Var börjar arbetsmiljön egentligen?

Europas 17 klimatmål

Fundera på detta dilemma:

• Miljö
• Livsmiljö
• Livsmedelsmiljö
• Arbetsmiljö
• Fritidsmiljö
• Fysisk miljö
• Psykologisk miljö

Var slutar det ena och börjar det andra? 

Det är naturligtvis en retorisk fråga och de flesta svarar ungefär:
'det betyder samma sak, men med indelning på det man för stunden gör eller fokuserar på'.

Men betyder det då att vi måste följa olika lagar och regler under olika tider på dagen?
Naturligtvis. När du exempelvis börjar jobbet sätter du inte bara igång firmabilen, utan även  Arbetsmiljölagens alla paragrafer.

Alla som arbetar med miljökrav (i mitt fall som arbetsmiljöingenjör) måste luta oss mot vissa lagar och regler. För arbetsplatsen är det Arbetsmiljölagen och dess föreskrifter (AFS) som gäller. För en byggnadsingenjör och fastighetsansvariga är det Plan & Bygglagen med dess byggregler (BBR). För en miljöingenjör är det Miljöbalken och dess föreskrifter (NFS) som styr. 

Ja, listan på regelverk är lång, men i grunden är ju 'miljö' en och samma sak. Luften utanför ditt kontorsfönster är i stort samma luft som på insidan.
Kontor...du kanske är trädgårdsmästare, jobbar i skogen eller i en bergtäkt, några exempel på jobb där avgränsningen mellan arbetsmiljö och naturen inte ens syns.

Men är det ett problem?

Ja & nej...Låt oss ta ett exempel med det 'nya' värmeböljan som kändes av under sommaren 2018. Nedan finns länkar till tre olika artiklar. 

I slutet av varje artikel finns länk till det verk och de lagar & regler som gäller för det fallet:

---

Extremväder – ny arbetsmiljörisk

... arbetsgivare har hört av sig och bett om tips på hur de ska klara värmen.

– Vi har haft samma diskussioner med arbetsgivarna och jag tycker det är positivt att även de har hört av sig. På de stora arbetsplatserna har vi kunnat hänvisa de till att ta hjälp från till exempel företagshälsovården.
På Postnord har brevbärarna kämpat i värmen. Långt från alla bilar har luftkonditionering, några sommarvikarier har velat sluta sin anställning tidigare, vissa har fått yrsel och någon har svimmat. Men de flesta har haft stor förståelse för att situationen är svår att påverka, säger Stefan Fougt, huvudskyddsombud på Postnord.
– Vi går ut generellt med att man ska ha med sig vatten så man kan dricka, parkera i skuggan om det går och ta de pauser som är nödvändiga. Men det är ju lite grann upp till var och ens möjligheter. Dessutom har det ju varit torrt, så på torra grusvägar blir det både svettigt och dammigt.
Erfarenheterna från sommaren har fått Stefan Fougt att uppdatera listan över risker för brevbärarna. I gamla listan fanns inte väder med, nu är även extremväder en risk att ta hänsyn till.

• Ansvarig: Arbetsgivare
• Myndighet: Arbetsmiljöverket
• Lagkrav: luft och ventilation

---

Värmesäkra vård och omsorg!

... Äldre vittnar om outhärdlig värme på sina rum på våra geriatriska avdelningar och äldreboenden. Vårdpersonal lider av värmen och har en orimlig arbetsmiljö med allt för varma avdelningar. BB-hotell står utan fläktar och 1177 rapporterar om att antalet sökningar på värmeslag, uttorkning och andra värmerelaterade sjukdomstillstånd har ökat med flera hundra procent jämfört med i fjol. Översvämningar och fukt drabbar sterila miljöer och vårdtekniska verktyg.

Med klimatförändringarna står vi inför en framtid där sommarens värmebölja kanske inte blir något ovanligt. Det kommer kräva förändringar av hela samhällets beredskap och fysiska infrastruktur – och för vården och omsorgen är det särskilt viktigt. Vi måste kunna garantera en god och säker vård och omsorg för våra sjuka och äldre, även när hettan slår till.

• Ansvarig: Vårdgivare
• Myndighet: Socialtjänsten
• Lagkrav: patientsäkerhetslagen

---

30 grader på psykiatrin i Västerås

Problemen med värme vid ingång 29 på Västmanlands sjukhus i Västerås är inte nya. Fjärrkyla har aldrig funnits i fastigheten, men med årets värmebölja har lokalerna blivit outhärdliga.

