Inomhusklimat, ett ständigt problem på arbetet?

Notering 18-07-31: Artikel nedan tar upp byggnadsrelaterad ohälsa. För det 'nya' inomhusproblemet med värme, se artikel 'Vad gör man åt värmeböljor på jobbet?'

Som arbetsmiljöingenjör får jag allt fler uppdrag utifrån BRO-problematik. Personal på olika arbetsplatser upplever att det är för kallt, för blåsigt, för dammigt eller har andra problem som kan bero på 'byggnadsrelaterad ohälsa'. Arbetsmiljöverket har under den internationella förkortningen SBS (sick building syndrome) - vilket man egentligen inte får säga då byggnader inte blir 'sick' (sjuka) rent juridiskt - försökt att förklara detta (klicka på länk för full text):

Byggnadsrelaterade hälsobesvär kan ofta kopplas till vissa omständigheter:

• Vatten- och fuktskador i byggnaden. Det kan medföra mögelväxt och flyktiga kemiska nedbrytningsprodukter från byggnadsmaterial.
• För låga luftflöden på grund av brister i ventilationen, orsakade av felaktig dimensionering eller brist på underhåll.
• Bristande eller felaktig städning

Dessa omständigheter är dock inte alltid orsaken till besvären.

Med andra ord: BRO kan vara BRO till dess att motsatsen bevisas.

Jag har själv varit certifierad kyltekniker, besiktningsman och är fortfarande certifierad som kontrollansvarig enligt PBL vid sidan av mitt jobb som arbetsmiljöingenjör. 

I grunden är luftmiljö relativt lätt; ren lokal + ren ventilation= bra luft, eller hur? 

Dock är inte det hela sanningen. Ibland beror symptom på energibesparingar, på stress (stress på jobbet försämrar immunförsvaret och ger symptom som är likvärdiga de man får av dålig luftmiljö), på fuktigt papper eller rent av taskig parfym eller svett hos någon medarbetare.

Det finns professorer och experter inom detta ämne. En stående diskussion inom detta fält är exempelvis ventilation och hur olika flöden skapar problem. Staten vill att kommuner ska vara energieffektiva. Fastighetsansvariga sänker eller stänger av ventilation under vissa timmar. De som arbetar i byggnad rapporterar ökade besvär. Är dessa delar kopplade till varandra? I så fall; vad ska arbetsgivare göra - följa lagkrav på effektivisering (kommunallagen) eller arbetsmiljölagen?

Som arbetsmiljöingenjör åtgärdar jag problem för alla företag som är knutna till min arbetsgivare ( Feelgood FHV ) och bygger bondförnuftet på samlad kunskap från andra experter. 

Jag vill här lyfta en artikel från Anders Lundin, SWESIAQ, som visar på hur lurigt det kan vara att definiera en sådan enkel sak som luftflödesrekommendationer.

Tankar om tidvis avstängd eller reducerad ventilation

Genom att behovsstyra ventilationen och reducera luftflödena i oanvända lokaler kan fastighetsägare sänka energiförbrukningen och spara en hel del pengar (SP Rapport 2011:13). 

Men detta är en omdebatterad fråga där i olyckliga fall sänkta driftskostnader står i motsättning till krav på god luftkvalitet. Jag ska försöka ge en antydan om hur koncentrationerna av luftföroreningar påverkas av reducerade luftflöden i tre typer av lokaler: 

ett klassrum, ett litet kontorsrum och en liten bostadslägenhet. 

Klassrummet och kontorsrummet har reducerade luftflöden nattetid mellan kl. 18-06. Lägenheten har istället reducerat luftflöde under lika lång tid på dagen när ingen är i bostaden (kl. 06-18). I alla tre fallen tänker vi oss att byggnad och inredning har en konstant avgivning (emission) ett antal olika luftföroreningar. Efter lång tid med normalt luftflöde (fullständig omblandning förutsätts) stabiliseras halten av varje luftförorening vid ett visst normvärde som vi sätter till 1,00. 

Hur snabbt halterna ökar – relativt normvärdet – kan enkelt beräknas med ventilationsformeln:

Lokalerna har normenliga luftflöden när de är i bruk: 0,35 l/s/m2 golvyta samt dessutom 7 l/s per person i klassrum (30 personer) och kontor (en person). I tabellen nedanför har angetts lokalernas dimensioner, luftflöden, luftomsättning och luftkoncentrationer. Med hjälp av ventilationsformeln kan beräknas hur mycket luftkoncentrationerna stigit efter 12 timmar med två varianter av reducerat flöde: 0,35 l/s/m2 (blå siffror) resp. 0,1 l/s/m2 (bruna siffror).

Man ser i tabellen att vid flödet 0,1 l/s/m2 hinner lufthalten inte helt uppnå jämviktsvärdet efter 12 timmar. Med hjälp av formeln kan man också beräkna hur fort halterna sjunker på morgonen. I figur 1 redovisas kurvorna för kontorsrummet med olika luftflöden nattetid.

I klassrummet som har högre luftomsättning sjunker halterna snabbare än i kontoret men i bostaden sjunker de långsammare. I teorin tar det oändligt lång tid innan halterna är helt normaliserade men med formeln kan man räkna ut hur lång tid det tar innan halterna sjunkit till 10 % över jämviktsnivån vid normalt flöde (fig. 2).

Vi antar i detta fall att luftföroreningshalterna ligger på en acceptabel nivå under längre tid vid normalflöde. Då kan det vara rimligt att luftföroreningshalterna åter-ställs till denna nivå innan man börjar vistas i lokalen igen efter reducerat flöde. 

Figur 2 visar vad som borde vara en rimlig tid att vänta innan man tar lokalen i bruk. Man ser att i klassrummet bör det fungera bra om fläktarna varvas upp 1-1½ timme före lektionsstart (se också SP Rapport 2011:13).

Däremot får en kontorsanställd som kommer till jobbet kl. 8 räkna med lite sämre luft den första halvtimmen – även om luftflödet varit 0,35 l/s/m2 under hela natten och trots normalflöde från kl. 6 på morgonen. Har man strypt nattflödet till 0,1 l/s/m2 måste uppvarvning av fläktarna ske redan vid 04:30-tiden på morgonen för att föroreningshalterna ska vara normaliserade kl. 8. 

