Ansvar för psykisk ohälsa på arbetsplatsen?

Det finns en rad olika rön om vad som påverkar den psykiska ohälsan, till exempel arbetsmiljön, medikalisering, ändrade levnadsmönster, motion och teknisk utveckling. Psykisk ohälsa är en samhällsfråga där många aktörer ansvarar – skolan, psykiatrin, primärvården, myndigheter, företagshälsovården, de enskilda medarbetarna och även arbetsgivarna. 
Flera orsaker till psykisk ohälsa finns alltså utanför arbetsplatsen och bortom arbetsgivarens påverkan. Så var gäller för arbetsgivare?

Socialstyrelsen: 'Psykiska besvär är tillstånd eller tecken på symtom som oro, ångest, nedstämdhet och sömnsvårigheter, som i olika grad påverkar funktionsförmågan och som kan vara reaktioner på normala livssituationer.'

Att inte sjukdomsförklara det normala är viktigt – samtidigt som besvär medför en klart ökad risk för att utveckla allvarligare tillstånd. Psykisk ohälsa handlar alltså om allt från svårare sjukdomar som till exempel schizofreni och manodepressivitet till lättare stress- och ångestreaktioner.

Kostnaderna i Sverige beräknas av OECD till cirka 7,7 miljarder EUR eller cirka 2 procent av BNP, varje år. Medicinsk behandling är cirka 50 procent av den totala kostnaden, resten är indirekta kostnader i form av sjukskrivningar och produktionsbortfall. Enligt Arbetsmiljöverket kostar psykisk ohälsa arbetsgivaren cirka 400 000 kronor per år och medarbetare i produktionsbortfall.

”Diagnoser föds, gör karriär och dör. Gränserna för vad som betraktas som sjukt och friskt, normalt eller avvikande, förändras ständigt… Sjukdomsdiagnoser kan beskrivas som sociala förlopp med flera aktörer: patienter, läkare, arbetsgivare, sjukförsäkringssystem, läkemedelsindustri, medier, nätet och de kulturella koder som ständigt omdefinierar vad som tillåts kallas sjukt.” (Karin Johannisson, professor i idé- och lärdomshistoria)

Det är alltså många faktorer som arbetsgivare behöver beakta för att förebygga och ta hand om psykisk ohälsa. 
Enligt en undersökning för några år sedan av tidningen Chef är det vanligaste skälet till att chefer inte agerar på misstänkt psykisk ohälsa just att medarbetaren själv inte är öppen med sitt problem, och att det upplevs som ett intrång i privatlivet att fråga om psykisk ohälsa. Personlig integritet är den enskildes rätt att kontrollera vem som kan få tillgång till dennes privata information.

Personlig integritet enligt lagen: 

• Personuppgiftslagen
• Regeringsformen 2 kap. 3, 6 och 12 §§
• Europakonventionen artikel 8

Men: Arbetsmiljölagens 3 kap 4§: 'Arbetstagaren skall medverka i arbetsmiljöarbetet och delta i genomförandet av de åtgärder som behövs för att åstadkomma en god arbetsmiljö.'


Organisatorisk och social arbetsmiljö (AFS 2015:4): 11 § Arbetsgivaren ska vidta åtgärder för att motverka att arbetsuppgifter och arbetssituationer som är starkt psykiskt påfrestande leder till ohälsa hos arbetstagarna

Enligt arbetsmiljölagen ska arbetsmiljön vara tillfredsställande och anpassad till människors olika förutsättningar i fysiskt och psykiskt avseende. Att hjälpa företag med detta utifrån arbetsmiljölagen är en del av företagshälsovårdens arbete. Detta arbete måste finnas som tydliga rutiner (SAM). Tydliga rutiner skapar i sin tur en röd tråd som bidrar till att minska de oklarheter som kan bidra till sjukfrånvaro och vinstbortfall.

Därmed: Vi ansvarar själva för 'att må bra'. Arbetsgivare ansvarar för att du inte mår sämre av att komma till jobbet. Var nivågränsvärdet för välmående går, det kan inte lagen svara på.