– Vi håller på att bli kokta levande, säger Karin Carlsson.
Temperaturer på 30 grader och hög luftfuktighet
I veckan gjordes en inspektion av värmen. Mätningen gjordes på förmiddagen och temperaturen låg då på mellan 26,5 och 30,0 grader. Dessutom var luftfuktigheten hög.
– Vi får försöka laga efter läge, säger Ewa Göransson som är tillförordnad förvaltningsdirektör för bland annat psykiatrin. Vi har satt in alla fläktar och portabla AC-anläggningar vi har att tillgå.
Efter inspektionen gick ett brev ut till medarbetare inom psykiatrin där de uppmanades att hålla fönster stängda dagtid och att dra för gardiner och persienner. Detta för att hålla kvar den kyligare nattluften. En åtgärd som enligt Karin Carlsson inte hjälper alls.
Isglass, våta handdukar och mycket att dricka
– Vid sidan av fläktar gör vi vad vi kan. Vi ser till att det finns isglass, dricka, vätskeersättning och våta handdukar, säger Ewa Göransson.

– Frågan måste lyftas och jag hoppas att det hjälper att vi nu har dokumenterat läget för som det är i nuläget kan vi inte ha det. Personalen som står ut i den värmen är otroliga.
– Det kan inte komma som en överraskning för fastigheten att vi har varmt i lokalerna.

• Ansvarig: Fastighetsvärd
• Myndighet: Boverket
• Lagkrav: Ventilation (OVK)

---

Samma problem. Tre olika myndigheter. Tre olika regelverk.

För att vara krass: just nu finns det ungefär 1200 lagar och runt 2200 förordningar som ett normalstort Svenskt företag måste förhålla sig till. För alla dessa lagar finns myndigheter, administratörer, inspektörer och experter.
Trots alla dessa krav på arbetsgivare, fastighetsansvariga, patientansvariga och chefer så kommer de ändå inte att kunna åtgärda vädret. Trots att tre myndigheter hänger över axeln så försvinner inte värmeböljorna. Ansvariga myndigheter ger inte heller bättre råd än mormor: 'Drick mycket, hitta skugga och svalka, överansträng dig inte.'

Till varje departement hör ett antal statliga myndigheter som ska tillämpa de lagar och utföra den verksamhet som riksdag och regering har beslutat om. Regeringskansliet förvaltar också ett antal företag, hel- eller delägda av staten. Cirka 163 000 personer är anställda i dessa företag. Det finns även ett antal stiftelser som har bildats av staten.

1200 lagar, 2200 förordningar, 321 myndigheter & stiftelser, 163 000 administratörer...behövs det verkligen?
Det är en hypotetisk fråga...låt oss återgå till den hanterbara miljön.

Extremväder blir ett vanligare problem framöver, men varken Sveriges lagar eller förvaltningar har en rutin för att hantera den globala uppvärmningen (om vi nu ska sätta en rubrik på problemet).

Med risk för att bli ironisk; det finns en viss rutin:

Vad ska rapporteras till Folkhälsomyndigheten?

Underrättelseskyldighet!

'Alla kommuner, landsting och myndigheter som får information om ett misstänkt eller konstaterad händelse som kan innebära ett internationellt hot mot människors hälsa, ska omedelbart underrätta tjänsteman i beredskap på Folkhälsomyndigheten. Den här underrättelseskyldigheten innebär inte någon förändring i respektive myndighets ansvar att hantera händelsen och vidta åtgärder.'

Till Folkhälsomyndigheten ska rapporteras fall av händelser som misstänks utgöra ett internationellt hot mot människors hälsa, exempelvis smittsamma sjukdomar, utsläpp av kemikalier och radionukleära ämnen eller annan händelse som kan påverka människors hälsa av okänd orsak.

För att avgöra om en händelse kan misstänkas utgöra ett internationellt hot mot människors hälsa kan följande frågeställningar tjäna som stöd:

• Är inverkan på människors hälsa allvarlig?
• Är händelsen ovanlig eller oväntad?
• Finns det en betydande risk för internationell spridning?
• Finns det en betydande risk/behov för restriktioner inom internationellt resande och handel?

Anmäl alltid en händelse som uppfyller någon av dessa frågeställningar.

---

Årets - och kommande års - värmeböljor fyller de kriterier som ställs ovan. Betyder det att Boverket, Arbetsmiljöverket och Socialstyrelsen nu rapporterar in detta till Folkhälsomyndigheten? 

Men vad ska folkhälsomyndigheten göra?
Det står: 'Den här underrättelseskyldigheten innebär inte någon förändring i respektive myndighets ansvar att hantera händelsen och vidta åtgärder'.

Naturligtvis följer arbetsgivare, vårdgivare och fastighetsansvariga de lagar som ställs efter bästa förmåga, men de kan inte åtgärda problemet, endast biverkningarna.
Frågan är om myndigheter gör det de ska och om de då samarbetar?

MSB - Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap

MSB är också med i leken och har rapporter, analyser och rutiner för värmeböljor (länk). Vi är därmed uppe i fem inblandade myndigheter för just denna risk. 

Regeringen, myndigheternas arbetsgivare?

Regeringen försöker få till någon sorts handlingsplan för framtiden då de är 'arbetsgivare' för samtliga myndigheter:

Det klimatpolitiska ramverket

Riksdagen har antagit ett klimatpolitiskt ramverk för Sverige som innehåller nya klimatmål, en klimatlag och ett klimatpolitiskt råd. Ramverket ska skapa ordning och reda i klimatpolitiken och baseras på en överenskommelse inom den parlamentariska Miljömålsberedningen.