Om kontorsventilationen är närvarostyrd genom en koldioxidgivare i rummet skapas en ytterligare fördröjning av utvädringen. Först måste den anställdes utandade koldioxid – trots låg luftomsättning – orsaka att halten så småningom blir så hög vid detektorn att omkoppling sker till normalt luftflöde.

Särskilt problematiskt skulle det bli i en bostadslägen-het med närvarostyrd ventilation. Den som arbetar och lämnar hemmet obebott kl. 6 startar då automatiskt en omställning till reducerat luftflöde. Vid återkomsten kl. 18 till bostaden sker en omställning till normalflöde men under hela kvällen kommer luftkvaliteten att vara klart försämrad. Det hinner bli natt innan halterna nor-maliseras!

Vad tycker myndigheterna?

Boverket skriver på sin hemsida: ”I bostadshus där ventilationen kan styras separat för varje bostad, får ventilationssystemet utformas med närvaro- och behovsstyrning av ventilationen. Dock får uteluftsflödet inte bli lägre än 0,10 l/s per m2 golvarea då ingen vistas i bostaden och 0,35 l/s per m2 golvarea då någon vistas där”. Boverket accepterar alltså närvarostyrd ventilation, dvs. att luftkvaliteten får vara försämrad under ca 6 timmar (eller mer om styrning sker med koldioxidgivare) efter åter-komst till en bostad där ingen vistats. Men det finns en hälso-brasklapp: ”Reduktion av ventilationsflöden får inte ge upphov till hälsorisker.” Den fastighetsägare som vill hyra ut lägenheter med närvarostyrd ventilation måste alltså försäkra sig om att hälsorisker inte kan uppstå trots att halterna av de luftföroreningar som emitteras från byggnaden – och från de mattor, möbler, datorer, och andra föremål som finns i lägenheten – är ett par gånger högre än normalt under flera timmar dagligen!

Boverket har också ett allmänt råd på hemsidan: ”Efter en period med reducerat luftflöde bör normalt luftflöde anordnas under så lång tid som krävs för att åstadkomma en omsättning av luftvolymen i rummet innan det åter används.” En liknande formulering finns i Arbetsmiljöverkets råd Arbetsplatsens utformning. Jag tycker att denna formulering är oklar. Vad menas med ”en omsättning av luftvolymen”? Man får absolut inte tolka detta så att 1 timme med normalflöde skulle vara tillräcklig vid luftomsättningen 1 oms/h medan 2 timmar krävs vid 0,5 oms/h. Vid samtal med både Boverket och Arbetsmiljöverket är det heller ingen som försvarar en sådan tolkning. Mina beräkningar visar istället att även med så hög luftomsättning som 3,97 oms/h krävs mer än en timme innan lufthalten är någorlunda återställd till det värde den hade innan flödet reducerades.

Stäng inte av ventilationen helt!

Wanda Rydholm på Boverket betonar att i arbetslokaler är det tillåtet att reducera luftflödena, dock inte att stänga av ventilationen helt. En stor risk är då att temperatur och luftfuktighet ökar i intags-kanaler och tillluftsfilter, så att mikrobiell växt uppstår. När sedan fläktarna startas kan gaser och små mikrobiella partiklar frigöras från filter och kanaler och orsaka hälsobesvär (IVL Rapport B 2166, sid. 33). När man stänger av fläktarna blir luftväxlingen låg (inte noll!), okontrollerad och beroende av otätheter i byggnaden. Halterna av luftföroreningar kan bli höga, särskilt under längre tids avstängning vid helger och semester. Ytterligare risker med låga luftflöden är förändrade tryckförhållanden så att luften rör sig åt fel håll och att fuktskador uppstår.

Sorptionseffekter

Mina teoretiska exempel innehåller förenklingar. En förenkling är att ingen hänsyn tagits till sorptionseffekter (se en film eller en avhandling om sorption!). När luft-halten stiger under natten (på dagen i en bostad) kommer en del av luftföroreningen att adsorberas på olika ytor i rummet. Detta medför att lufthalten inte ökar så snabbt som beräknat och är lägre än beräknat efter 12 timmar. Vid omkoppling till normalflöde kommer då utvädringen att ske något snabbare än beräknat. Å andra sidan börjar det som adsorberats på rumsytorna återemitteras till inomhusluften. Hur mycket som adsorberas och hur snabbt återemissionen sker beror bl.a. på typ av luftförorening och materialen i rummets olika ytor. I många fall kan man räkna med att återemissionen pågår under lång tid och leder till förhöjda halter i luften trots ett normalt luftflöde. Om återemissionen inte har avslutats när luftflödet reduceras på nytt efter 12 timmar, kan den ackumulerade mängden på rummets olika ytor komma att öka för varje dygn. Detta får till följd att även lufthalterna kommer att öka – ända tills ett jämviktsläge uppnåtts.

Mina förslag – Tål att diskutera!

Helt avstängd ventilation bör undvikas. Innan variabelt luftflöde införs bör man undersöka hur det reducerade luftflödet påverkar fuktbelastningen på olika byggnadsdelar. Luftomsättningen kan mätas enkelt, däremot är det i princip omöjligt att bedöma luftkvalitet med tekniska mätningar. Därför och innan beslut om flödesreduktion: Gör istället en subjektiv bedömning av luftkvaliteten efter lång tid med reducerat luftflöde (i slutet av en helg) innan omställningen till normalflöde. Observera att ny bedömning krävs så snart inredning eller utrustning byts ut i lokalen: 

1. Luftkvaliteten bedöms som helt acceptabel. Det bör då vara möjligt med närvarostyrd eller tidsstyrd ventilation. Närvarostyrd ventilation undviks i bostäder, vårdlokaler, skolor och förskolor. 

2. Luftkvaliteten upplevs som tveksam. Närvarostyrd ventilation kan endast accepteras i lokaler med oregelbunden användning och hög luftomsättning (minst 4 oms/h), t.ex. samlingslokaler. Tidsstyrning kan vara möjligt men omkoppling till normalt flöde måste ske flera timmar innan användning, se mina exempel. I bostäder med låg luftomsättning krävs att brukarna själva kan bestämma när flödet ska reduceras, t.ex. när man reser bort längre tid. 

