristdemokraterna säger nej till ineffektiva nationella åtgärder, men är också de enda partierna som minskar anslaget till effektiva åtgärder.
Notering: åsikter ovan är från rapporten.
Intressant nog så verkar regeringen inte knyta ihop miljöpolitiken och arbetsmiljöpolitiken på något sätt. Om arbetsgivaren inte gör det, hur ska då enheterna (myndigheterna) veta vägen framåt?
Kanske är det system vi har nu optimalt. Kanske är det bra att vi så tydligt åtskiljer den yttre miljön (naturen), den inre miljön (psykologisk och social), arbetsmiljön (oftast kontorslandskapet), vårdmiljön och fritidsmiljön (civilrättsligt) - med lagar, regler, ansvar och respektive experter.
I år tillkom en till institution -
Myndigheten för arbetsmiljökunskap - vilka bl.a. har i uppdrag att ta fram kunskap om framtidens arbetsliv.
-
Vår vision är att vi ska vara en motor för förbättringar inom arbetslivet samt främja ett arbetsmiljöarbete som ständigt ligger steget före, säger generaldirektör Nader Ahmadi.
Förslag till pilotprojekt: definiera vem som ansvarar för vädret på jobbet.
Arbetsmiljön omfattar alla förhållanden på en arbetsplats, sociala, organisatoriska liksom fysiska förhållanden. Reglerna om systematiskt arbetsmiljöarbete, SAM, utgörs av tolv paragrafer som både ställer krav på hur arbetsmiljöarbetet ska organiseras och vilka aktiviteter som behöver genomföras ( AFS 2001:1 ). I grunden är SAM en Svensk struktur. Paragraferna, eller kraven, bildar tillsammans ett system som ska ses som en helhet där alla delar hänger ihop. Med alla delar på plats har man grunden för att hantera alla arbetsmiljöförhållanden och skapa en bra arbetsmiljö. Läs mer i artikeln från 2017