Detta är en liten del (del 13) för de 17 globala mål som satts upp.

Handlingsplan?

Effektiv klimatpolitik? En granskning av partiernas förslag

Utifrån forskning och expertutlåtanden från bland andra Konjunktur­institutet och Energimyndigheten granskar Ellen Gustafsson i en rapport tio klimatpolitiska åtgärders effektivitet, partiernas inställning till en effektiv klimatpolitik och vilka resultat för klimatet som hade kunnat uppnås.

Slutsatserna är:

• Om regeringen hade lagt sin klimatbudget om 2,9 miljarder på de mest effektiva investeringarna hade den kunnat minska utsläppen globalt med 52 miljoner ton, vilket motsvarar 99 procent av Sveriges årliga utsläpp. Detta hade gjort att Sverige i princip hade nått klimatmålet för år 2045.
• Regeringen och Vänsterpartiet har en stor klimatbudget men med svagt fokus på effektiva åtgärder. De har dubbelt så stor budget för klimatpolitik som Moderaterna, men enligt beräkningen skulle Moderaterna ändå minska utsläppen mer. I dessa beräkningar utgår vi från Naturvårdsverkets bedömning av kostnaderna för utsläpps­minskningar i Klimatklivet och från Energimyndighetens bedömning för att beräkna kostnaderna för utsläppsminskningar internationellt.
• Moderaternas höga placering beror på att de är positiva till inter­nationellt klimat­samarbete och tillsätter pengar till internationella klimatinvesteringar, som är erkänt verksamma åtgärder enligt bland andra Konjunkturinstitutet.
• Faktum är att alla Allianspartier bedöms bedriva en mer effektiv klimat­politik än regeringen, men det är bara Moderaterna som skulle sänka utsläppen mer än vad regeringen i dag gör – dock till mindre än 50 procent av kostnaden.
• Sverigedemokraterna satsar näst mest på internationella åtgärder och hamnar högt i rankningen. Men deras klimatpolitik är mot­sägelsefull och svårtolkad.
• Liberalerna och Kristdemokraterna säger nej till ineffektiva nationella åtgärder, men är också de enda partierna som minskar anslaget till effektiva åtgärder.

Notering: åsikter ovan är från rapporten.

Intressant nog så verkar regeringen inte knyta ihop miljöpolitiken och arbetsmiljöpolitiken på något sätt. Om arbetsgivaren inte gör det, hur ska då enheterna (myndigheterna) veta vägen framåt?

Kanske är det system vi har nu optimalt. Kanske är det bra att vi så tydligt åtskiljer den yttre miljön (naturen), den inre miljön (psykologisk och social), arbetsmiljön (oftast kontorslandskapet), vårdmiljön och fritidsmiljön (civilrättsligt) - med lagar, regler, ansvar och respektive experter.

I år tillkom en till institution - Myndigheten för arbetsmiljökunskap - vilka bl.a. har i uppdrag att ta fram kunskap om framtidens arbetsliv.

-Vår vision är att vi ska vara en motor för förbättringar inom arbetslivet samt främja ett arbetsmiljöarbete som ständigt ligger steget före, säger generaldirektör Nader Ahmadi.

Förslag till pilotprojekt: definiera vem som ansvarar för vädret på jobbet.

Varför dök Myndigheten för arbetsmiljökunskap upp?

Arbetsmiljöverket har idag en begränsad uppgift som nationell funktion för kunskapsområdet arbetsmiljö och arbetsliv. Sedan den förra regeringen lade ner Arbetslivsinstitutet för tio år sedan saknas det en särskild myndighet med nationellt ansvar för att sammanställa och sprida kunskap om arbetsmiljö. Det finns inte heller någon aktör som utvärderar den förda arbetsmiljöpolitiken. Arbetsmarknadens parter – både fackförbund och arbets­givarorganisationer – har länge påpekat behovet av en sådan organisation och har förordat att en ny myndighet skapas för ändamålet.

Arbetslivsinstitutet

Arbetslivsinstitutet var (1995-2007) ett svenskt nationellt forskningsinstitut och kunskapscentrum för arbetslivsfrågor med huvudkontor i Stockholm. Verksamhet har även funnits i Solna, Malmö, Umeå, Göteborg, Norrköping, Östersund och Visby. Institutet hade 400 anställda, varav de flesta var forskare. Forskning bedrevs (enligt standardformuleringen i skriftserien Arbete och hälsa) inom arbetsmarknad och arbetsrätt, arbetsorganisation, belastningsskador, arbetsmiljöteknik, "hälsoeffekter av det nya arbetslivets psykosociala problem", arbetsmedicin, allergi, påverkan på nervsystemet samt kemiska riskfaktorer och toxikologi.
Arbetslivsinstitutet inrättades 1995 och lades ned den 30 juni 2007. Regeringens avsikt var att arbetslivsforskning istället skulle ske vid universitet och högskolor. I budgeten öronmärktes dock inga nya resurser för sådan forskning, utan dess omfattning blev en fråga för varje högskola.
Arbetslivscentrum fanns ännu tidigare, inrättat 1977. Skriftserierna Utbildning (ISSN 0347-2256) och Arbete och hälsa (ISSN 0346-7821) utgavs båda med start 1972 av Arbetarskyddsstyrelsen, Arbetsmiljöinstitutet och Arbetslivsinstitutet. Serierna omfattar 127 respektive 1122 publikationer i Libris-katalogen.
En artikel av Pelle Ehn (född 1948) och Åke Sandberg (född 1944) om "Forskning på arbetsplatsen" i När Var Hur 1978 (sid. 214-216) noterade att:

"makten över forskningen kommer att bli en central fråga under 80-talet, en viktig del arbetslivets demokratisering"
Som utgångspunkt hänvisas till LO-kongressen i juni 1976, där flera rapporter efterlyste en facklig forskningspolitik. Denna utveckling skedde parallellt med framtagningen av medbestämmandelagen.

Myndigheten för arbetsmiljökunskap

Myndigheten för arbetsmiljökunskap placerades i Gävle och inledde sin verksamhet den 1 juni i år. Enligt regeringens budgetproposition tilldelas man 18,8 miljoner kronor för 2018. Myndigheten kommer att byggas upp successivt, och när verksamheten är fullt utbyggd år 2020 beräknas dess budget omfatta 35 miljoner kronor per år.

Ny generaldirektör är Nader Ahmadi, professor i sociologi och tidigare prorektor och ställföreträdande myndighetschef för Högskolan i Gävle. 

- Arbetsmarknaden har alltid varit komplex och dynamisk och detta gör att förutsättningarna för ett gott arbetsmiljöarbete och för ett hållbart arbetsliv också ständigt förändras. Den nya myndigheten ska bidra till att förbereda Sverige för att ännu bättre tillvarata möjligheterna samt bemöta utmaningarna inom dagens och framtidens arbetsliv. Vår vision är att vi ska vara en motor för förbättringar inom arbetslivet samt främja ett arbetsmiljöarbete som ständigt ligger steget före, säger Nader Ahmadi.

Den 'nya' myndigheten har till uppgift att ansvara för kunskapsuppbyggnad och kunskapsspridning samt utvärdering och analys, i syfte att bidra till att kunskap om arbetsmiljö kommer till användning i praktiken.
Myndigheten får samtidigt i uppdrag att ta fram kunskap om framtidens arbetsliv. Det finns behov av både lättillgängliga översikter och fördjupad kunskap om hur ett arbetsliv i förändring kan påverka arbetsmiljön samt förutsättningarna för det förebyggande arbetsmiljöarbetet. 

Exakt hur myndigheten ska samverka med Arbetsmiljöverket, Företagshälsovården, Arbetsmiljöingenjörer- och inspektörer, miljökontor och alla andra instanser som dagligen arbetar med arbetsmiljöfrågor kvarstår att se. Jag hoppas innerligt att detta blir en öppen myndighet, då allt för många myndighetsansvariga (läs akademiker) nu låser sina dörrar och främjar sig från verkligheten. 

Vad gör man åt värmeböljor på jobbet?

Efter några veckor i Asien är jag åter på jobbet och går igenom mailboxen. De drygt 90 mail som inkommit har några ärenden som gäller värmeböljor på jobbet. Fastighetsansvariga har i vissa fall påbörjat helrenoveringar av ventilationssystem - en bra period för tomma kontorslandskap i normala fall - men den värmebölja som uppstått är inte inplanerad som en risk. I skrivandets stund (början av Augusti) så är alla bordsfläktar utsålda och arbetsgivare står utan lösningar.

Elefanten i rummet, den globala uppvärmningen, förändrar i snabb takt det klimat som vi är anpassade till. Nordiska byggnader är optimerade för att behålla värme och optimera energibehållningen vid kallt väder. Våra arbetsplatser är i stor utsträckning öppna kontorslandskap med stora ytor och gemensam ventilation, ofta med en konstruktion som innebär att man inte kan öppna fönster hur som helst. Det innebär stora problem om ventilationen stängs av eller inte kan kyla ner utomhusluften tillräckligt.

En tidigare artikel från 2017 - Inomhusklimat, ett ständigt problem på arbetet? - har fått en massa träffar under värmeböljan. Jag vill dock be om ursäkt då innehållet där helt utesluter...värmeböljor. Det är ett arbetsmiljöproblem som hittills varit helt utanför radarn hos Arbetsmiljöverket, Boverket, Miljökontor och hälsoexperter.
Byggnadsrelaterad ohälsa tar mest upp fuktskador eller andra problem som kan skapa ohälsosamma toxiner i luften. Arbetsmiljöverket har själva markerat att det inte bör införas nivågränsvärden för temperaturer på arbetet och hänvisar själva till folkhälsomyndighetens rekommendationer för temperaturer.