3. Luftkvaliteten upplevs som helt oacceptabel. Reducerat luftflöde bör undvikas och en innemiljöutredning bör inledas för att söka orsakerna till den dåliga luftkvaliteten.

Vem ansvarar när flera olika företag är sida vid sida?

Denna del av artikelserien 'Hur driver man ett företag med SAM?' är mycket viktig ur juridisk synpunkt. Vi ska prata om del 04; Samverkan i arbetsmiljöarbetet .

Alla företag, organisationer och myndigheter måste enligt lag definiera vem, vad, när och hur man ansvarar för arbetsmiljö och säkerhet. Detta tar därför, enligt arbetsmiljölagen (som förtydligas i AFS 2001:1 > SAM > arbetsmiljöhandbok) avstamp i just '04 Samverkan i arbetsmiljöarbetet'.

Ansvarslöst?

I verkligheten är kunskaperna om detta skrämmande dåligt. Detta visar sig både hos regering och riksdag (se min artikel Självmorden på grund av försämrade arbetsvillkor ökar ) samt företag ( se Arbetsmiljöverkets information ). Om du inte gömt dig under en sten den senaste tiden så ser du direkt hur det påverkar inte bara arbetsplatser, utan även det politiska klimatet och samhället:

• Okända politiker ställs inte till svars (Sydsvenskan)
• Regeringen har sjabblat med rikets säkerhet (SD)
• Återinför tjänstemannaansvaret (NWT)
• Trögt med arbetsmiljöarbetet på hälften av arbetsplatserna (AV)

Som ett led i Europeiska arbetsmiljöveckan undersökte Arbetsmiljöverket vid sina inspektioner hur företag och organisationer skötte sig.

Inte ens hälften av de 1 300 inspekterade arbetsplatserna hade ett fungerande arbetsmiljöarbete. En femtedel av de besökta företagen fanns inom bygg och merparten av dem fick underkänt. Ungefär lika dåligt ställt var det inom transportnäringen. Vård och omsorg var den bransch som fick flest besök. Andelen med brister var runt hälften. De 1 300 inspektionerna riktade sig mot små och medelstora arbetsplatser som inte tidigare besökts i nästan alla branscher. Två tredjedelar av besöken gjordes på arbetsplatser med 10-20 anställda.

Detta hände 2011 vilket gör informationen inaktuell. Men den senaste arbetsmiljörapporten från AV visar inte att detta blivit mycket bättre. Endast hälften av alla sysselsatta, 56 procent, uppger att systematiskt arbetsmiljöarbete (SAM) bedrivs på arbetsplatsen (s.64). 

Tjänstemannaansvar?

Hur är det då inom Sverige AB, det vill säga den statliga sektorn?

Tidigare fanns i Sverige ett långtgående tjänstemannaansvar. Men genom en reform som trädde i kraft 1976 urholkades det till den grad att den officiellt är avskaffad. Tjänstefel leder i normalfallet inte till rättsliga prövningar utan i stället till interna prövningar hos myndigheternas ansvarsnämnder, som till skillnad från domstolsprocesser inte är transparenta.

En delförklaring till det sviktande förtroendet för politiken i stort är den grundläggande relationen mellan staten och medborgaren. Skattskyldiga kontrolleras noggrant och om för lite skatt betalas in är påföljderna ofta väl tilltagna. När myndigheter eller kommuner slösar bort samma pengar renderar sällan mer än en axelryckning.

Staten har en tydlig fördelning av samverkansansvaret som heter Riksdagsordningen. Men; om ansvarslöshet inte får några påföljder så är regelverket värdelöst. Politiker är tjänstemän som ska styra Sverige AB. Styrande politiker är därför våra chefer, med arbetsmiljöuppgift att se till att alla medborgare och företagare följer de regler som VD (kungen) och styrelsen (Riksdag) bestämt.

Skattebetalarnas riksorganisation har skrivit en bra rapport om vad detta leder till.

Sverige AB

Riksdagen beslutar om nya lagar och ändringar i gamla lagar. Det är oftast regeringen som tar initiativ till nya lagar, men också som verkställer riksdagens beslut. Statens ansvarsnämnd hos Finansdepartementet samt KU granskar ansvariga på denna nivå. Arbetsmiljöverket granskar nedåt. 

Nu till det intressanta: Riksdagsordningen och Arbetsmiljölagen bygger på samma grunder. Man får ett ansvar (VD/Styrelse v.s. Monarki/Riksdag) enligt lag. Straff ska utdömas om lagbrott begås. Om företag och företagare begår ett brott, till exempel att en olycka sker och samverkanspolicy saknas som skulle definiera vem som ansvarar för olyckan, då sköter Arbetsmiljöverket undersökningen och Arbetsdomstolen utdömer straff. 

Men vad händer om någon inom monarki eller riksdag bryter mot lagen? Regeringen såg inte något behov av skärpta straffregler eller någon utvidgning av det straffrättsliga området när lagen om tjänstemannaansvar togs bort 1976. 1989 års reform gör det inte möjligt att hålla en tjänsteman ansvarig för hur exempelvis offentliga medel hanteras.

Oavsett om man vill likna staten vid ett företag eller se det som en egen entitet så ska vi alla vara lika inför lagen. Ni arbetsgivare kan hantera lagen med mina råd. Med samverkansdokument får ni en juridiskt bindande fördelning. Samverkan är den delaktighet som ska finnas på alla nivåer i företaget när det gäller frågor och aktiviteter i det systematiska arbetsmiljöarbetet. Samverkan är särskilt viktig när det gäller planering, information och utbildning rörande arbetsmiljöfrågor. 

Dock, när det kommer till kommuner och landsting har Arbetsmiljöverket fortfarande ansvar för översynen. De har en mycket bra sida om politikers arbetsmiljöansvar som jag rekommenderar. Att dessa regler inte fungerar i verkligheten när det kommer till offentliganställda är en annan sak.

