Kan Arbetsmiljöarbetet förenklas med ISO-certifiering?

Arbetsmiljöverket har hängt med sedan 2001. Som förvaltare av AML, Arbetsmiljölagen, skapade de som första 'egna' föreskrift AFS 2001:1 (tidigare AFS:ar är uppdaterade versioner av föreskrifter från dåvarande Arbetarskyddsstyrelsen och Yrkesinspektionen). AFS 2001:1 är en förenkling av Arbetsmiljölagens grundkrav med sina tolv paragrafer.
Att som arbetsgivare följa dessa tolv regler är som Guds tio bud; det är svårt utan vägledning.

Av denna anledning finns bland annat SAM, systematisk arbetsmiljö, en förkortning vars ingress innehåller ett system för att leva upp till AFS 2001:1 och därmed arbetsmiljölagen. Söker du på SAM får du bland annat upp SAM-hjulet och även Arbetsmiljöhandboken från Arbetsmiljöverket, två fina hjälpmedel. En hel industri har skapats runt SAM (och BAM, Bättre Arbetsmiljö).

Arbetsmiljölagen är bara en buske i buskaget som heter Svensk författningssamling. Som Arbetsgivare kan det vara svårt att se var en buske slutar och nästa börjar. Vi arbetsmiljöingenjörer arbetar ofta med att ansa grenverket i arbetsmiljösystem för att förenkla och förtydliga detta juridiska och säkerhetsmässiga arbete. Arbetsmiljöhandboken ger här en tydlig bild av hur Arbetsmiljöverket vill att SAM-busken ska se ut. 

Fotnot: Är ert företag intresserade av att uppdatera ert nuvarande (eller obefintliga) arbetsmiljösystem till IT-åldern så kan jag tipsa om SAM-Online, ett färdigt interaktivt system med AV:s Arbetsmiljösystem som bas. 

Några andra buskar har grenar som är tätt intrasslade i arbetsmiljö och ingår som krav för arbetsgivare. Främst gäller detta miljö och kvalité. Byggande, detaljplanering, miljö- och hälsoskydd, naturvård och livsmedelshantering är några exempel på grenar där Miljönämndens-, naturvårdsverkets-, jordbruksverkets- och livsmedelsverkets inspektörer och kontrollanter trängs med Arbetsmiljöverkets inspektörer.

Kan man som arbetsgivare hantera detta buskage utan att gå vilse i papper och administration? Ska man följa alla regler måste halva arbetsdagen gå åt till byråkrati, eller hur?

Jo, intressant nog är frågan om administration inte vad som ska göras, utan hur. Ska man ha parallella system och rutiner för varje regelverk blir det snabbt ett yvigt buskage och mycket jobb.

I stort sett alla större företag är nu ISO-certifierade enligt ISO 14001 (Miljöledning) och/eller ISO 9001 (kvalité). Arbetsmiljöverkets SAM och tillhörande Arbetsmiljöhandbok är ett fint hantverk, men inte helt kompatibelt med ISO-upplägget (det är som två olika programspråk). Det är med andra ord en Svensk buske i en rabatt med internationella standardbuskar.

För arbetsmiljöarbete finns just nu ingen ISO-standard, men en standard enligt OHSAS 18001 (Occupational health and safety management system) som följer samma arbetsgång som ISO 9001 och ISO 14001. Fördelen men OHSAS 18001 gentemot andra sätt att styra arbetsmiljö är att den drar nytta av möjligheter till att samverka mellan olika delar i organisationen. Är organisationen certifierad enligt ISO 9001 eller ISO 14001 finns redan en struktur att bygga på som gör implementeringen av OHSAS 18001 enklare. 

Jag har sedan början på året programmerat vissa beta-tester av arbetsmiljösystem utifrån denna standard (en paketlösning på samma sätt som SAM-Online), men ser att detta jobb kan vara inaktuellt när det är färdigt.