Krav på ventilation, luftomsättning och inomhusmiljö i övrigt ligger juridiskt mellan arbetsmiljölagen och Plan&Bygglagen, två olika regelverk med två olika förmyndare (Arbetsmiljöverket och Boverket). Så, det finns inga faktiska lagkrav för temperatur på en arbetsplats som arbetsgivare måste förhålla sig till, endast rekommendationer eller så kallade bör-värden från Folkhälsomyndigheten:

FoHM:s allmänna råd om Temperatur inomhus (FoHMFS 2014:17)

På arbetsplatsen fungerar ansvarsfördelningen ungefär likadant. Fastighetsägare/ansvarig ska följa kraven i plan & bygglagen vad gällande ventilationskontroll och skötsel, OVK. Arbetsgivare/hyresgäst ska följa kraven i arbetsmiljölagen och dess föreskrifter som gäller arbetsplatsens utformning. Exempelvis brukar därmed ansvaret för att rengöra ventilation och ventiler på arbetsplatsen något som ofta faller mellan stolarna.

Arbetsgivare måste följa kraven i arbetsmiljölagen. De allmänna krav som Arbetsmiljöverket har står tydligast i AFS 2009:2, Arbetsplatsens utformning, 16 § (om luftkvalité):
Lokaler som innehåller arbetsplatser eller personalutrymmen ska vara så ordnade och ha sådana ventilationssystem för luftväxling och uppfångande av luftföroreningar som alstras i lokalerna, att luftkvaliteten i vistelsezonen är tillfredsställande.
Fastighetsägare/fastighetsansvariga ska främst följa Plan- och byggförordning (2011:338), 5 kap. ( Funktions- och säkerhetsåtgärder ) :
3 § Vid varje återkommande besiktning ska det kontrolleras att funktionen och egenskaperna hos ventilationssystemet i huvudsak överensstämmer med de föreskrifter som gällde när systemet togs i bruk samt att kraven enligt 2 § 2-4 är uppfyllda.

Båda dessa regelverk är dock suddiga när det kommer till inomhustemperatur (vad betyder exempelvis 'tillfredställande luftkvalité'?), så man får åter luta sig mot  FoHM:s allmänna råd om Temperatur inomhus (FoHMFS 2014:17) för praktiska rekommendationer.

Rent praktiskt: Fastighetsägare, byggherrar och projektörer ansvarar för att informera arbetsgivare/hyresgäster om ventilationen måste stängas av eller byggas om och då även ta fram en handlingsplan med lösningar för de 'olägenheter som kan uppstå' för hyresgäster (de som arbetar i byggnaden i detta fall). Om arbetsgivare/chefer inte fått ta del av detta så kan de inte hållas ansvariga. Kostnaden för exempelvis tillfälliga bordsfläktar eller liknande åtgärder bör i det fallet tas av fastighetsägare, inte de som hyr lokalen (företagare eller liknande arbetsgivare).

Om det dock visar sig att ventilationen fungerar som den ska men att anställda i lokalen ändå upplever stora problem så ansvarar arbetsgivare för att ta fram en handlingsplan och lösningar.
Vad gör man då om samarbetet mellan fastighet och hyresgäster/arbetsgivare inte fungerar så bra?

Plan- och bygglagen (2010:900), 11 kap. Tillsyn, tillträde, ingripanden och påföljder:
18 § Om det brister i underhållet av ett byggnadsverk, får byggnadsnämnden uppdra åt en sakkunnig att utreda behovet av underhållsåtgärder. Innan nämnden beslutar om ett sådant uppdrag, ska nämnden i ett föreläggande ge byggnadsverkets ägare tillfälle att inom en viss tid ge synpunkter på uppdraget och på frågan om vem som ska betala kostnaderna för uppdraget. Den sakkunnige ska vara certifierad enligt 10 kap. 8 § 2.

Det är ett av de uppdrag jag ibland utför, antingen som arbetsmiljöingenjör (AML) eller som kontrollansvarig (PBL).
________________________________________

Hur ska ditt företag genomföra olycksutredningar?

Det är ett stort antal aktörer i samhället som utreder olyckor, tillbud och avvikelser. Myndigheter, kommuner, landsting, branschorganisationer och det privata näringslivet har olika system och metoder. Utredningarna har olika syften beroende på uppdrag och verksamhetsområde, men i de flesta fall görs de för att klargöra både direkta och indirekta orsaker till det som inträffat.
Utredningar görs, inom företag, främst för att identifiera åtgärder som förebygger att liknande händelser inträffar igen eller att konsekvenserna av risker minimeras.

MSB, Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap, har några av Sveriges främsta utredare och sitter därmed på föredömliga tips som i vissa fall inte går att finna på Arbetsmiljöverkets sidor.
Ni som följer denna arbetsmiljöblogg vet att jag ofta förklarar olika arbetsmiljökoncept för arbetsgivare i stort, naturligtvis för att marknadsföra min roll, men främst för att krav, lagar och regler nu är på en nivå som gör att en normal chef inte har möjlighet att hinna med all läsning.
I detta kåseri tar jag upp några korta utdrag ur MSB:s fina rapport 'Riktlinjer för olycksutredning' med några egna förklaringar.