Byggföretag

Samverkansdokument är otroligt viktigt vid exempelvis byggnads- och anläggningsarbete. På en byggarbetsplats innebär det nästan alltid att ni är flera olika företag som jobbar sida vid sida. Det betyder att man oftast behöver samordna sina arbeten så att man inte skapar risker för varandra. Det är därför det finns särskilda regler för byggarbetsplatsen där fler än bara arbetsgivaren kan ha ett visst arbetsmiljöansvar. Reglerna är i grunden gemensamma inom hela EU men kan skilja sig åt på vissa punkter eftersom varje land har rätt att utöka dem vid behov. 

Ta del av hur grundläggande Samverkan i arbetsmiljöarbetet kan se ut.

Kontakta mig via Feelgood företagshälsovård om ert företag behöver extern expertis.

MVH/Daniel Bergström, Arbetsmiljöingenjör

Finns mikroplaster i vanligt kranvatten?

Plastfibrer finns i kranvatten runt om i världen.

Mikroplastisk förorening har hittats i kranvatten i länder runt om i världen. 83% av prover tagna av vanligt kranvatten är förorenat, visar ny studie.

USA hade den högsta föroreningshastigheten, vid 94%, med plastfibrer som fanns i kranvatten på platser som inbegriper kongressbyggnader, USA: s miljöskyddsmyndighets huvudkontor och Trump Tower i New York. Libanon och Indien hade de näst högsta nivåerna.


Europa hade den lägsta föroreningshastigheten, men det var fortfarande 72%. Det genomsnittliga antalet fibrer som hittades i varje 500 ml prov varierade från 4,8 i USA till 1,9 i Europa.

De nya analyserna verifierar omfattningen av mikroplastisk kontaminering i den globala miljön. Tidigare arbete har i stor utsträckning fokuserat på plastförorening i oceanerna, vilket tyder på att människor äter mikroplastik via förorenade skaldjur.

"Vi har tillräckligt med data från de konsekvenser det har på vilda djur, för att vara oroliga", säger Dr Sherri Mason, en mikroplastisk expert vid State University of New York i Fredonia, som övervakade analyserna för Orb.
"Om det påverkar [vilda djur], kan vi då tro att det på något sätt inte påverkar oss?"

Mahon sa att det var två huvudsakliga problem: mycket små plastpartiklar och de kemikalier eller patogener som mikroplastik kan ha. "Om fibrerna är där är det möjligt att nanopartiklarna finns där , men det kan vi inte mäta," sa hon. "När de är i nanometerområdet kan de verkligen tränga in i en cell och det betyder att de kan tränga in i organen, och det skulle vara oroande." Orb-analyserna fångade partiklar som var större än 2,5 mikron, 2,500 gånger större än en nanometer.

Mikroplast kan även locka bakterier som finns i avloppsvatten, sade Mahon: "Vissa studier har visat att det finns mer skadliga patogener på mikroplastik nedströms av avloppsreningsverk."

Skalan av global mikroplastisk förorening börjar synas först nu, med studier i Tyskland som hittade fibrer och fragment i alla de 24 ölmärken som de testade, liksom i honung och socker. I Paris år 2015 upptäckte forskare mikroplast fallande från luften, som de uppskattar deponerar 3 till 10 ton fibrer på staden varje år och att det också var närvarande i luften i människornas hem.

Hur mikroplastiken hamnar i dricksvatten är för tillfället ett mysterium, men atmosfären är en uppenbar källa, med fibrer från exempelvis vardagligt slitage på kläder och mattor. Torktumlare är en annan potentiell källa. Nästan 80% av de amerikanska hushållen har torktumlare som vanligtvis släpper ut i luften.

"Sjöarna [och andra vattenkroppar] kan förorenas av kumulativa atmosfäriska ingrepp", säger Johnny Gasperi vid universitetet Paris-Est Créteil, som gjorde Parisstudierna. "Det vi observerade i Paris tenderar att visa att en stor mängd fibrer är närvarande i atmosfärsfall."

Plastfibrer kan också spolas i vattensystem, med en ny studie som visar att varje cykel i en tvättmaskin kunde frigöra 700 000 fibrer i miljön. Rains kan också sopa upp mikroplastisk förorening, vilket kan förklara varför hushållsbrunnarna som användes i Indonesien befanns vara förorenade.

I Beirut, Libanon, kommer vattenförsörjningen från naturliga källor, men 94% av proven var förorenade. "Denna forskning reporerar bara ytan, men det verkar vara mycket mer," sade Hussam Hawwa, vid miljökonsultföretaget Difaf, som samlade prover för Orb.

Nuvarande standardvattenbehandlingssystem filtrerar inte ut alla mikroplaster, sade Mahon: "Det finns ingenstans där du kan säga att dessa fångas 100%. När det gäller fibrer är diametern 10 mikron i diameter. Det skulle vara mycket ovanligt att hitta den filtreringsnivån i våra reningssystem. "

Flaskvatten kan inte ge ett mikroplastiskt fria alternativ till kranvatten, eftersom de också hittades i några få prover av kommersiellt flaskvatten testat i USA för Orb.

Nästan 300 millioner ton plast produceras varje år. Då bara 20% återvinns eller förbränns, slutar mycket av plasten i luft, land och hav. En rapport i juli fann att 8,3 miljarder ton plast har producerats sedan 1950-talet, med forskarna att varning om att plastavfall har blivit allestädes närvarande i miljön.

"Vi impregnerar i allt högre grad ekosystemen i plast och jag är mycket orolig för att det kan finnas alla typer av oavsiktliga, negativa konsekvenser som vi bara kommer att ta reda på när det är för sent", sa prof Roland Geyer, från University of California and Santa Barbara, som ledde studien.

Mahon sa att de nya kranvattenanalyserna ger en röd flagg, men att det krävs mer arbete för att replikera resultaten, hitta källor till förorening och utvärdera eventuella hälsoeffekter.

Hon sa att plast är mycket användbar, men att avfallshanteringen måste förbättras drastiskt: "Vi behöver plast i våra liv, men det är vi som gör skadorna genom att kassera dem på väldigt slarviga sätt."