En ny arbetsmiljöstandard

ISO 45001

Under 2016 publicerades ett förslag (en så kallad DIS) till en ny ISO-standard för arbetsmiljö.
I april förväntas ett nytt omarbetat förslag (DIS 2) att publiceras. Efter en remissomgång kommer alla länder som deltar i standardiseringsarbetet att rösta om den kan tillstyrkas eller ej samt lämna kommentarer på innehållet. I Sverige är det SIS TK301 som röstar och lämnar kommentarer där RISE Certifiering deltar. Nästa internationella möte sker i september. Där bearbetas kommentarer och tekniskt sett kan beslutas att publicera en färdig standard. Det mest troliga alternativet är dock att ett slutligt förslag till standard (FDIS) tas fram och skickas för ny remiss och slutlig omröstning. Det innebär ytterligare ett internationellt möte. I så fall kommer den färdiga standarden att kunna publiceras någon gång under våren 2018. (Källa; RI.SE)

Detta är fina nyheter! Du som arbetsgivare kommer att kunna baka ihop Miljösystem (ISO 14001), Kvalitétsystem (ISO 9001) och Arbetsmiljösystem (ISO 45001) och därmed förenkla det administrativa jobbet oerhört. Det i sin tur är en ren vinst, både ekonomiskt och utifrån den minskade stress som uppnås med minskad byråkrati. 

Jag ska nu kavla upp ärmarna och utveckla bra, enkla & praktiska system för detta. Hör av er om ni vill samarbeta med oss!

---

Uppdatering 2018-03-30:
ISO 45001:2018 är nu aktuell. Därmed kan ert företag certifiera er utifrån denna standard!
Uppdatering 2018-05-31:
Jag kan nu erbjuda full konsultation, integration och support till internrevisorer och projektansvariga.

Vad är ett vindkraftverk?

Vad är ett vindkraftverk? Ett luftfartshinder? En tornbyggnad? En sammansatt maskin? En elapparat? En generator? Del av en sammansatt elanläggning?

Min tid som besiktningsman av vindkraftverk var, ur juridisk synvinkel, lärorik. Den korrekta, juridiska definitionen av ett objekt (här vindkraftverk) måste vara tydlig då vi oberoende besiktningsmän i stort meddelar om kund bör ta emot det som leverantören levererat.
CE-märkning är en kvalitetsstämpel på detta, men även denna grundas på objekttyp.

Ovan en flödesanalys från rapport Analys av GIS i vindkraftverk, 2014

I korthet är det ett gytter av lagar och regler för vindkraftsföretag att följa: 

Ett vindkraftverk brukar under projekterings-fasen ses som 1) ett byggnadsverk (man behöver bygglov m.m.), 2) ett objekt av allmänt intresse enligt kommunallagen (kommun och lokala aktörer måste medverka), 3) ett miljöärende i enlighet med exempelvis Natura 2000 och 4) ett projekt av militärt riksintresse. Ja, naturligtvis vill även (5 luftfartsverket säga sitt då det är ett flyghinder och även 6) MSB, myndigheten för samhällsskydd & beredskap.

När allt detta är överstökat måste beställare övergå till att 7) projektera allt i enlighet med PBL, Plan & Bygglagen och även 8) Miljöbalken. Själva fundamentet, nacell och tornet räknas som ett byggnadsverk, men i stort sett alla övriga delar är maskindelar. Ett stort vindkraftverk består av tusentals delar vilka har unika CE-märkningar enligt främst (9 Maskindirektivet. 

Maskiner delas normalt upp i tre olika kategorier:

• Kompletta och CE-märkta maskiner (omfattas av föreskrifterna om maskiner, AFS 2008:3)
• Delvis fullbordade maskiner (omfattas av före- skrifterna om maskiner, AFS 2008:3) 
• Äldre maskiner (omfattas av föreskrifterna om användning av arbetsutrustning, AFS 2006:4) 

10) Nu är inte ett vindkraftverk något av punkterna ovan, utan en s.k delvis fullbordad maskin.

En delvis fullbordad maskin ska: 

• endast vara avsedd att byggas in i eller monteras ihop med andra maskiner eller med andra delvis fullbordade maskiner eller annan utrustning 
• inte vara CE-märkt 
• ha en försäkran för inbyggnad som ska vara på svenska 
• ha monteringsanvisningar En delvis fullbordad maskin utgör nästan en maskin men kan inte ensam användas för något särskilt ändamål. Ett drivsystem är ett exempel på en delvis fullbordad maskin. 

11) När alla maskindelar är monterade och jobbar tillsammans slutar det vara en delvis fullbordad maskin och blir istället en sammansatt maskin. Själva vindkraftverket ska då CE-märkas som detta.