MTO-mindmap; Människa. Teknik, Organisation

En olycka eller incident beror oftast inte på en enda orsak utan en kombination av orsaker som bidrar till händelsekedjor som löper parallellt och som i olika utsträckning bidrar till olyckans uppkomst eller konsekvenserna av denna. Dessa orsaker har ofta sin grund i organisatoriska faktorer.

VAD?

För att säkerställa att en olycka blir allsidigt genomlyst, är det väsentligt att den utredningsmetod som tillämpas har ett systemperspektiv. I en utredning som utgår från ett systemperspektiv ställs frågan om varför en händelse har inträffat i flera steg och inte enbart vem som har gjort vad. 

MTO står för Människa, Teknik och Organisation och det är samspelet dem emellan som är centralt. MTO kan också definieras som ett perspektiv på säkerhet vars syfte är att studera hur människans fysiska, psykologiska och sociala förutsättningar samspelar med teknologier och organisationsformer samt utifrån detta perspektiv kunna verka för ökad säkerhet.

En olycksutredning ställer specifika krav på deltagarnas kunskaper om och erfarenheter av datainsamling, utredningsmetoder och rapportskrivning. Exempel på viktiga kompetenser som en utredare eller utredningsgrupp bör ha framgår av följande tabell:

I korthet: Chef bör ha kunskap om företagets utredningsmetoder (1). Hen bör se till att någon med koll på arbetsplatsen medverkar vid utredning (2) (exempelvis skyddsombud, lagbas eller enskild anställd). Till sist bör olycksspecifik kompetens (3) i form av utredare tillkallas. Detta är normalt min roll vid exempelvis arbetsplatsolyckor eller s.k. kliniska mätningar.

HUR?

Det finns olika arbetsmiljösystem som du kan läsa om i tidigare artiklar:

• Hur ska man hantera byråkrati i arbetet?, 
• Tips på olika arbetsmiljösystem, 
• Arbetsmiljöpyramider, vad är det?, 
• Kan Arbetsmiljöarbetet förenklas med ISO-certifiering? 

Följande tabell hänvisar dock specifikt till exempel på olika utredningsmetoder rekommenderade av MSB:

Olycksutredningar är ett effektivt verktyg i ett systematiskt säkerhetsoch kvalitetsarbete, men för att ge effekt måste det ses som en integrerad del i detta arbete och inte som en isolerad företeelse utan koppling till helheten. 

En olycksutredning omfattar allt från den initiala planeringen av hur olyckan ska utredas, fördelning samt schemaläggande av resurser, insamling av data och information, analys av detta, rekommendationer utifrån analysen, implementering av rekommendationerna och slutligen utvärdering av den effekt dessa fått. 

En olycksanalys fokuserar på hur en förståelse för vad som skett kan skapas utifrån tillgänglig data och information. En olycksanalys är alltså bara en del av en olycksutredning. 

Analysen bestämmer dock indirekt hur datainsamlingen utförs, särskilt om analysmetoden används regelbundet inom organisationen.

Vill ni veta mer så kan ni kontakta mig direkt, eller Feelgood Företagshälsovård. 

Lycka till!

Kan man skämta om företagskultur?

Företagskultur är ett mönster av antaganden som en grupp har hittat på eller utvecklat för att hantera problem internt eller externt. Dessa antaganden har fungerat tillräckligt bra för att anses vara det korrekta sättet och att man ska lära in det till nya medlemmar.

(Källa: Wikipedia)

Humor är förmågan hos människor, saker eller situationer att framkalla glädjekänslor. Barn föredrar generellt sett fysisk humor, medan satir kräver en djupare förståelse för det som humorn riktar sig mot, ofta samhällskritik, och därför ofta kräver en mer vuxen publik.