Fotnot från Arbetsmiljöingenjören

Det är en oroande trend, med oanade följder. Mitt jobb handlar främst om arbetsmiljörisker. Målet är att skydda, inte oroa. Kunskap är dock grunden till skydd, så denna artikel var värd en översättning. Om du vill påverka, dela då denna artikel med miljöhandläggare, statliga myndigheter och övriga som, med rätt information, kan diskutera lösningar.

Originalartikel; The Guardian

Vad innebär en arbetsmiljöpolicy egentligen?

Under Augusti skrev jag en kort artikel, Hur driver man ett företag med SAM, som var mycket uppskattad.
I korthet så finns det ett färdigt recept för hur man driver ett bra företag och följer arbetsmiljölagen i samma veva; SAM. Arbetsmiljöhandboken är en del av detta recept som, när degen jäser, binder ihop teori och praktik på ett enkelt sätt inom företaget.
Arbetsmiljötrender, hälsotrender och själva företagskulturen ändras över tid. Att marknadsföra cigaretter som ett hälsosamt alternativ var accepterat 1950, men inte i dag. Det är ett vedertaget faktum att tid i grunden handlar om ökad komplexitet, fundamentala yrkesroller delas till exempel upp i mindre specialiserade delar. Vår doktor som så tacksamt rökte sin Camel år 1950 är nu kvantifierad som  allmänläkare, AT-läkare, barnläkare, chefsläkare, distriktsläkare, företagsläkare, hyrläkare, läkarstudent, narkosläkare, provinsialläkare, röntgenläkare, ST-läkare, specialistläkare, tandläkare, underläkare, vårdcentralsläkare, överläkare och så vidare.
Världen var i grunden inte enklare förr, men vår världsuppfattning var.

Att göra denna komplexitet enkel, överskådlig och greppbar är, i mitt tycke, det absolut viktigaste för en företagsledning. Jag är i min yrkesroll en rådgivande resurs och sammanställer dagligen analyser, forskningsresultat, samrådsunderlag och mätningar. Vi på företagshälsovården ingår som en naturlig resurs i detta arbete. Denna ständiga process att genomföra samt presentera akademiska och ofta komplicerade mätresultat och paragrafer på ett fundamentalt enkelt och överskådligt sätt kan vara frustrerande och samtidigt det mest givande i mitt arbete.
Alla ni som organiserar, planerar, systematiserar, producerar, analyserar och -ar:ar på olika sätt känner igen er i detta.
Eller som Einstein uttryckte det: 'Allting bör göras så enkelt som möjligt – men inte enklare.'

Arbetsmiljöpolicy

Arbetsmiljöhandboken som jag rekommenderar i 'Hur driver man ett företag med SAM' är en sådan sammanställning. 10 delar som enkelt tydliggör hur arbetsmiljölagen blir överskådlig i det dagliga arbetet. I denna artikel är förtydligar vi del 3; Arbetsmiljöpolicyn.

Se bild ovan från artikel 'Arbetsmiljöpyramider, vad är det?'. En bra policy är i grunden en sammanfattning av företagets vision, värdegrund och mål (i toppen på pyramiden). Policy enligt Wikipedia: Policy: viljeinriktning eller program för ett företags eller organisations handlande i en eller flera aspekter.

Alla företag ska ha en arbetsmiljöpolicy. Om företaget har tio eller fler arbetstagare ska policyn dokumenteras. Att göra en arbetsmiljöpolicy innebär att komma överens om hur arbetsförhållandena ska se ut. Helst ska arbetsgivare, arbetstagare och skyddsombud diskutera fram policyn gemensamt. I små företag kan en handlingsplan fungera som arbetsmiljöpolicy.

Jag rekommenderar exempeltext från AV som grund för er Arbetsmiljöpolicy. 

Vilken är tydligast, den ni nu har eller den från AV? Tänk på denna fråga när ni utvecklar er dokumentation framöver. Om gamla farmor inte förstår vad som står är det för komplicerat.

Arbetsgivare, en fråga som berör er arbetsmiljöpolicy utifrån ett verkligt exempel:

Fråga:

• Vi accepterar ingen form av mobbning eller trakasserier på vår arbetsplats.

Vad innebär punkt ovan i praktiken? Vad innebär trakasserier i verkligheten då det är en upplevelse, inte ett fast gränsvärde? Kan den rökande doktorn på vår bild upplevas som kränkande för andra? Är policy här en grej som företaget skriver för att vara politiskt korrekt, men som egentligen inte har någon innebörd? Finns det en paragraf i arbetsmiljölagen, eller någon annan lag, som definierar när företaget blir straffat utifrån detta? Hur får arbetsgivare själva straffa någon som bryter mot företagets policy?

Lätt blir svårt igen, eller hur? 

Tips: Faluns kommun har till exempel hanterat punkt ovan på ett 'gränsöverskridande sätt' i form av en Norsk polisutredning. Ja, du läste rätt! Tidningen Arbetarskydd tog upp detta i en artikel under Mars månad, hur ett flödesdiagram för brottsutredningar kan vara en utmärkt mall för att hantera just upplevd mobbning och trakasserier.

Arbetsgivare, hör av er för fler lösningar!

Hur driver man ett företag med SAM?

Arbetsmiljön omfattar alla förhållanden på en arbetsplats, sociala, organisatoriska liksom fysiska förhållanden. Reglerna om systematiskt arbetsmiljöarbete, SAM, utgörs av tolv paragrafer som både ställer krav på hur arbetsmiljöarbetet ska organiseras och vilka aktiviteter som behöver genomföras. Paragraferna, eller kraven, bildar tillsammans ett system som ska ses som en helhet där alla delar hänger ihop. Med alla delar på plats har man grunden för att hantera alla arbetsmiljöförhållanden och skapa en bra arbetsmiljö.

Jag kan gå in på kronologin från AML, Arbetsmiljölagen från 1977, hur arbetsgivare senare fick AFS 2001:1 och dess 12 paragrafer som lag-förtydligande som sedemera fick rubriken SAM med SAM-hjul och Arbetsmiljöhandbok. Men det tänker jag inte göra.
I stället anpassar vi oss efter 2000-talets snabba ryck och kastar ut några länkar som ni läsare kan Googla vidare på.