En maskinlinje ska CE-märkas om: 

• De ingående maskinerna är sammansatta för att utföra en gemensam funktion såsom produktion av en bestämd produkt. 
• De ingående maskinerna är sammankopplade på ett sådant sätt att varje maskin direkt påverkar funktionen hos andra delar av eller hela maskinlinjen.

När ett vindkraftverk skall exporteras till ett land inom EU krävs det av tillverkaren att de kan visa upp ett Declaration of Conformity (DOC). Detta underlag ligger därefter som underskrivet intyg för den CE-märkning som krävs. I teorin är det vindkraftsleverantören som ansvarar för säkerheten av produkten, d.v.s. att CE-märka hela vindkraftverket som en maskin. Arbetsmiljöverket ansvarar ytterst för tillsyn av detta. Jag som besiktningsman kommer in först när verket är igång (12).

12) Nu till det intressanta. Maskinen blir en elanläggning så fort det spänningssätts.
”När den elutrustning som finns i vindkraftverket spänningssätts (gäller även provdrift) blir det en elanläggning för produktion av el enligt ellagens (1997:857) bestämmelser vilket innebär att innehavaren ansvarar för kraven i starkströmsförordningen (2009:22) samt elsäkerhetsverkets föreskrifter och allmänna råd (ELSÄK-FS 2008:3) om innehavarens kontroll av elektriska starkströmsanläggningar och elektriska anordningar uppfylls.” - Horst Bluchert, generaldirektör, Elsäkerhetsverket

Så, som svar på detta kåseri:

1. Först är det ett miljöärende och ett riksintresse
2. Sen är det ett byggnadsverk
3. Därefter är det både ett byggnadsverk och en delvis fyllbordad maskin
4. Som blir en enhetlig, sammansatt maskin
5. Som bler en elproducerande apparat
6. Som ingår i en elproducerande anläggning (vindkraftspark)

Nu, som arbetsmiljöingenjör, jobbar jag bredare än med just vindkraft. Dock bygger säkerhetsarbetet inom alla branscher på ett grundläggande kriterium:

"Att veta när man vet något och att veta när man inte vet något - det är kunskap." 

Konfucius (555 f.Kr-479 f.Kr)

Är din arbetsmiljö i datorn?

Hur ofta gör ni arbetsmiljöronder i IT-systemen på jobbet?

1998 initierade jag mitt första IT-bolag. Första generationens 3D tågade in och det utvecklades visualiseringssystem, utbildningar och 3D-lösningar för webben ( VRML ). Nu, som arbetsmiljöingenjör, ser jag att de utmaningar vi mötte för 20 år sedan fortfarande lever kvar på många arbetsplatser: IT, antingen mjukvara eller hårdvara, passar helt enkelt inte för slutanvändaren. 

Men vad innebär det för arbetsgivare och arbetsmiljölagen när själva termen 'arbetsmiljö' blir upplöst?

Våra arbetsplatser genomgår just nu en stor förändring. Många inför aktivitetsbaserade kontor där du inte ens har en egen plats och då blir den bärbara datorn hela ens kontor. Många jobbar också hemma eller på allmänna platser. Vår arbetsmiljö ser helt annorlunda ut i dag jämfört med när många av Arbetsmiljöverkets föreskrifter togs fram.

En undersökning av fackförbundet Unionen visade att den mängd arbetstid en anställd lägger på datorstrul kan vara upp till en halvtimme per dag. Det innebär enligt Unionens uppskattning att dåligt fungerande datorstöd kostar 12 miljarder i bristande effektivitet.

Människor inom de allra flesta branscher drabbas i större eller mindre utsträckning av stress relaterad till informationstekniken. IT-stress handlar om att informationsmängden blir för stor, det blir svårt att hantera den. Uppfordrande mail som kräver svar, teknik som inte fungerar, en inre press att ständigt vara uppkopplad och aktiv inom sociala medier – orsakerna till IT-stress kan vara många i ett redan högt uppvarvat samhällstempo.

Många tekniska system är inte anpassade till hur de anställda faktiskt jobbar med uppgifterna i verkligheten. Så har till exempel skett inom polisen och inom vården. Avancerade system köps in utan att de är tillräckligt kopplade till mänskliga förutsättningar. Det leder till en lägre produktivitet och minskad effektivitet på arbetsplatserna.