De medicinska sakernas internet (IoMT) kommer att förändra vården och oss

De medicinska sakernas internet (IoMT) kommer att förändra vården och oss

Trots att hälso- och sjukvården har gått långsammare i sin anpassning till IoT, Internet of Things-, än andra branscher, är 'Internet of Medical Things' (IoMT) redo att omvandla arbetsmiljösäkerhet, hälsokontroller och undersökningar, särskilt då efterfrågan på lösningar för lägre sjukvårdskostnader ökar. IoMT kan hjälpa till att övervaka, informera och underlätta för inte bara vårdgivare och vårdtagare, utan även ge vårdgivare faktiska uppgifter för att identifiera problem innan de blir kritiska. Att kunna arbeta förebyggande (innan dyr sjukfrånvaro) i motsats till efterhjälpande vård skapar stora positiva effekter. En rapport från Allied Market Research förutspår att IoT-sjukvårdsmarknaden kommer att stiga till 136,8 miljarder dollar ( 1,2 billioner kronor ) globalt år 2021. Idag finns det runt 3,7 miljoner medicinska apparater i bruk som är kopplade till och övervakar olika delar av kroppen inom medicinska fakulteter.
Medicinteknikens Internet hänvisar till det anslutna systemet med medicinska apparater och applikationer som samlar in data som sedan delges till IT-system inom hälsovård via nätverk. Det finns flera delar som har möjliggjort denna dramatiska tillväxt, inklusive tillgängligheten av bärbara enheter och de minskade kostnaderna för sensorteknik. Nu när de flesta konsumentenheter är utrustade med RFID-taggar (Near Field Communication), kan de kommunicera trådlöst. Dessutom ökar antalet kroniska sjukdomar och efterfrågan på bättre behandlingsalternativ och lägre kostnader för hälso- och sjukvården gör det mer tilltalande att testa nya innovationer som kan ge bättre resultat och effektivare hälsovård. Höghastighets-internet, vidgad åtkomst samt gynnsam lagstiftning har också bidragit till ökningen av IoMT.

Åldrande världsbefolkning kommer att fortsätta att belasta sjukvården 

IoMT kan ta itu med ett belastat vårdsystem som bara kommer att bli mer belastat eftersom vår befolkning fortsätter att åldras. År 2025 kommer 1,2 miljarder av de 8 miljarder människor som finns på jorden att vara äldre. Äldre människor tenderar att ha mer hälsovårdsproblem, vilket ökar kostnaderna. Då livslängden stiger förväntas hälso- och sjukvårdskostnaderna följa med. IoMT kan erbjuda ett bättre sätt att ta hand om våra äldre och har en enorm potential att hjälpa till att hantera de stigande kostnaderna för vården. IoMT-enheter kan spåra vitalitet och hjärtprestanda, övervaka glukos och andra kroppssystem samt aktivitet och sömn.
Seniorer glömmer att ta sina föreskrivna läkemedel i tid, IoMT-enheter kan hjälpa till att påminna om detta och dokumentera vilken tid som medicinering tagits.
Dessutom kan bärbara diagnostiska enheter göra rutinmässiga blod- och urintester lättare. Bärbara diagnostiska enheter kan analysera och rapportera resultaten utan fysiskt besök till läkarmottagningen. Det finns många möjligheter för IoMT-enheter att hjälpa hälsovården och säkerställa säkerheten hos nära och kära. Med bärbara enheter som lär sig de vanliga rutinerna hos klienten (IoMT-AI) kan även demens, autism och andra psykiska och psykosociala symptom uppstå mer riskfritt då den digitala övervakaren stöttar, hjälper och larmar.

Några intressanta exempel på 'IoMT-gadgets' just nu

Hälsoövervakning: Håll din kropp uppkopplad

Som den gamla maximen går, "Känn dig själv". Att samla viktig statistik om kroppen, liksom de delar av miljön som kan påverka hälsan negativt, är ett område där bärbara, uppkopplade sensorer är till hjälp. Läs mer.

Livsstil och sömn: Lev rätt, sov rätt

Produkterna nedan syftar till att hjälpa dig att leva hälsosamt under hela dagen och genom natten. Det senare är särskilt viktigt eftersom inte tillräckligt med sömn har förknippats med hälsoproblem som högt blodtryck, diabetes och ökad risk för hjärtattacker. Läs mer

Blodprov på chip för exakta resultat

Att ta blodprov med ett stick i hemmet och dutta på papper är en metod som funnits länge, till exempel vid PKU-test på nyfödda barn. Men det som är speciellt med det nya kortet är att små inbäddade chip samlar och begränsar mängden blod som sugs upp. På tidigare pappersprov sprids blodet lätt ut och det kan göra analysen svårare. Med chip kortet menar forskare att analysen blir mer effektiv och exakt. Läs mer

Muse Headband mäter din hjärnaktivitet

Hjärnaktivitet kan mätas på många olika sätt men det vanligaste och enklaste är genom EEG (elektroencefalogram). Tidigare har det bara varit på kliniker som detta utförts men nu med modern teknologi och en app i smartphone kan man göra detta hemma. Läs mer

Put a ring on it

Den nya Oura-ringen mäter kroppens fysiologiska signaler, förstår din livsstil och hjälper dig att göra dina egna optimala dagliga val. Det är därför det är älskat av hängivna användare i över 50 länder. Läs mer


IoMT är ett av många uttryck inom denna 'nya värld'. Regeringen hänvisar själva till 'Life Science',  Teknikföretag hänvisar till medicinteknik, vi andra hänvisar till 'smarta klockor och grejor'.
Det är en spännande resa framför oss, så kalla den vad ni vill.

Varför är företagskultur viktigt?

Sedan 80-talet har det funnits ett flödesschema för ingenjörer liknande det till vänster (då för saker, inte företag). Att utbilda om komplexa teorem (exempelvis resultats-teorem för olika modeller av företagskultur) på ett överskådligt sätt med lite humor krävde denna uppdatering.