I korthet: Arbetsgivare ansvarar alltid för allt som händer. En styrelse är en juridisk arbetsgivare, d.v.s. ansvaret delas då mellan dem som sitter i styrelsen. Egenföretagare är exempel på fysiska arbetsgivare. Arbetsgivare hinner sällan kolla allt som händer, så enligt lag får man fördela arbetsmiljöuppgifter. Mellanchefer, skyddsombud och andra får då uppgiften att ansvara för tillsynen av vissa delar och informera arbetsgivare om läget. Så, arbetsmiljöansvaret kan aldrig delas ut, bara arbetsmiljöuppgifter. I korthet betyder det att den som klantar sig kan straffas av arbetsgivare, men arbetsmiljödomstolen straffar arbetsgivare. Enkelt, eller hur?

Nu till haken; allt detta måste vara skriftligt och spårbart. Inte bara ansvarsfördelningen, utan även undersökning, riskbedömning, handlingar och uppföljning av risker på alla plan.
Det är nu Arbetsmiljöhandboken kommer in som ett bra recept. Alla företag med fler än 10 anställda måste ha ett fungerande system och handboken är uppdelad i 10 korta kapitel. Dessa 10 kapitel täcker upp samtliga delar som arbetsgivare ansvarar för.
Arbetsmiljöhandboken är suverän i sin grundläggande form som arbetsmiljösystem för mindre företag (10-40 anställda). Större företag kan med fördel använda digitala versioner med underliggande mappstruktur, så länge strukturen är intakt.
Så, hur driver man då ett företag med SAM? Jag har här länkat ett helt fungerande system, så du kan läsa hela den exempeltext som brukar ingå och få inspiration till lösningar.

Arbetsmiljöhandboken enligt SAM 

(Öppna AFS 2001:1 om du vill läsa tillhörande paragrafer)

1 Register: Självförklarande
2 Inledning: Kort om visioner och syfte med arbetsmiljöarbetet (AFS 2001:1 §3). Läs full exempeltext.
3 Arbetsmiljöpolicy: Policy måste finnas och beskriva företagets övergripande syn på olika risker och handlingsplaner. Exempelvis drogpolicy, kränkande särbehandling m.m. (AFS 2001:1 §5) Läs full exempeltext.
4 Samverkan: Samverkan ska beskriva arbetsgivares rutin för SAM. Till exempel hur ofta man har skyddskommittémöte och hur anställda med arbetsmiljöuppgifter ska delge information till VD/Styrelse (AFS 2001:1 §4). Läs full exempeltext.
5 Fördelning av arbetsmiljöuppgifter: Uppgiftsfördelning innebär att uppgifter i arbetsmiljöarbetet fördelas på bestämda personer eller befattningar (AFS 2001:1 §6). Läs full exempeltext.
6 Kunskaper & kompetens: Chefer, medarbetare och skyddsombud har rätt kunskap och kompetens inom arbetsmiljöområdet. Naturligtvis skriftligt & spårbart (AFS 2001:1 §7). Läs full exempeltext.
7 Undersöka arbetsmiljö: I mitt tycke det viktigaste (AFS 2001:1 §8). Läs full exempeltext.
8 Riskbedömning & Handlingsplan: Riskbedömning är processen för att bestämma hur allvarlig en risk är. Allvarlighetsgraden bestäms utifrån en sammanvägning av både sannolikhet för risken och dess konsekvenser. Handlingsplan är en "att-göra-lista" som tar upp åtgärder som ska genomföras, vem som ska göra det och när det ska vara klart (AFS 2001:1 §10). Läs full exempeltext.

9 Olyckor, tillbud & kris: Min erfarenhet är att många företag fortfarande har en intern rutin för detta som är inkorrekt (AFS 2001:1 §9). Man måste nu alltid anmäla via https://anmalarbetsskada.se/ . Läs mer. 

10 Årlig uppföljning: Arbetsgivare, lägg handen på hjärtat och berätta att ni gör en årlig uppföljning enligt lag (AFS 2001:1 §11). Läs mer.

Det finn en paragraf till i AFS 2001:1 som inte har en egen rubrik i Arbetsmiljöhandboken:
12 § När kompetensen inom den egna verksamheten inte räcker för det systematiska arbetsmiljöarbetet eller för arbetet med arbetsanpassning och rehabilitering, skall arbetsgivaren anlita företagshälsovård eller motsvarande sakkunnig hjälp utifrån.

Lycka till!
( Se även http://www.feelgood.se/vara-tjanster/produkt/article/feelgood-bedoemer-arbetsmiljoe-och-haelsoarbetet/ )

Är vi på kollisionskurs mot en arbetslös framtid?

Under de senaste åren har det blivit allmänt känt att dramatiska framsteg inom robotik och artificiell intelligens har satt oss på kollisionskurs mot en arbetslös framtid. Eller?
Vi lever mitt i en "andra maskinålder" för att citera titeln på den inflytelserika boken av MIT-forskare Erik Brynjolfsson och Andrew McAfee, där rutinarbete av alla slag - inom tillverkning, försäljning, bokföring, matberedning automatiseras inom kort, och även komplexa analytiska jobb kommer att ersättas snart nog. En allmänt citerad studie av forskare vid Oxford University fann till exempel att nästan hälften av alla jobb i USA riskerade att vara helt automatiserade de närmaste 20 åren. Slutspelet, får vi veta, är oundvikligt: Robotarna är på marsch, och mänskligt arbete är på sista valsen.

Denna ångest om automatisering är förståelig i ljuset av de blixtsnabba framsteg som tekniska företag har gjort i robotik och artificiell intelligens. Tanken att vi står på gränsen till en ny värld och omfattningen av automatiseringen är hisnande. I Silicon Valley diskuteras en så kallad universell grundinkomst, ett stipendie som skulle betalas automatiskt till varje medborgare, så att människor kan ha något att leva på när robotar gör vårt jobb.
Det är en dramatisk historia, denna epok av automatisering och permanent arbetslöshet.
Men: Det finns inte mycket bevis på att det händer.