Ett tips är även att låta användare vara med vid utveckling eller köp av ny teknik. Det kan göra att lösningarna anpassas mer till uppgifterna i arbetet.
Varje användare kan också fundera på rutiner för mobiltelefon och e-post. Kanske blir det enklare med koncentrationen om mobiltelefonen är avstängd några timmar varje dag. Eller om e-posten bara öppnas ett par gånger per dag. På samma sätt som man städar och sorterar sitt skrivbord behövs det göras även i den digitala inkorgen, mappar och dokument.

Som företagare kan du vända dig till företagshälsovården eller andra arbetsmiljökonsulter för att få hjälp och stöd i att minska teknikstressen. Du kan också vända dig till din arbetsgivarorganisation.

Länkar: 

• https://www.av.se/nyheter/2017/det-digitala-arbetslivet-staller-nya-krav-pa-arbetsmiljon/
• https://www.av.se/arbetsmiljoarbete-och-inspektioner/publikationer/foreskrifter/organisatorisk-och-social-arbetsmiljo-afs-20154/ 
• http://www.arbetsmiljoupplysningen.se/Amnen/Teknikstress/ 
• http://www.feelgood.se

8 mätbara punkter för lycka på jobbet?

Notering: Att definiera 'lycka på jobbet' är naturligtvis omöjligt. Lycka är en definition av privatliv, känsloliv, livssyn och hälsa för varje individ. Att vi, som individer, ingår i en större organism som under en viss tid är på arbetsplatsen tillsammans, det kan vi enas om.

Det jag som arbetsmiljöingenjör finner fascinerande är de ständiga större krav (lagkrav) på arbetsgivare att garantera 'en lycklig arbetsplats'. 
Detta kan inte göras utan att kränka den personliga integriteten.

8 punkter vi lärt oss från The World Happiness Report

Nu i sitt sjätte år, har World Happiness Report strävat efter att objektivt mäta lycka runt om i världen och analysera de bakomliggande orsakerna till lycka. I sin senaste 2017 rapport toppar Norges medborgare listan som det lyckligaste landet i världen utifrån följande kategorier:

• Inkomst
• Förväntad livslängd
• Vänskap
• Generositet
• Frihet
• Förtroende

Av ovanstående är frihet och förtroende främst relaterade till arbete. I rapporten går man in på mer specifika frågor relaterade till lycka på jobbet, analyserar därefter självrapporterade mått på lycka och välbefinnande (skilda begrepp som behandlats något omväxlande i denna rapport) och får en bild av 98 procent av världens befolkning.

Dessa är några av de viktigaste slutsatserna i rapporten:

1. Sysselsättning är bra. Du kan känna dig missnöjd med ditt jobb just nu, men du skulle vara olyckligare utan ett. Rapporten visar att utan aktiv variation så ökar arbetslöshet depression under loppet av arbetslöshetsperioden. Ju längre du är utan arbete, desto mindre nöjd kommer du att vara med livet. Vi behöver alla ett syfte vilket oftast förknippas med sysselsättning.
2. Mer inkomst är bättre. Det förtydligas att högre inkomster leder till högre känslor av lycka , men bara upp till en viss punkt. En studie från Princeton bekräftade denna effekt under 2010, vilken visar att när du går över ca $ 75.000 i årsinkomst (det är ungefär $ 83.000 i dag), avstannar den upplevda lyckan av inkomstökningar.
3. Balans mellan arbete och fritid ger en stark synergieffekt för lycka. Spendera mer tid med familjen och mindre tid på kontoret. Mindre kognitivt krävande arbeten är en bra sak och de 24 procent av den amerikanska arbetskraften som arbetar hemifrån åtminstone en del av tiden upplevde en positiv effekt.
4. Variation och utbildning är värdefulla. Om du gör samma sak varje dag skapas kognitiv leda. Anställda med viss variation i sitt arbete, och de som har möjlighet att lära sig nya färdigheter regelbundet, rapportera högre nivåer av lycka och välbefinnande.
5. Autonomi leder till belåtenhet. Har du mer kontroll över dina handlingar och möjlighet att påverka din arbetssituation kan du också bli gladare på jobbet. Självständighet ger människor större frihet, en av de viktigaste faktorerna för lycka totalt.
6. Anställningstrygghet som säkerhetsfråga. Om ditt jobb sätter dig i fara, eller har betydande konsekvenser för din hälsa, kommer din lycka att minska. Likaså om du känner att ditt jobb är i fara eller att du kommer att bli arbetslös inom en snar framtid känner du naturligtvis av detta. Stabila, säkra jobb är de som ger mest glädje.
7. Socialt kapital är en måttstock för lycka. Även om det är mindre viktigt än faktorer som inkomst, balans i livet och variation, kan det sociala kapitalet också påverka din lycka på jobbet. Att komma överens med dina medarbetare och delta i samarbetsövningar är en naturlig del av en trevlig arbetsplats.
8. Anställningstyp. I rapporten noteras att olika typer av anställning ger olika effekter på lycka, främst av skäl som rör ovanstående kriterier; till exempel tenderar egenföretagare att rapportera lägre lycka, delvis på grund av lägre anställningstrygghet än heltidsanställda.