Men, vad är då 'företagskultur'?

- Företagskultur är ett mönster av antaganden som en grupp har hittat på eller utvecklat för att hantera problem internt eller externt. Dessa antaganden har fungerat tillräckligt bra för att anses vara det korrekta sättet och att man ska lära in det till nya medlemmar.

Företagskulturen byggs upp av dem som arbetar i företaget, mer eller mindre styrt och påverkat av företagsledningen.

Företagskultur är en synonym som kommer från begreppet organisationskultur. Det som skiljer de två begreppet åt är att organisationskultur gäller vid organisationer som förvaltas inom den offentliga sektorn som är icke vinstdrivande, dvs. inom stat, kommun och landsting. Företagskultur symboliserar kulturen i ett vinstdrivande bolag. Det talas om organisationskultur och företagskultur men konceptuellt så särskiljer sig de inte ifrån varandra.
Företagskultur präglas av sina gemensamma värderingar som utgör företagets handlande ut mot kund, intressenter samt agerande och ståndpunkt som medarbetare och chefer visar utåt, dvs. kulturen består av värderingarna och värden som de tillsammans utstrålar både utåt och inåt. Företagskulturen påverkar vilka människor som kan komma att trivas i företaget och är alltså en viktig parameter att ta hänsyn till vid rekrytering.
I kunskapssamhällets organisationer är det mycket viktigt för framgång att den företagskultur de anställda agerar för är i harmoni med företagsledningens uppfattning av önskvärd företagskultur och att den stämmer med företagets affärsverksamhet.

(Källa)

Att bygga en hållbar företagskultur

Medarbetarnas motivation, engagemang och känsla av arbetstillfredsställelse avgörs inte enbart utefter företagens ekonomiska incitament, en stor del hänger även på vilken typ av ledarskap företaget har. Alla företag har någon form av företagskultur, även om de själva inte är medvetna om det. Avsaknaden av en medveten företagskultur bli så småningom också en typ av kultur. Det som är utmärkande hos framgångsrika företagskulturer är att det finns en tydlighet kring varför verksamheten finns, vilka värderingar som styr företaget och en tydlig vision som visar alla i företaget vad målet är och hur företaget ska nå det. Motivation, drivkraft och ledarskap är viktiga begrepp för att bygga en hållbar företagskultur.

Se tidigare artikel 'vad innebär en arbetsmiljöpolicy' för att förstå mer om hur man får företagskulturen att fungera juridiskt, praktiskt och förebyggande i hela företaget. Pyramid ovan är från den artikeln, en organisatorisk version av isbergs-modellen. I denna visualisering kan man integrera 'Vision, värdegrund & mål' i företagspolicy/arbetsmiljöpolicy  (det dokument som skriftligt definierar företagskulturen). Men vad gör det för nytta i arbetet att ha detta skriftligt då?

Uppsägning vid brott mot företagskulturen?

- Som exempel på situationer där det i allvarliga fall kan förekomma uppsägning av personliga skäl är olovlig frånvaro, arbetsvägran, olämpligt uppträdande, brott mot den lojalitetsplikt som ingår i anställningen, brottsliga handlingar, alkoholmissbruk, samarbetssvårigheter och dåliga prestationer. För att få vidta ett avskedande är kraven stränga. Enligt paragraf 18 i anställningsskyddslagen får avskedande endast ske om arbetstagaren grovt åsidosatt sina skyldigheter mot arbetsgivaren. Situationer som skulle kunna utgöra skäl för avskedande är allvarliga lojalitetsbrott och brottsliga handlingar med koppling till arbetsplatsen. Vid avskedande finns inget krav på att arbetsgivaren skall försöka omplacera arbetstagaren.

Arbetsgivaren har bevisbördan för att lagens krav för att få vidta en uppsägning eller ett avskedande är uppfyllda. Detta gäller både de faktiska omständigheterna och att dessa når upp till den nivå som krävs. Som framgått ovan finns här flera svårbedömda faktorer. När väl arbetsgivaren gjort bedömningen att det finns grund för uppsägning eller avskedande måste man normalt agera snabbt. Både vid uppsägning och avskedande gäller att sådana åtgärder inte får grundas enbart på omständigheter som arbetsgivaren känt till i mer än två månader.

(Källa, brott & straff)

Därmed; har ni inom företaget en tydlig policy för vad som gäller och ett påskrivet anställningsavtal som definierar att anställd har tagit del av detta så gäller därefter personligt ansvar för anställda att följa detta anställningskontrakt. Läs mer i artikeln 'vad innebär en arbetsmiljöpolicy' om hur man som arbetsgivare kan hantera exempelvis kränkningar med detta verktyg.

---

Notering: Som arbetsmiljöingenjör inom företagshälsovården är jag tillgänglig för samtliga arbetsgivare anslutna till FeelGood företagshälsa, samt avtalslösa företagare. Kontakta oss för företagsanpassade utbildningar och andra arbetsmiljöuppdrag.