Ta produktivitet, vilket är ett mått på hur mycket ekonomin avsätter per timme för mänsklig arbetskraft. Eftersom automatisering tillåter företag att producera mer med färre människor, bör en stor våg av automatisering leda till ökad produktivitetstillväxt. Men i verkligheten har produktivitetsvinsterna under det senaste årtiondet, enligt historiska normer, varit orimligt låga. Från 1947 till 1973, ökade arbetskraftens produktivitet med en genomsnittlig takt på nästan 3 procent per år. Sedan 2007 har den vuxit med en hastighet på cirka 1,2 procent, den långsammaste takt i vilken period som helst sedan andra världskriget. Och under de senaste två åren har produktiviteten ökat med bara 0,6 procent - de år då automatiseringen har ökat snabbast. Det är helt enkelt inte vad du skulle se om effektiva robotar ersatte ineffektiva människor.
McAfee; "Låg produktivitetstillväxt talar emot historien som vi berättar om fantastiska tekniska framsteg."
Inte heller visar arbetsmarknaden tecken på en begynnande 'Robopokalyps'.
Arbetslösheten ligger under 5 procent, och arbetsgivare klagar över arbetskraftsbrist, inte arbetsöverskott. Ännu mer påfallande; lönerna för vanliga arbetstagare har ökat då arbetsmarknaden har förbättrats. Löneökningarna är svaga enligt historiska normer, men de stiger snabbare än inflationen och snabbare än produktiviteten. Det är något som inte skulle hända om mänskliga arbetare var en utbytesvara.

Om automatiseringen verkligen ändrar arbetsmarknaden skulle du också se vad ekonomer kallar jobbmigration när människor flyttar från företag till företag och industri till industrin när jobben har blivit förstörda. Men vi ser motsatsen till det.
Robert Atkinson och John Wu från Innovation Foundation; "Nivåer av yrkesmässig omsättning i Förenta staterna är nu på historiska låga värden." Omsättningen sedan 2000 - en tid som såg uppkomsten av Internet och nu AI, har varit bara 38 procent av nivån på omsättningen mellan 1950 och 2000. Med andra ord, snarare än en period med enorm störning har detta varit en tid av förvånande stabilitet för arbetskraften. Medianjobbet i dag motsvarar faktiskt vad det var på 1950-talet - den tid vi tänker på som utopia för arbetsstabilitet.

En noggrann studie av robotarnas inverkan på tillverkning, jordbruk och verktyg i 17 länder visade till exempel att robotar tar timmarna av lågutbildade arbetare, men de minskade inte de totala arbetstimmarna hos människor och faktiskt ökade lönerna. Med andra ord kan automatisering påverka det arbete som människor gör, men det är för tillfället svårt att se att det leder till en värld utan arbete.

Goldman Sachs släppte precis en rapport som förutsäger att autonoma bilar skulle kunna ta 300 000 körjobb per år. Men det kommer inte att hända på ytterligare 25 år, vilket är mer än tillräckligt med tid för anpassning. En ny studie från organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling förutspår emellertid att 9 procent av arbetstillfällen i 21 olika länder möter ett allvarligt hot från automatisering. Det är ett stort antal, men ingen apocalyps.

Bankomater är ett läroboksexempel på en maskin som utformades för att ersätta mänsklig arbetskraft. De infördes runt 1970 och idag finns det mer än 400 000 bankomater i USA. Men som ekonomen James Bessen har visat ökade antalet banktjänstemän faktiskt mellan 2000 och 2010. Det beror på att även om det genomsnittliga antalet banktjänstemän per filial föll, gjorde bankomater det billigare att öppna filialer, så bankerna öppnade fler av dem.

Så; om statistik inte visar några bevis för att robotar tar över, varför är så många människor övertygade om att det händer?
Det verkar logiskt att koppla samman dessa fenomen: Robotar har tagit över tillverkningsindustrin och fabriksjobben, så de kommer för resten av jobben nu.

En nyligen publicerad tidning från ekonomerna Daron Acemoglu och Pascual Restrepo med titeln "Robots and Jobs", fick mycket uppmärksamhet för sin påstående att industriell automation har ansvaret för att upp till 670 000 jobb har försvunnit sedan 1990.
Men bara i Perioden mellan 1999 och 2011 var handeln med Kina ansvarig för övertagandet av 2,4 miljoner jobb: nästan fyra gånger så många. "Om du vill veta vad som hände med tillverkningen efter 2000 är svaret inte automation, det är Kina", säger Dean Baker.

Naturligtvis kommer automatiseringen verkligen att ersätta många nuvarande jobb. Som McAfee säger, "När det gäller saker som AI, maskininlärning och självkörande bilar och lastbilar är det fortfarande för tidigt. Deras verkliga effekt kommer inte att kännas på länge. "Det är dock inte självklart huruvida effekterna av dessa innovationer på arbetsmarknaden kommer att vara mycket större än den enorma effekten av tekniska förbättringar i det förflutna. Outsourcing av arbete till maskiner är inte desto mindre nytt - det är det dominerande motivet från de senaste 200 års ekonomisk historia, från bomull, till tvättmaskinen, till bilen. Om och om igen; jobb har förstörts, andra har skapats. Och om och om igen har vi varit dåliga på att förutse vilka nya jobb människor kommer att sluta med.

Det intressanta är att vi är rädda för två motsägelsefulla framtider...samtidigt. Å ena sidan får vi veta att robotar kommer till våra jobb och att deras överlägsna produktivitet kommer att omvandla världen. Om det händer kommer den ekonomiska tillväxten faktiskt att stiga och samhället som helhet kommer att bli rikare rikare än idag.
Men samtidigt får vi veta att vi befinner oss i en tid av stagnation, fast i en ekonomi som är dömd att sakta tillväxten och löner. Vi oroar oss för hur vi ska stödja en åldrande befolkning och betala för ökade hälsokostnader, eftersom vi inte kommer att bli mycket rikare i framtiden än vi är idag.
Båda dessa terminer är möjliga.
Men de kan inte båda vara sanna.

Källa// Chill: Robots Won’t Take All Our Jobs

Arbetsmiljörelaterade Förkortningar, vilket är vad?