Att trivas på jobbet börjar hemma

Enligt en färsk studie från Oregon University kan ett lyckligt hemliv resultera i en ökning av produktivitet, vilket leder till ett lyckligare arbetsliv.
Specifikt fann de att arbetstagare med ett aktivt sexliv rapporterade högre nivåer av engagemang och tillfredsställelse än de med ansträngda relationer eller andra stressfaktorer hemma.

Så mycket som vi försöker att skilja våra personliga och professionella liv, det finns ingen förneka att det finns ett samband här.
Att misslyckas i ett område kan orsaka en självförstärkande spiral; missnöje hemma leder till missnöje på arbetsplatsen, vilket leder till ännu mer stress hemma, och så vidare.

Måste man ständigt vara lycklig? 

Ben Horowitz s redovisning till Columbia University 2015 illustrerar några av de viktigaste frågorna med denna idé. Nämligen, passioner (ständig lycka) är svåra att prioritera, de tenderar att utvecklas över tiden (speciellt när du arbetar passionerat 40 eller fler timmar i veckan). Resultatet blir i stället självcentrering där dina passioner inte nödvändigtvis avspeglar vad du är bra på i jobbet eller vad som efterfrågas. Själv-centrering är inte en tillgång i företag där processen kräver samarbete.

Man kan säga att lycka i arbetslivet är bra om det gynnar produktionen. När allt för mycket fokus riktas mot individens lycka åsidosätts ofta företagets själva syfte, produktivitet och vinst.

Originalkälla: http://www.nbcnews.com/better/careers/busy-trap-how-keeping-busy-became-status-symbol-n742051

Arbetsmiljöförkortningar i byggbranschen?

Jag får ofta frågor om vilka benämningar, krav, lagar och regler m.m. som gäller i byggbranschen.
Som arbetsmiljöingenjör arbetar jag hela tiden utifrån AML, Arbetsmiljölagen. Inom bygg går detta regelverk sida vid sida med PBL, plan & bygglagen. Även andra regelverk påverkar (kommunallagen, miljölagen m.fl.), men denna artikel skrapar på övergripande arbetsmiljökrav.

Arbetsmiljöverket och Boverket bestämmer vilket verk som ska ta hand om vad, men det blir lätt diffust då båda bygger krav och kontroller på säkerhetsaspekter och ansvarsfördelning som kan gå in i varandra.

Jag tänkte därför svara på frågan genom att begränsa svaret till några grundläggande förkortningar. Samtliga förkortningar är personer/tjänster, dokument och/eller system som är oundvikliga när det gäller arbetsmiljö inom byggbranschen. Vissa är krav från AML, vissa från PBL.

Lathund: Arbetsmiljö-ord inom byggbranschen:

BAS-P?

BAS-P fungerar som samordnare för arbetsmiljön under den inledande fasen av planering och projektering. I ansvaret ingår att sammanställa underlag från olika projektörer, såsom arkitekter, ingenjörer och övriga tekniska konsulter i syfte att erhålla en säker arbetsmiljö.

BAS-U?

BAS-U ska se till att arbetsmiljöplanen finns tillgänglig för alla på byggarbetsplatsen och att den hålls uppdaterad vartefter byggprocessen fortskrider. Om en uppdaterad arbetsmiljöplan inte finns tillgänglig riskerar BAS-U att få betala en sanktionsavgift. Arbetsmiljöplanen ska innehålla de regler som tillämpas på byggarbetsplatsen tillsammans med beskrivningar av hur arbetsmiljöarbetet ska organiseras samt vilka arbetsmiljöåtgärder som ska vidtas vid olika arbeten, t.ex. för att undvika risk för fall.

KMA?

Många företag strävar idag efter att sammankoppla ledningssystemen för kvalitet, miljö och arbetsmiljö (KMA). Idag är det vanligt att miljö-, kvalitets- och arbetsmiljöarbete samordnas. Begreppet KMA står för detta. Utifrån detta har även titeln KMA-Ansvarig uppstått.

Kontrollansvarig?

Vid många byggnads-, rivnings- och markåtgärder ska det finnas en eller flera kontrollansvariga som bistår byggherren när åtgärderna genomförs. Byggnadsnämnden ska i bygglovsbeslutet ange om det ska finnas någon kontrollansvarig och i så fall vem eller vilka som är kontrollansvariga.

Arbetsmiljöingenjör?

Arbetsmiljöingenjörernas uppgift är att se till att alla ska kunna gå till sitt arbete utan att riskera sin hälsa. De arbetar systematiskt med att förhindra olyckor och förebygga skador genom att identifiera och utreda fysiska och kemiska risker. Arbetsmiljöingenjören bidrar också med kunskap om arbetsmiljölagstiftningen och håller ofta i kontakter med myndigheter. De implementerar också arbetsmiljöledningssystem och certifieringssystem.

Arbetsmiljösystem?

Definition av arbetsmiljösystem: Arbetsmiljösystem innebär att ett systematiskt arbetsmiljöarbete bedrivs utifrån Arbetsmiljölagen för att förebygga risker och skapa en bättre och säkrare arbetsmiljö för alla anställda.

Miljöledningssystem?

Miljöledningsystemet bör främst ses som ett hjälpmedel: Ett miljöledningsystemet består i praktiken av en massa rutiner som skall följas vid planering, genomförande och uppföljning av t ex ett byggprojekt.
Att följa dessa rutiner är i sig ingen garanti för att företaget verkligen producerar de mest miljövänliga produkterna. Då krävs också personligt engagemang och kunskap.

http://byggipedia.se/byggprocessen/administration/miljoledningssystem/

Arbetsmiljöplan?

En arbetsmiljöplan för hela objektet ska tas fram redan innan byggarbetsplatsen etableras. Det är byggarbetsmiljö­samordnaren för planering och projektering som i första hand ska se till att detta sker.

Samordningsansvar för flera arbetsgivare/entreprenörer?

Den som råder över ett fast driftsställe ansvarar för samordningen av arbetsmiljöfrågorna när entreprenörer anlitas, så att risken för ohälsa och olycksfall kan förebyggas på det gemensamma arbetsstället (3 kap. 7 d § AML). Den som delegeras uppgiften för samordning ska ha de befogenheter, resurser och kompetens som uppgiften kräver (6 § i föreskrifterna om systematiskt arbetsmiljöarbete, AFS 2001:1). I kapitel 3, 7 e § i AML beskrivs vad den samordningsansvarige minst ska ansvara för.
OBS: Samverkansavtal är inte detsamma som samordningsansvar.
Samverkansavtalet är ett kollektivavtal som är en vidareutveckling av både medbestämmandelagen, MBL, och arbetsmiljölagen, AML. Ett problem med MBL kan vara att de fackliga representanterna kommer in för sent i processen. När de träffar arbetsgivaren är det mesta redan klart. Samverkansavtalet kom till för att ändra på detta.

Kontrollplan?

Kontrollplanens innehåll och utformning regleras i plan- och bygglagens 10e kapitel 6 §.
De viktigaste punkterna är:

• Vilka kontroller som ska göras och vad kontrollerna skall avse.
• Vem som skall göra kontrollerna.
• Vad som kontrolleras.
• Vem som kontrollerar.
• Mot vad kontrollen görs.
• På vilket sätt kontrollen utförs.
• Resultatet av kontrollen.

Med detta sagt: som arbetsmiljöingenjör inom företagshälsovården är jag en resurs och rådgivare närhelst ni behöver mer information.

http://www.feelgood.se/enheter/sundsvall/feelgood-sundsvall/ 

vad är byggnads- och anläggningsarbete respektive driftarbete?