Som arbetsmiljöingenjör arbetar jag ofta med BAM, SAM, OSA, AML, EBR, SWOT, MTO, OHSAS 18001, ISO 45001 och annat som är bra för arbetsgivare. Men vad betyder alla dessa förkortningar?

Inom företagshälsovården arbetar vi främst för att hjälpa företag, kommuner och offentliga verksamheter i sitt arbete. Förkortningar ovan kommer därför främst från arbete inom denna företagskultur. Dock handlar många av dessa förkortningar om att sätta rubriker och definiera metodik som vi har gjort i alla tider. Så:

SAM

Systematiskt arbetsmiljöarbete gäller för alla arbetsgivare. Systematiskt arbetsmiljöarbete innebär att undersöka, genomföra och följa upp verksamheten för att förebygga olyckor och ohälsa. SAM är egentligen en vägledning som innehåller råd och rekommendationer när man ska följa föreskriften om systematiskt arbetsmiljöarbete, AFS 2001:1. Denna AFS beskriver i sin tur grundläggande krav i AML, Arbetsmiljölagen. Läs mer. 

BAM 

Bättre arbetsmiljö, är ett vitt begrepp. Man kan i korthet säga att BAM-utbildningar brukar innehålla SAM med lite grädde ovanpå. Att jobba med arbetsmiljöfrågor handlar till stor del om att tolka situationer, ställa rätt frågor, kommunicera, samarbeta och kunna söka den information man behöver. BAM brukar därför fokusera lite mer på dessa bitar. Läs mer.

BRO

Byggnadsrelaterad Ohälsa. Uttrycken ”sjuka-hus-syndrom” eller ”sick building syndrome” (SBS) som beteckning på personer som förknippar sina symtom med inomhusmiljön bör undvikas pga otydlig definition och att det inte har kunnat visas att byggnader kan betecknas som ”friska” eller ”sjuka”. Ett alternativ är att använda begreppet byggnadsrelaterad ohälsa. Läs mer.

OSA

Organisatorisk och social arbetsmiljö (AFS 2015:4) är en AFS med stort genomslag. På samma sätt som SAM (AFS 2001:1) har denna författning fått OSA som rubrik. Föreskrifterna är anpassade till dagens arbetsliv och förtydligar vad arbetsgivare och arbetstagare ska göra inom ramen för det systematiska arbetsmiljöarbetet som alla arbetsgivare har ansvar att bedriva.
Den organisatoriska arbetsmiljön omfattar villkor och förutsättningar för arbetet som inkluderar; ledning och styrning, kommunikation, delaktighet, handlingsutrymme, fördelning av arbetsuppgifter samt krav, resurser och ansvar.
Den sociala arbetsmiljön handlar om villkor och förutsättningar för arbetet som inkluderar socialt samspel, samarbete och socialt stöd från chefer och kollegor. Läs mer.

MTO

Människa, Teknik och Organisation. Begreppet MTO har sin bakgrund i kärnkraftsindustrins incidenter under 80-talet. Trots teknikförbättringar som minskade antalet incidenter beroende på tekniska fel ökade samtidigt antal fel som gick att härleda till den mänskliga faktorn och till organisatoriska brister så som ledarskap och arbetsmiljö. Man insåg att säkerhetsarbetet därför behövde inkludera både människa, teknik och organisation för att skapa en säkrare arbetsplats. Läs mer.

SWESIAQ 

Swedish Chapter of International Society of Indoor Air Quality and Climate. En lång förkortning som egentligen handlar om en utredningsmetodik vilken är bra att följa vid utredningar där man klagar på dålig arbetsmiljö som kan grunda sig på BRO, byggnadsrelaterad ohälsa...Läs mer.

OHSAS 18001

Occupational Health and Safety Assessment Series. OHSAS 18000 är en serie standarder som kan ligga till grund för ett ledningssystem för arbetsmiljö då det inte finns någon ISO-standard för att arbeta med detta. SAM (ovan) fungerar bra men är inte gångbar internationellt. Ledningssystemet blir en struktur för hur organisationen arbetar med sina arbetsmiljöfrågor. Det omfattar uppföljning, utvärdering och redovisning av miljöarbetet. I standardserien ingår hittills en kravstandard, OHSAS 18001, och en vägledningsstandard, OHSAS 18002. Läs mer.

ISO 45001

En ny ISO standard för arbetsmiljö är under framtagning. Den kommer att ersätta OHSAS 18001 och därmed får stor inverkan på de organisationer som jobbar systematiskt med sitt arbetsmiljöarbete.

OBS: Via mitt eget företag, i samarbete med akrediterade ISO-revisorer, utvecklas just nu ett effektivt arbetsmiljöpaket utifrån denna nya ISO-standard. Det betyder att alla företag och organisationer som är certifierade enligt ISO kommer att kunna integrera även arbetsmiljö i existerande rutin!

Läs mer.

AML

Arbetsmiljölagen. Läs mer.

EBR

El-Byggnads-Rationalisering. Kanske inte så vanligt utanför byggnadsindustrin/elkraftsindustrin, men jag vill ge en elogé till systemet. EBR är ett självklart nav för landets elnätsföretag. Löpande publiceras aktuella rapporter och anvisningar. Utvecklingsarbetet sker i olika arbetsgrupper. I nuläget arbetar inemot 30-talet arbetsgrupper med totalt ett 100-tal experter från hela branschen. Läs mer.

SWOT

SWOT-analys (namnet SWOT kommer från orden "Strengths", "Weaknesses", "Opportunities" och "Threats") är ett företagsekonomiskt planeringshjälpmedel där man försöker finna styrkor, svagheter, möjligheter och hot vid en strategisk översyn. Ett av huvudsyftena med en SWOT-analys är att genom granskning av styrkor, svagheter, hot och möjligheter i den redan befintliga strategin värdera de starka och svaga sidorna. I detta tydliggörs påverkan från organisationens omvärld och man kan identifiera möjligheter att hantera omvärldens ständiga förändringskrav.
En SWOT-analys används främst av företag eller föreningar, men kan även användas av individer, som till exempel för ett yrkesval. Läs mer.