När flera arbetsgivare bedriver verksamhet på ett arbetsställe ska det finnas en som ansvarar för
samordning av arbetsmiljöarbetet så att frågor kring säkerhet och hälsa kan bedömas och hanteras på ett effektivt sätt.  En arbetsmiljöplan för hela projektet ska tas fram redan innan byggarbetsplatsen etableras. Det är byggherren eller BAS P som i första hand ska se till att detta sker. Meningen är att arbetsmiljöplanen sedan ska användas under hela byggskedet. Det är BAS U som ska se till att arbetsmiljöplanen finns tillgänglig på byggarbetsplatsen så snart den etablerats och genomföra de anpassningar av planen som behövs.

Tips: planera Arbetsmiljöplan utifrån anläggningsarbeten vs. driftarbete.

Byggnads- och anläggningsarbete är alla arbeten som behövs för att utföra, underhålla och riva en byggnad eller anläggning. Exempelvis:

• schaktning i jord 
• grävning av kabel- eller rörgravar 
• utläggning av bärlager och ytskikt på marken 
• träarbeten 
• betongarbeten 
• murningsarbeten 
• montering av fast inredning såsom köksskåp, garderober, butiks- eller receptionsdiskar 
• installation av utrustning, till exempel installation för värme och ventilation 
• installation av belysning, byte av armaturer 
• målningsarbeten 
• reparationer samt löpande och periodiskt underhåll räknas som byggnads- respektive anläggningsarbete. I båda fallen handlar det ofta om att något slags ingrepp görs på byggnaden eller anläggningen. Även ommålning av en byggnad, helt eller delvis, räknas som byggnads- och anläggningsarbete, liksom den rengöring som görs före målning 

även arbeten som normalt räknas som drift omfattas av föreskrifterna när de utförs som en del av eller i samband med byggnads- och anläggningsarbete. Exempel på sådana arbeten är byte av glödlampor i en byggnad under uppförande eller byggstädning, fönsterputsning och så vidare i samband med byggnadens färdigställande.

Driftarbete kan vara:

• städning 
• fönsterputsning 
• byte av lysrör eller andra ljuskällor 
• sotning 
• rengöring av ventilationssystem 
• rengöring eller byte av fi lter 
• gräsklippning 
• röjning av träd och grenar i exempelvis ledningsgator 
• renhållning av vägar och gator.

Det är inte alltid helt lätt att förtydliga skillnaden, men jag hoppas att du får en liten förenkling med detta kåseri. Läs mer om vad som gäller:

Arbetsmiljöverket; ADI 203

Är drogtester på arbetsplatsen kränkande?

Vi lever i en värld där den personliga integriteten snabbt försvinner. Kameraövervakningslagen har omöjlig att följa, Arbetsmiljöverkets föreskrifter tappar juridisk kraft och anställda riskerar att åter bli tjänstehjon i lagens ögon.
Som tur är skapar denna värld av insyn även möjligheter för personal att snabbt sprida information om missförhållanden på arbetsplatser. Multimedia tar över det arbete som facket och arbetsmiljödomstolen har haft i alla tider.

Är drogtester kränkande?

Låt oss ta en risk som arbetsgivare måste ha koll på: droger. Det är en risk på individnivå där kontroll kan upplevas som kränkande.
Som arbetsmiljöingenjör ser jag allt för ofta att det råder förvirring om vad som gäller för exempelvis kraven på drogpolicy i SAM.

Kortfattat: en drogpolicy ska verka som ett förebyggande verktyg med trygghet och sundhet som utgångspunkt. Ni ska säkra att medarbetaren hjälps på rätt väg.

Integritetskränkning: Exempelvis att utan något godtagbart ändamål samla en stor mängd uppgifter om en person. Så, vad ni än gör på arbetsplatsen, gör det med måtta och i samförstånd med de anställda. Företagshälsovården är här en praktisk resurs.

Kurt Junesjö, expert på arbetsrätt och tidigare förbundsjurist på LO-TCO Rättsskydd i 25 år, förtydligar problematiken i en artikel på Arbetaren:
– Det har gått från att det inte ens var tillåtet med stämpelklocka om det inte stod i kollektivavtalet på 1950-talet, till i dag då arbetstagarna är helt utan några som helst skydd. Numera görs det rutinmässigt oerhörda ingrepp på den personliga integriteten.

1991. En chef på ett pappersbruk i Norrland anade att det fanns haschrökare bland några av fabrikens ställningsbyggare. Chefen ansåg att det var en säkerhetsrisk då en ställningsbyggare kunde tappa ställnings-delar i huvudet på sina arbetskamrater och fackförbundet på arbetsplatsen gick därför med på ett drogtest. Men några av ställningsbyggarna vägrade att testa sig och blev därmed uppsagda.
Detta fall togs upp i Arbetsdomstolen som dömde till företagets fördel med motiveringen att testet gjordes av en läkare med sekretess, helt utan insyn av företagsledningen. Och att provsvaren redovisades kollektivt vilket innebar att företaget bara kunde se om någon eller några bland arbetarna var drogpåverkad och inte vem som var det. Den här domen blev prejudicerande och öppnade upp för helt nya möjligheter för kontroll på arbetsplatserna.

2009. Arbetsdomstolen avgjorde ett fall där två sopåkare blivit av med jobbet efter att de vägrat att göra alkotest inför sina chefer. Åkeriet hade monterat alkolås på ett nyckelskåp som var placerat direkt utanför cheferna kontor. Det enda som skilde chefernas rum och det rum där sopåkarna förväntades göra alkotest var en glasvägg. Cheferna kunde alltså sitta på sina kontor och titta ut på dem som blåste. Även i detta fall fick arbetsgivare rätt i domstol.
– Det här skulle inte kunna hända någon annanstans än på arbetsplatserna. Det finns lagar som reglerar om du vill övervaka ett torg med kamera, men så fort du kommer in på en arbetsplats har arbetsgivaren rätt att sätta upp kameror var han vill, till och med mikrofoner, bara han pillar upp en skylt, säger Kurt Junesjö.
– Synen på arbetare i dag skiljer sig inte mycket från synen på grisar på en svinfabrik. De är båda produktionsfaktorer. De övervakar grisarna i ladugården med kameraövervakning precis som de övervakar arbetare på arbetsplatserna, säger Kurt Junesjö.

– Arbetsdomstolen är en barometer på samhället. Den känner av stämningarna i samhället och det har varit en väldigt arbetarfientlig stämning väldigt länge.
Den tredje faktorn är att arbetsvillkoren blir sämre.
– Facken blir svagare och det är en världsvid utveckling. Det är samma utveckling i hela Europa. Det har bland annat att göra med EU-rättens framfart, som medfört stora inskränkningar och sämre arbetsförhållanden. Det ser man ju bara på alla tjänstemän som oavlönat arbetar extra numera.
Den fjärde faktorn är en amerikansk företagsfilosofi som spridit sig till Europa.
– Den kallas PA-modellen. Det är en ideologi, där arbetsgivarna kräver att arbetstagarnas privata mål går i linje med företagets. Om du jobbar på Kodak måste dina livsmål gå i linje med företagets mål. Man kräver en lojalitet, det kan man se på exemplet med Volvoarbetarna i Skövde. De tre killarna som skrev att arbetsplatsen var ett dårhus på Facebook och sedan blev av med jobbet.
Kurt Junesjö säger att om exemplet med Volvoarbetarna hänt för 20 år sedan så hade facket farit i taket.
– Men numera mumlar de bara. Bara för att lagen är tandlös behöver inte facken vara det. Det här är oerhörda kränkningar.
Och det finns stora risker med fackens allt svagare ställning på arbetsmarknaden.
– Arbetsgivarna träder in i det utrymme som facken lämnat. Det är en oerhört allvarlig utveckling. Facket är den enda motkraften till arbetsgivarna och när den kraften förtunnas är det allvarligt. Det måste finnas en solidarisk kraft som motpart, det går inte att driva arbetsrelaterade frågor på individnivå.
Kurt Junesjö säger att den allvarligaste följden av ett allt tuffare klimat på arbetsplatserna är att det kommer att leda till ökad utslagning.
– Och jag ser inga tendenser till att detta är på väg att vända.

---

Noteringar:

• Drogpolicy utifrån AML. Chef/arbetsledare ansvarar utifrån sitt personal- och arbetsmiljöansvar att tillämpa rådande rutiner samt göra dem kända bland de anställda på arbetsplatsen.
• AFS 2015:4, Organisatoriska och Sociala föreskrifter: §4 Kränkande särbehandling: Handlingar som riktas mot en eller flera arbetstagare på ett kränkande sätt. 
• Kort om juridiska regler från Dagens Arbete